Krönika: Jag var på ”inspirationsdag för lantbruket” hemma i Karlstad i slutet av november, som gjorde skäl för sitt namn eftersom jag blev just inspirerad. På plats fanns flera företagsrepresentanter från välkända företag och organisationer, samt vår landsbygdsminister Peter Kullgren.
Det pratades om EU, räntelägen, mjölkpriser, köttpriser, utbildning, framtidsutsikter och därmed en del om kommande generationers möjlighet att fortsätta verka i branschen med god lönsamhet oavsett vad man väljer att syssla med. Men lönsamheten kommer inte gratis, det krävs driftiga ungdomar som vill och som får rätt förutsättningar.
I grund och botten handlar det om att få vår befolkning att förstå vikten av att välja svenskt. Börjar vår befolkning handla som norrmännen och finnarna gör, där normen att välja närproducerade produkter är djupt inrotad, så kommer vår självförsörjningsgrad fortsätta att öka och intresset för att verka i branschen kommer därmed också att öka.
Jag tycker mig se en positiv trend bland människor, butiker och restauranger. Fler jag pratar med är medvetna om vikten av att välja närproducerad svensk mat. Butiker jag går in i skyltar med ”Kött från Sverige” eller ”närproducerat”, snabbmatskedjan MAX gör reklam där de skyltar med svenskt kött, fler inlägg och kommentarer på olika sociala medier trycker på vikten av att välja svenskt.
Det känns även som att branschen och att vara lantbrukare är mer accepterat bland människor, vi är inte längre bortglömda eller förknippade som miljöbovar. Det positiva momentumet vi är inne i har gjort att intresset bland landets ungdomar för branschen är större än på länge, sökantalet till landets lantbruksgymnasium har skjutit i höjden. Många av dessa gymnasieungdomar träffar jag under olika branschdagar och gymnasiemässor där studenter från SLU marknadsför sina utbildningar. Intresset för att plugga vidare inom branschen i en framtid verkar vara stort, vilket inte bara är positivt för lantbrukets kompetensförsörjning utan även för personen själv eftersom man har väldigt roligt under studietiden, träffar många likasinnade och får en utbildning ”på köpet”.
Och när jag menar roligt så har vi i Lantmästarkåren efter en mycket lyckad insparksvecka lyckats få kamratandan att frodas och medlemsantalet i kåren nuddar nu vid 95 procent. Trots att man nuförtiden behöver läsa tre år till lantmästare så springer tiden förbi och tro det eller ej, vi har precis lika roligt nu som det alltid varit på Alnarp. Massor med roliga fester, studiebesök, branschdagar, företagsevent och föreläsningar.
Till dig som funderar på att studera vidare, jag vet att:
”det finns massor att göra hemma”
”det finns massa roligt att göra på jobbet”
”det finns massor med vänner hemma”
”jag tänker inte sätta mig i skolbänken igen”
Precis så resonerade jag efter gymnasiet och jobbade två år i värmländska pappersindustrin som skiftarbetare, några månaders jobb på en gård i Frankrike, nästan två år på en branschtidning och ett år i Kanada som skidsäsongare innan jag kom på att jag ville läsa vidare och det ångrar jag inte. Det är ovärderligt att få ett brett kontaktnät av människor från hela landet som sysslar med det man själv tycker är viktigt och roligt. Branschfolk och kompisar man träffar under tre år på Alnarp har man med sig resten av livet!
Så, nu har jag sammanfattat min uppfattning om branschens förhållandevis positiva framtidsutsikter och fått skryta om Lantmästarprogrammet lite. Nu hoppas jag på ett ökat antal sökande till landets alla lantbruksutbildningar, fyra ytterligare år för landsbygdsminister Peter Kullgren och därmed en fortsatt ökad lönsamhet för landets lantbrukare och en ökad självförsörjningsgrad under 2026!
Valdemar Jensen
Lantmästarstudent
Artikeln publicerades onsdag den 31 december 2025
– -
-