Hälften av människans arvsmassa utgörs av transposoner, dna-fragment som kan kopiera sig och hoppa in på nya ställen på kromosomerna.
De hoppande generna betraktades länge som oväsentligt genetiskt brus, men ny forskning har visat att de spelar en avgörande roll.
Transposonerna, som ursprungligen kommer från virus, har under miljontals år satt djupa spår i vårt genom. De är fortfarande aktiva i kroppen och har bland annat betydelse för hjärnans utveckling.
Enligt den amerikanske läkaren Gennadi Glinsky, som i många år har forskat på transposonernas betydelse, är de också en förbisedd orsak till några av våra allvarligaste sjukdomar. Det ger dock även hopp om nya sätt att diagnostisera och behandla dem.