Prisa Svantesson – här kommer återbäringen. Det har varit kärva år, men nu vänder det. När januarilönen trillar in på kontot syns de skattesänkningar som den moderata finansministern presenterade i höstas och som både ska ta knäcken på lågkonjunkturen och få Tidöpartierna att vända underläget i opinionen.

Men alla fröjdas inte. Totalt sett har skatter sänkts för mer än hundra miljarder. Det är inte pengar staten kan undvara, anser LO-ekonomen Anna Almqvist. Behoven i välfärden, försvaret och klimatomställningen alltför stora.

– Det är en väldigt oansvarig finanspolitik, säger Anna Almqvist.

Skattefritt aktiesparande

Hennes andra invändning: Fördelningen. Visserligen riktas jobbskatteavdragen i valårets budget mot låg- och medelinkomsttagare, men totalt sett är de med höga inkomster de stora vinnarna i kronor och ören. Dessutom fortsätter nu regeringen att sänka skatten på aktiesparande. Gränsen för skattefritt sparande på ISK-konton höjs från 150 000 till 300 000 kronor. Kapitalinkomster beskattas redan idag lågt i Sverige i förhållande till arbetsinkomster, påpekar Anna Almqvist.

– Däri ligger en stor orättvisa och det här förstärker det, säger Anna Almqvist.

Anna Almqvist, ekonom på LO.
Bild:
LO

På regeringens långa lista över skattesänkningar finns också sänkt skatt för fåmansbolag. Detta har kritiserats av nationalekonomen Lars Calmfors. Han varnar för att det leder till skatteplanering snarare än att man främjar företagande. Personer som skulle ha varit anställda utför samma arbete som företagare.

– Det är samma inkomster som man skulle ha ändå, säger Lars Calmfors.

Pekar uppåt

Robert Bergqvist, seniorekonom på storbanken SEB, gör tummen upp till skattesänkningarna. I kombination med att lönerna stiger mer än priserna bäddar de för ett rejält lyft för ekonomin under 2026, tror han.


– Du får väldigt mycket kraft i plånböckerna, säger Robert Bergqvist.

Samtidigt finns det en rad osäkra faktorer, enligt Robert Bergqvist. En handlar om människors syn på framtiden. Vågar de sätta sprätt på pengarna som regeringen hoppas? När skenande priser och räntor bromsat in har människor än så länge främst ökat sitt sparande för att rusta sig för ännu tuffare tider.

– Om hushållen bedömer att man fortfarande är i ett besvärligt ekonomiskt läge, då kommer man att prioritera att spara.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
Bild:
SEB


Regeringens stora akilleshäl är den höga arbetslösheten, tror han. Idag saknar nio procent av svenskarna arbete, enligt SCB. Visserligen talar mycket för att den kommer att sjunka under valåret. Robert Bergqvist pekar på optimism i detaljhandeln och tjänstesektorn – arbetsintensiva sektorer där sambandet mellan omsättning och behovet av personal är starkt. Men om regeringen hinner få betalt för det i ökad popularitet är en annan femma, enligt Bergkvist. Det finns en eftersläpning mellan stigande konjunktur och sjunkande arbetslöshet.

Skakigt i Tyskland

Dessutom finns ett uppenbart orosmoln: Omvärlden. Bland det som kan äventyra ljusningen på arbetsmarknaden finns inte minst den skakiga ekonomin i Sveriges viktigaste handelspartner Tyskland. 

– Även om mycket pekar på att det går åt rätt håll är det fortfarande en ganska skör och sårbar återhämtning som vi ser framför oss, säger Robert Bergqvist.

Anna Almqvist dömer ut stora skattesänkningar som metod att sätta människor i arbete. Att ta sig ur en tillfällig konjunktursvacka med permanenta skattesänkningar som gröper hål i statskassan kan bli dyrköpt. Och att arbetslösheten i någon större utsträckning handlar om att det lönar sig för dåligt att jobba saknas det stöd för, enligt Anna Almqvist. Att regeringen kombinerar sänkta skatter med sänkta bidrag är därför ingen lösning.

– Vill man komma åt arbetslösheten hade satsningar på yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitik varit mycket mer träffsäkert, säger hon.