En tillbakablick i årsredovisningarna – här är ATG föredömligt transparent – skvallrar om hur bolaget rapporterade förr. I korthet. Då pratades det mest om bruttosiffror, i dag handlar allt om nettot. En förflyttning som är lätt att begripa då en hög omsättning, oavsett bolag och bransch, inte garanterar ett välmående företag då omkostnaderna slukar allt. Dessutom går det inte att jämföra bruttoomsättning med andra spelbolag som i huvudsak inte erbjuder poolspel.
Per september redovisade ATG en minskning på tre procent det här året. Stärkt av V85-nyheten och jackpottarna runt spelformen kan någon enstaka procentenhet hämtas in på upploppet. Den svenska bruttoomsättningen på hästspel lär därför landa väldigt nära 12,0 miljarder kronor. Är det bra eller dåligt? Corona-dopade 2020 med 14,7 är inte ett suveränt jämförelseår, men 13,3 2018 med fotbolls-VM och en sensationell sommarvärme säger något, att vi tvingas tillbaka till 2008 för att hitta en så låg siffra – som 2025 bjuder på – säger tyvärr ännu mer.
“Spel på hästar står och stampar”
Nyligen kom beskedet om ett sparpaket, med utgångspunkten att dra ned på kostnaderna med 300 miljoner kronor under 2026-2028 jämfört med 2025 års kostnadsmassa, vilket känns rimligt. Prispengarna är emellertid högre nu än 2009 (medel till sporten har ökat med cirka 55 procent), eller 2019, vilket kan tillskrivas en sänkt spelskatt och den massiva investeringen på sport och kasino som avkastar miljardbelopp i dag.
Men spelbolaget har ett uppenbart stort problem där varken omsorgsplikt inklusive Spelpaus kan anses vara hela förklaringen: spel på hästar står och stampar. En tusenlapp för 17 år sedan motsvarar i dag nästan 1.400 kronor. Visst har inflationen varit påtaglig i närtid men dåvarande vd:n på ATG, Remy Nilson, skrev följande rader i årsredovisningen 2009:
”Med 2009 gick vi också ur ett decennium som inleddes svagt men spurtade starkt. Den senaste femårsperioden har omsättning, intäkter och överskott från spelet ökat med cirka 15 procent. Det kan jämföras med en KPI-tillväxt på 7,3 procent”, i tillägg kan påpekas att omsättningen ökade trots finanskrisen 2007-2008.
“Allt pekar på ett tydligt misslyckande”
Konkurrensen är förstås helt annorlunda i dag, och alla jämförelser med dåtid är inte helt rättvisa, men det gäller även för andra branscher, till exempel Liseberg som i princip dubblat sin (netto)omsättning motsvarande period. V85 kan, hittills, dessvärre inte påstås vara någon åkattraktion värd att köa timmar för, även om utfallen inte direkt hjälpt till.
Knappt två månader efter att spelformen lanserats bör kanske inte den slutgiltiga domen ristas i sten, men lyftet saknas, och varför skulle det vänta runt hörnet? Allt pekar just nu mot ett tydligt misslyckande. Precis som oförmågan att bibehålla “coronaspelarnas” omsättningskronor, att det spelas för klart färre kronor 2025 än 2019 är svagt, med vetskapen att svenska travtävlingar, under en kort period, knappt hade konkurrens någonstans i världen är det ett fiasko.
“Hur länge nöjer sig ägarna?”
En titt på den licensierade spelmarknaden – då handlar det om nettosiffror – visar att såväl kommersiellt onlinespel som hela marknaden ökar i princip år för år vilket bör vara ett rimligare mätetal än att största konkurrenten, Svenska Spel, som helhet tappat ordentligt sedan 2008. Lördagsspelet är en stor del av ATG, men är det hela boven? Nej. Det handlar också om vikten återkommande vardagsspelare och personer som blir “travnördar”.
Stora som små nyheter i all ära, digitala innovationer liksom sparpaket och marknadsandelarna som erövrats på sport och kasino. Hur länge nöjer sig ägarna med nyttiga åtgärder här och var medan kärnans – hästspelet – omsättningsminskning bara fortsätter? V85 verkar inte vara lösningen. Nettot går uppenbart att slipa till i omgångar (snyggt!), men med ett påtagligt sjunkande – och över tid totalt stagnerande – brutto nås till slut vägs ände. Gäller det ATG-ledningen under 2026? Det lär bli ett ödesår.