Stockholm
Varje år placerar Stockholms stad runt 300 barn och unga på HVB-hem. Men mer än hälften av placeringarna sker utanför stadens ramavtal. Anledningen: Platserna tar slut.
När det händer tvingas socialsekreterare göra individuella placeringar. De ringer runt till olika HVB-hem, letar lediga platser och förhandlar priser själva.
Det resulterar i att samma typ av placering kan kosta helt olika – baserat på socialsekreterarens förhandlingsförmåga, berättar Alexander Ojanne (S), socialborgarråd. Men snart ska det förändras.
”Inte fastna i byråkrati”
Från och med nästa år ska därför en ny grupp börja arbeta med att enbart upphandla och organisera placeringarna. Socialsekreteraren ska fortfarande avgöra om ett barn behöver placeras – men slipper prisförhandlingar och kontrakt.
– Socialsekreterare ska ägna sig åt socialt arbete, inte fastna i administration och byråkrati, säger Alexander Ojanne.
”Vi behöver ta krafttag för att stoppa de kriminella placeringarna,” säger Alexander Ojanne (S).
Emma Löf Hagström
Centraliseringen handlar inte bara om att spara pengar. Enligt Ojanne minskar den också risken för att barn placeras på HVB-hem med låg kvalitet eller kopplingar till kriminalitet.
– När varje socialsekreterare har sin egen pusselbit får vi ingen helhetsbild. När vi får mer samsyn i vad som fungerar och inte, blir det lättare med uppföljning och bättre kvalitet.
Ingen helhetsbild.
Familjehem samlas
När det gäller en annan typ av placering – familjehem – är bristen stor och väntetiderna långa. För att komma till rätta med det, kommer även familjehemmen att centraliseras.
Väntat över två år
I Stockholms stad var medianväntetiden för att placera barn och unga i familjehem cirka 15 månader under 2022. För 26 procent av ärendena var väntetiden längre än två år.
Revisorer har också granskat tre stadsdelsnämnders väntetider under 2024: medianväntetiden var 9 månader i Hägersten-Älvsjö, 15 månader i Skärholmen och 6-12 månader i Järva.
Under väntetiden placeras barn oftast i jourhem, där vistelsetiden enligt socialtjänstlagen inte bör överstiga sex månader. På grund av den stora bristen på familjehem blir dock många barn kvar längre i jourhem.
Källa: Stadsrevisionens rapport ”Placering av barn och unga i familjehem”, 2025
– Om vi samlar familjehemmen på en central nivå, i stället för att varje stadsdel har sina egna, kan vi utnyttja resurserna mer effektivt. I dag kan ett familjehem stå tomt, medan en stadsdel har lång kö, förklarar Ojanne.
50 miljoner skjuts till
Samtidigt har kostnaderna för placeringar under en längre tid skjutit i höjden. I Farsta väntas barn- och ungdomsenheten gå back 20,6 miljoner kronor 2025, där dyra placeringar är en huvudorsak.
Därför lägger staden 50 miljoner kronor extra 2026 som ska fördelas efter behov.
Men räcker det?
– Det kommer täcka behovet. Vi lägger även 100 miljoner på förebyggande arbete och schablonökningar för att stärka det sociala arbetet i stort. Nästan alla stadsdelar har en budget i balans.
Så vill (S)tyret göra om placeringarna
Öppna ett till HVB-hem i egen regi.
Starta en ny central grupp för att organisera och upphandla placeringarna av barn och unga.
Tillföra 50 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för placeringar.
Källa: Stockholms stad