Det måste ha varit en märklig syn som mötte skyddsvakten vid riksdagens entré en vecka före valet 2022. Den samling människor som närmat sig var nu framme och bildade ett långt led från riksdagens svarta avspärrningsband till portalen på Riksgatan norrut mot Drottninggatan.
Det hela börjar trevande. Den äldre samlingen, de flesta från medelåldern och upp till efter pensionen, rörde sig långsamt men målmedvetet. Med en hälsning in i Ulf Bejerstrands kamera kastade de i tur och ordning ett gäng valsedlar högt upp i luften.
Partiet Knapptryckarna hade kraftsamlat inför valet 2022 men hade svårt att nå ut lika brett som partiledaren Ulf Bejerstrand hade sett framför sig. Eftersom partiet inte var kvalificerat för att få sina valsedlar utplacerade i vallokalerna av landets valnämnder ansåg han att valet var riggat. Därför samlades man nu till manifestation utanför riksdagen.
Ritualen pågick i cirka femton minuter innan den sista i ledet kommit fram till avspärrningsrepet och ledarens direktsändning. Mannen, med en grå luvtröja med texten ”No pain, no gain”, lyfte som avslutning hela kärran med resterande valsedlar framför bröstet och tömde dess innehåll på asfalten. Tusentals gula papperslappar singlade långsamt ner mot marken i en välregisserad protest.
Foto: Mickan Mörk
Artikeln är hämtad ur tidskriften Expo #4-2025
Radikala boomers – ett osynligt samhällsproblem. Expo går i sista numret för 2025 på djupet med frågan om äldres radikalisering.
Dessutom granskas stödet till Aktivklubb och vi tittar närmare på arvet efter Franco – 50 år efter hans död.
🗞 Prenumerera på tidskriften här.
radikalisering av medelålders och äldre är ett fenomen som det sällan pratas om i samhällsdebatten. Men för den som följer den högerextrema organiseringen och den ofta sammanlänkade konspirationsteoretiska miljön, är bilden tydlig. Personer över 50 är centrala för den utveckling av extremism vi sett under senare år, både i Sverige och internationellt.
Reichsbürgerrörelsen i Tyskland, som i huvudsak samlar personer mellan 40 och 60, är ett exempel. De anser tyska staten och rättsväsendet vara illegitima och har utropat en egen kung. I december 2022 greps 25 medlemmar, bland annat den då 71-årige adelsmannen Heinrich XIII, misstänkta för att ha planerat en statskupp. Efter det har flera medlemmar ur rörelsen misstänkts för en rad brott, bland annat vapenträning.
Samtidigt lägger samhället främst resurser på att informera yngre om vilka risker som kan kopplas till material och kommunikation på nätet. Några liknande insatser har inte riktats mot den äldre generationen. Och som självlärda i källkritik har de lättare att falla offer för konspirationsteorier, desinformation, rykten och ”fake news”. Det menar Sara H Wilford, som forskar på fenomenet.
– Många av dem, särskilt de något yngre, tror att de är fullärda efter att ha gått ’Livets Hårda Skola’ – att de inte behöver någon som helst utbildning eller träning. Samtidigt anser de att yngre generationer är okunniga och outbildade, säger Sara H Wilford.
Hon är docent vid De Montfort University i Storbritannien, mångårig expert på extremistiska onlinemiljöer och forskar just nu på hur äldre radikaliseras in i konspirationsteoretiskt tänkande och anti-statlig extremism. I det internationella projektet SMIDGE som pågår till 2026 forskar hon tillsammans med kollegor från universitet runt om i Europa på hur extremistiska och konspirationistiska berättelser sprids online och särskilt påverkar personer mellan 45–65 år.
Generationer som i Sverige har kallats för Köttberget, Jätteproppen Orvar och babyboomers. Men också MTV-generationen, den ironiska generationen eller kort och gott generation X. De föddes innan 1980 och Sara H Wilford kallar dem för ”den osynliga mitten” eller ”den osynliga demografin” eftersom gruppen, enligt henne, totalt ignoreras i samhället.
Inom den konspirationstroende miljön är misstron mot samhällets institutioner och medier utbredd. Foto: Expo
– Ibland tänker jag på när jag var på ett kafé. När jag stod där vid disken och försökte bestämma mig för vilken kaka jag skulle ha så blev det plötsligt min tur. Men baristan gick vidare till sällskapet bakom mig i kön, som om jag inte fanns. Jag tänkte att det är precis så de jag forskar på känner i sin tillvaro.
Hon hänvisar till att det nästan helt saknas samhällsvetenskaplig forskning där personer i åldrarna 45–65 år inkluderas ordentligt. Den data som samlas in från åldersgruppen slås i regel ihop till kategorin ”50+”. Samtidigt, påpekar hon, återfinns några av de mest inflytelserika människorna i världen, som formar våra digitala liv, i just den åldersgruppen – exempelvis Elon Musk och techentreprenören tillika högerradikalen Peter Thiel.
Genom intervjuer med en fokusgrupp bestående av 45–65-åringar har Sara H Wilford och hennes kollegor sett ett tydligt mönster. Dels pekar hon på en utpräglad anti-intellektualism i gruppen, men också en stark känsla av gemenskap.
– En av de viktigaste drivkrafterna för dessa människor, som känner sig åsidosatta och osynliggjorda, är att hitta sammanhang där de är välkomna och inte känner sig nedtryckta. Det finns i deras digitala gemenskaper och det finns en otrolig kraft i det, säger Sara Wilford.
– Å ena sidan rör det sig om en grupp människor som uppfattar sig som ignorerade, utstötta och osynliggjorda. Å andra sidan är det en åldersgrupp som i mångt och mycket styr världen.
2021 drar partiet Knapptryckarna igång sin verksamhet. De är en del av den konspirationsteoretiska proteströrelse som växte fram som en motreaktion mot de restriktioner och vaccinprogram som syftade till att stävja coronapandemin.
Partiet vill genomföra en form av direktdemokrati där de som sitter på partiets mandat är bundna till att rösta som partiets medlemmar vill. Partiet ska alltså inte driva egna frågor utan agera ”knapptryckare” åt en bredare opinion – ett sätt att använda den svenska representativa demokratin som ram för en hemmasnickrad modell för direktdemokrati.
Det ideologiska fundamentet i partiet är konspirationsteorier som går ut på att makten i Sverige – politiker, tjänstemän, myndighetspersonal och journalister – är korrumperade och i maskopi med en global elit som styr världen. Enligt partiet är den svenska demokratin inte legitim så länge inte deras form av direktdemokrati är implementerad.
Under pandemin växte en liten, högljudd proteströrelse mot insatserna kopplade till corona fram. Den bestod av personer från såväl den nyandliga världen, som förespråkare av alternativmedicin och öppna högerextremister. En betydande andel av dem var medelålders eller äldre. Foto: Expo
Några politiska framgångar har partiet inte haft. I riksdagsvalet 2022 fick det blygsamma 0,08 procent av rösterna. 2023 kom den hittills största framgången, när ett antal kommunfullmäktigeledamöter i Forshaga lämnade Sverigedemokraterna och blev politiska vildar. Avhopparna gick ut och sa sig vilja föra Knapptryckarnas politik. 2024 var det totalt sju SD-vildar i kommunen som i lokalpress beskrevs som ”foliehattar”.
Men trots att det inte givit resultat i allmänna val så är partiets opinionsbildning på nätet ihärdig och frekvent. Partiets grundare och ordförande är tidigare nämnda Ulf Bejerstrand, 71. Han har bakgrund inom den svenska musik- och nöjesindustrin. Själv uppger han att han politiskt är sprungen ur vänstern, samtidigt som han innan Knapptryckarna företrädde Ny Demokrati i Stockholm. I valet 2014 kandiderade han för partiet Direktdemokraterna till Tyresö kommunfullmäktige.
Under 2020-talet har hans närvaro på sociala medier varit intensiv, framför allt genom videosändningar på Youtube och Facebook som görs under eget eller i Knapptryckarnas namn. Han deltar även återkommande i andra sändningar, i många fall med personer som också är kopplade till Knapptryckarna. Bejerstrand har själv kallat sitt politiska sammanhang för ”en massa pensionärer som är förbannade”. Och tongångarna bland partiets företrädare och sympatisörer är ofta radikala – särskilt i direktsändningarna.
Expo har tidigare uppmärksammat Bejerstrand – bland annat för hans relativiserande av Förintelsen, en beteckning han underkänner eftersom ”alla judar inte förintades” vilket han menar att Israel är ett bevis på.
När hans följare på Youtube frågor honom om han är förintelseförnekare så brukar svaret bli att han inte förnekar att det dog många under vad han brukar benämna som ”den så kallade Förintelsen” innan han för över diskussionen till ”andra folkmord” i Sovjetunionen, Kina eller av ”indianerna” i USA.
partikamraten håkan bergmark, 66, som tidigare var aktiv i partiet Populisterna, har en egen Youtube-kanal, inslagen gör han ofta ihop med den några år äldre parhästen Öystein Rönne. Förintelsen, judar och konspirationsteorier om ”de som styr” är teman som frekvent avhandlas i sändningarna, där Ulf Bejerstrand också är en återkommande gäst.
Tidigare i år medverkade de tre tillsammans med Johan Nordquist, 69, som sedan ett par år tillbaka står nära det högerextrema så kallade Nätverket, i Bergmark TV, som kanalen heter.
I sändningen är bilden delad på fyra. Deltagarna samsas om ordet. Öystein Rönne argumenterar för att USA styrs av ”sionisterna”, varpå Håkan Bergmark svarar:
– Det där blir en väldigt känslig fråga. Det blir ju den där kopplingen till den så kallade Förintelsen, som egentligen inte skedde.
Han hänvisar till det som enligt honom är ny kunskap efter ”många år av informationsmörker”.
– I dag går det, tack vare att vi fortfarande har tillgång till internet, att skaffa egen information, tillägger han och säger att det är svårare för mainstreammedier att ljuga för någon som är ’vaken’.
Det öppna förintelseförnekandet lämnar de övriga deltagarna i det direktsända samtalet oberörda. Ingen invänder, protesterar eller tar ordet för att korrigera uttalandet.
Återkommande i sändningarna är proryska talepunkter i kombination med utspel kraftigt kritiska mot Nato och det svenska medlemskapet i försvarsalliansen – vilket till stor del ersatt den mängd av konspirationsteorier om restriktioner och vaccin som spreds i kanalerna under pandemiåren.
Vad händer med coronaprotesterna när restriktionerna upphör?
Företrädare talar om revolution och att ”ansvariga” ska ställas till svars.
Något som däremot är konstant sedan starten är hat och hot mot politiker och andra meningsmotståndare som återkommande uttalas i direktsändningarna. Öystein Rönne förklarar i en sändning från november i år sin syn på ”hatretorik” och ”hot”. Enligt honom är samhällets försök att stävja hot och hat en chimär som i själva verket syftar till att de som ”avslöjar” politikerna ska ”straffas” och ”skrämmas till tystnad”. Han menar att politikerna bara är rädda för sin egen impopularitet.
– Och det ska de vara, för jag kommer att attackera dem, alla som är galna, vilket jag tycker att de flesta av våra politiker är, säger han i sändningen.
Bland konspirationstroende och högerextremister varvas ett positivt kärleksbudskap friktionsfritt med öppet hat, hot och hets mot de som anses vara maktens illasinnade företrädare och medlöpare. Foto: Expo
Han argumenterar vidare att om lagstiftningen runt ”hatretorik” gör att ”man inte kan säga vad man tycker, då återstår att göra vad man vill utan att flagga irritationen innan”.
– Jag säger inte vad ’att göra vad man vill’ betyder. Men det finns några exempel på det i hyfsad närtid även i Sverige. Om jag säger Gotland så kanske en del hajar till. Men det är så det är. Du kan inte undertrycka känslorna, uppfattningen och reaktionen hos folket, säger Öystein Rönne.
Det är samtal som genomsyras av längtan till väpnad kamp och önskningar om att svenska riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar ska skjutas ihjäl
I andra sändningar är den våldsbejakande tonen än mer explicit. Politiker ska dö, spärras in eller sprängas i bitar. Det är samtal som genomsyras av längtan till väpnad kamp och önskningar om att svenska riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar ska skjutas ihjäl.
– De är äckliga, de är psykopater, de är sinnessjuka. De borde egentligen avrättas allihop. Jag brukar säga det – återupprätta galgbacken i Gamla stan så får vi det här blodbadet, sa till exempel Öystein Rönne i en Youtube-sändning som gick under vinjetten ”Live med Knapptryckare”.
De vill döda svenska politiker och säger det helt öppet
I helgen marscherar de för att ”ta tillbaka SVT och SR”.
Expo har sökt Öystein Rönne för en intervju om hans retorik på nätet och om hur hans engagemang vuxit fram.
– Även om jag syns mer nu än tidigare så har jag i hela mitt liv uttryckt min åsikt i ganska stor grad. Men som du vet så går det sällan i Sverige att uttrycka vad man anser i olika frågor utan att bli förföljd och stigmatiserad om åsikterna inte är typ woke och PK, och är man då yrkesverksam så kan det kosta en jobbet, skriver han i ett mejlsvar till Expo där han avböjer intervju.
– Att jag är ännu tydligare med mitt budskap i dag beror på att jag har mer tid och är pensionär, som de flesta gamla är. Alltså, jag vill väcka folk! Jag tror att du förstår vad jag menar med det, tillägger han.
Partiledaren Ulf Bejerstrand väljer dock att prata.
– Det här är svart humor. Det är mörk humor, säger han som ett svar på den hårdföra retoriken och tillägger att han inte tror på våld.
bejerstrand ingår i den konspirationstroende politiska miljön som ofta beskriver sig som ”vaken”. Han brukar själv göra en distinktion i sina sändningar mellan de som är ”vakna”, som han själv, och de ”sovande”. Han vill inte ge någon definition på begreppen men säger att Vietnamkriget fick honom själv att ”vakna”. Han ser inte sig själv som radikal utan menar att solidaritet är en ledstjärna för honom.
Frihetsrörelsen arrangerade demonstration 2023 som började i Humlegården och avslutades på Östermalmstorg med några tal. Foto: Mickan Mörk
Delar av det politiska sammanhang som Knapptryckarna och Bejerstrand ingår i har även täta utbyten med extremhögern. Till exempel anordnades förra året en demonstration med Nätverket under temat ”Ta tillbaka SVT och public service”, som de menar ”levererar mörkläggning, polariseringar och lögner”. Bejerstrand ingick då i en mindre grupp personer som arrangerade manifestationen, varav en av dem marknadsförde demonstrationen genom att medverka i nazistiska Nordiska motståndsrörelsens podd Radio Nordfront.
Ulf Bejerstrand tycker inte att han har något särskilt ansvar för det och verkar inte bekymrad över hur det reflekterar på honom.
– Det här med guilt by association, som det heter va? Det är ju väldigt stort. Bara för att jag är med i en sån demonstration och till och med var en av dem som jobbade med det här och som står för det som sades där.
Han menar att de medverkande saknade en gemensam nämnare, att vissa av deltagarna kunde uppskatta delar av vad SVT gör, medan andra närmast ville elda upp deras lokaler. Enligt Bejerstrand rörde det sig om ”vanliga människor” som varken är höger- eller vänsterextrema.
– Jag har alltid undrat, vad är en högerextrem människa? Vad är det för någonting? Och en vänsterextrem? Finns vänsterextrema människor till exempel? Jag tycker ju det, för jag känner ju sådana.
Jag tänker att det är lite mer än bara associationsbeskyllningar – det handlar ju ändå om organisatoriska samarbeten.
– Fast jag umgås ju inte med någon. Jag är pensionär, jag sitter i Tyresö här och bara tycker att det är härligt att vara ensam. Så det är nog lite fel. Men däremot så är jag med.
Men är inte det att göra det lite enkelt för sig, att slippa ta ansvar?
– Nej, det är det inte. Jag startade Knapptryckarna, det är det maximala ansvaret tycker jag, säger Bejerstrand.
Demonstrationen mot SVT är inte enda exemplet på där Bejerstrand medverkat i sammanhang kopplat till det högerextrema Nätverket och deras propaganda.
Lennart Matikainen (t.v.) är politiker för AFS och medarbetare på den konspirationistiska kanalen Swebbtv – en plattform som i huvudsak samlar äldre personer. Innan Matikainen radikaliserades medverkande han i såväl Sveriges Radio som TV4. Även hans parhäst i kanalen, författaren Katerina Janouch, har gått från att vara en del av den etablerade debatten till den marginaliserade ytterhögern. Foto: Expo
2023 kom totalförsvarets forskningsinstituts rapport Rutten demokrati – Konspirationspropaganda, rasism och våld som ”skildrar de organisationer och nätverk som tillsammans utgör vad som i denna rapport benämns antidemokratiska extremistmiljöer”. Om Knapptryckarna konstateras att dess företrädare ”uttalar sig om att samhället är genomkorrupt och om att coronapandemin en bluff”, samt att: ”Partiets grundare har kopplingar till många olika delar av landskapet, och har varit involverade i andra politiska initiativ i landskapet”.
Det lyfts ett varnande finger i rapporten om att de olika grupperna antingen besitter ett eget våldskapital eller i andra fall kan inspirera till våldshandlingar.
Bejerstrand vänder sig emot att han och hans Knapptryckarna beskrivs vara en del av en antidemokratisk extremistmiljö.
Kan du inte se att det finns ett ansvar i vad det är för information ni sprider?
– Det kan någon säga i någon slags Monty Python-läge, säger Bejerstrand och menar att den våldsamma retoriken ska förstås som någon slags uppskruvad satir.
– Jag är helt emot allt vad det heter att man ska ta ut folk på galgbacken och hänga dem. Alltså så emot det, så det finns inte. Jag tror till exempel inte på att vi ska krossa det här samhället.
Nu sägs det här i era sammanhang. Det finns ju en massa mottagare där ute.
– Jag tar ansvar för det jag predikar om. Jag predikar om att människor kan mer än vad de verkar vilja kunna, eftersom man vart fjärde år röstar på en paketlösning där man kanske inte ens håller med om hälften av grejerna.
– När man har levt 71 år så ser man ju oftast genom erfarenhet saker och ting. Och jag känner, via den erfarenheten jag kommit fram till, så går i inte framåt i världen.
Sommaren 2024 utbröt upplopp och högerextrema protester i Storbritannien, där bland annat en moské attackerades. Över 50 poliser skadades. Kravallerna var ett resultat av desinformation som fick spridning efter den dödliga knivattacken i Southport, där tre barn i åldrarna 6–9 år mördades och flera barn och vuxna skadades. På sociala medier spreds snabbt falska påståenden om att gärningsmannen var en asylsökande muslim. Såväl foton från händelserna som polisens listor över gripna visar att många av dem som medverkade i de rasistiska kravallerna var i medelåldern eller äldre.
Högerextrema kravaller i Storbritannien – det här är bakgrunden
Expo har pratat med researchern Patrik Hermansson om vad som ligger bakom de senaste dagarnas händelseutveckling.
Anton Törnberg är docent i sociologi vid Göteborgs universitet med fokus på sociala rörelser, politiska uppror och högerextremism på nätet. Han har inte tittat specifikt på radikalisering av äldre, men noterat att politiskt motiverat våld generellt varit vanligare lägre ned i åldern, medan äldres radikalisering oftare kopplats till hot och hat på nätet. Men han framhåller att det är en sanning med modifikation.
– Det handlar om en typ av indirekt våld som brukar kallas stokastisk terrorism eller stokastiskt våld. Det behöver inte vara en direkt uppmaning till våld utan man tänker sig att ideologiskt motiverat hat, och demoniserande retorik i digitala miljöer, skapar en atmosfär där vissa personer känner sig manade att agera. Så även om du skriver ditt hat på nätet bidrar du till att skapa en miljö som driver på, motiverar och legitimerar våldsyttringar.
Under pandemiåren spreds mängder av konspirationsteorier om samhällets åtgärder och vaccinprogram. Idéer som skrämde många. Foto: Expo
Anton Törnberg nämner reaktionerna på terrordådet i England förra året som ett exempel där ryktesspridning ledde till kravaller och våld och där många äldre var involverade. Ett annat exempel han nämner är från Tyskland där en granskning visade hur diskussioner i en Facebookgrupp med koppling till Alternativ för Tyskland ledde till ökade attacker mot flyktingar.
– Det är definitivt ett samhällsproblem i bemärkelsen att vi ser en koppling mellan vad som händer på nätet och politisk våld som en extrem realisering av radikalisering. Men så finns det mindre dramatiska konsekvenser, som ett hårdare språkbruk och polarisering. Vi ser även hur konspirationstänk förs in i det vardagliga samtalet. En långsam förskjutning av språk och normer som utgör grunder i vår demokrati direkt och indirekt.
Äldre tenderar även att hålla fast vid en åsikt även om de presenteras för fakta som talar emot, det visar undersökningar. Anton Törnberg delar bilden av att det kan finnas lägre digital källkritisk vana bland äldre.
– De har vuxit upp i ett medielandskap där man har kunnat lita på nyheterna, där information passerat igenom ett redaktionellt filter och har nog mer av en grundtillit till vad som till exempel står i tidningen. Nu har vi en helt annan medielogik. Vi har sociala medieflöden, där det blir allt svårare att kunna avgöra vad som är pålitligt och vad som inte är det, så det landar hos dig själv som användare att bedöma, säger han och påpekar att AI-genererade bilder, röster och filmer gör det ännu svårare.
när det kommer till domar om hets mot folkgrupp på nätet är äldre överrepresenterade, det visar en granskning i Expo publicerad 2018. I granskningen av samtliga fällande domar om hets mot folkgrupp mellan 2015 och juni 2018 rörande utspel som gjorts på nätet så var snittåldern 51 år. Av 119 domar så var den tilltalade över 45 år i 66 procent av fallen. Cirka 23 procent var 66 eller äldre.
Ett exempel på en person som både gett uttryck för radikala och rasistiska idéer på nätet och gått från ord till handling är den man i 70-årsåldern som i augusti 2024 körde sin bil in i en palestinademonstration i Borås. Dessförinnan hade han spridit hatiska budskap mot palestinier och muslimer online.
I attacken skadades ingen person allvarligt men flera fick lindriga skador och under rättegången fanns över 80 målsägande. Borås tingsrätt dömde i slutet av oktober mannen till tre års fängelse för försök till grov misshandel samt hets mot folkgrupp. När Expo söker mannen lägger han på luren innan några frågor hinner ställas.
Ett annat exempel på äldre som radikaliserats är den så kallade Tumbamannen eller bombmannen från Tumba. 2021, då 61 år, dömdes han till flera års fängelse efter att polisen funnit sprängämnen och vapen tillsammans med listor och kartläggningar över antirasister, journalister och politiker hemma hos honom.
I förundersökningen mot mannen framträder en bild som tyvärr inte är obekant. Han tycks närmast besatt av våld och var tydligt formad av en högerextrem världsbild fylld av konspirationsteorier. Innan polistillslaget hade han dessutom gett uttryck för våldsbejakande budskap på nätet.
Mannens verksamhet upptäcktes av en slump då polisen besökte hans lägenhet i ett annat ärende och då fattade misstankar mot mannen.
Från ord till handling. En man i 70-årsåldern skrev på plattformen X att ”palestinier är bäst döda”. En tid senare körde han sin bil in i ett demonstrationståg till stöd för Palestinas befolkning. Foto: Skärmdump
En som redan för flera år sedan var ute och varnade för att äldres radikalisering flyger under radarn är Robin Andersson Malmros, biträdande föreståndare på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han är kritisk till att radikalisering av äldre är en komponent som samhället inte förhåller sig till.
– Extremism är i första hand inte ett ungdomsfenomen, även om det ofta låter så. Om man tittar på samhällets insatser så är de riktade mot ungdomar.
Som exempel lyfter han en rapport från 2017, som han var delaktig i att ta fram. Det var en rapport om svenska kommuners handlingsplaner mot extremism och han noterade att i princip samtliga insatser vände sig till personer under 18.
En av få studier som tar upp äldres radikalisering är den som norska säkerhetstjänsten PST presenterade 2021 om personer inom den norska högerextrema miljön.
Där lyfts några särdrag i äldres radikalisering som är vanligare än hos yngre. De har till exempel en svag eller bruten anknytning till arbetslivet och i en större omfattning en historia av social isolering, kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa.
Flera av de individer som PST tittat på hade dessutom under många år konsumerat högerextrema idéer innan de själva blev aktiva. Själva aktivismen ger dem mening, struktur och gemenskap.
Enligt PST är det svårare att bryta en radikalisering när en person är äldre då hen redan har en fastlåst världsbild och befinner sig i ett socialt nätverk. PST:s slutsats är att det förebyggande arbetet inte bara kan ha ungdomar i fokus, vilket gäller såväl arbetet med riskbedömningar som insatser för avradikalisering.
Ett socialpreventivt fokus saknas i princip helt från samhällets sida
när det kommer till den här gruppen
Robin Andersson Malmros lyfter tre olika anledningar som han tror ligger bakom att samhället har sådant fokus på yngres radikalisering. För det första, 90-talets skinnskallerörelse var på många sätt en subkultur för yngre, en bild som lever kvar i dag. För det andra så anser sig samhället ha ett större ansvar för yngre och det uppfattas som allvarligare när de radikaliseras. Det tredje är vad Andersson Malmros kallar bekvämlighetsskäl, det vill säga att det är svårare att nå personer med insatser om de är vuxna.
– Det finns väldigt få instanser som fångar upp detta förutom möjligen säkerhetsinstanserna och de repressiva instanserna som vi har, som polis och säkerhetspolis. Men då behandlar man det som ett säkerhetsproblem.
Ett socialpreventivt fokus saknas i princip helt från samhällets sida när det kommer till den här gruppen, påpekar han och lyfter att även till exempel frågor om källkritik har ett fokus på unga.
– Jag tror fortfarande att man inte riktigt vet hur man ska ta sig an detta. Jag förstår att det är komplicerat. Men det kommer ju inte funka att stoppa huvudet i sanden i alla fall.
Sara H Wilford delar den bilden.
– Vill vi komma till bukt med extremism och desinformation online så måste vi fokusera på den här medelålders gruppen människor, säger hon.
För henne står det klart att de äldre blir manipulerade på nätet samtidigt som de själva besitter ett våldskapital och förmågan att begå politiskt våld. Men också att det ofta är personer i just den åldersgruppen som lockar yngre till våld.
Paradoxalt nog upplever hon att politikernas intresse för hennes och hennes kollegors forskning är minimal. Efter att projektets första delrapport publicerades, och enligt henne fick en del uppmärksamhet, var det inte en enda politisk aktör som hörde av sig eller visade intresse för forskningen. Enda undantaget är amerikanska Homeland Security, departementet för inrikes säkerhet.
– På så sätt är jag bildligt talat tillbaka på det där kaféet igen. Jag trodde att vår forskning skulle väcka politiskt intresse, men politikerna verkar se förbi oss.