I slutet av veckan publicerade EU och USA mera information om avtalet om tullarna. Industrin ser ljustecken medan odlarna oroar sig för orättvis konkurrens från USA.
Öppna bildvisare
I USA får man bleka fågelkött med klor. Det används också mera antibiotika i köttproduktionen. Bild: AOP/AlamyLyssna (du hör en artificiell röst) 6:19Kortversion
- Många frågor kvarstår i EU:s och USA:s politiska överenskommelse om tullar.
- Tullarna på EU:s varor till USA kommer att vara 15 procent, vilket påverkar handeln negativt.
- EU lovar att förenkla sitt regelverk så att det blir enklare för företag i USA att exportera till EU.
- Lantbruksproducenter i Finland oroar sig för att amerikanska produkter av lägre kvalitet kan tränga in på marknaden i EU.
- Trots kritik anser experter att en hårdare hållning i förhandlingarna hade kunnat leda till ett handelskrig.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.
Trots att vi nu har fått lite mera kött på benen när det gäller EU:s och USA:s väg mot ett handelsavtal är många frågor öppna. Timo Vuori som är direktör för handelspolitik i Finlands näringsliv EK säger att samförståndet tills vidare kan ses mera som en politisk överenskommelse än ett avtal.
Det har ändå klarnat att EU:s information var mera korrekt än USA:s information genast efter att Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump hade avtalat om tullarna i Skottland i slutet av juli.
Genast efter mötet verkade det som om USA och EU på många punkter skulle ha uppfattat avtalet olika. Torsdagens kommuniké följer mera den information som ursprungligen kom från EU än den som offentliggjordes av USA.
Så sammanfattar Timo Vuori på EK det vi nu vet om avtalet:
- Trots vissa öppna frågor när det gäller en del produkter är det allt klarare att det är en tull på 15 procent som gäller på de allra flesta varor som EU exporterar till USA. Det kommer att påverka handeln negativt, men för förhoppningsvis med sig en större klarhet i vad företagen har att förhålla sig till.
- USA har kritiserat EU-lagstiftning som USA anser diskriminerar amerikanska produkter. Nu lovar EU beakta de amerikanska företagens utmaningar och utveckla sina regelverk i en riktning som minskar problemen. EK-välkomnar detta då det också kan förenkla finländska företags verksamhet. EK hoppas också att EU och USA ska få enhetliga regler om utsläpp av koldioxid och företagsansvar. Det kan förbättra EU:s och USA:s möjligheter att stå upp mot Kina.
- Kommissionen har bedömt att europeiska bolag kommer att köpa mycket LNG-gas och investera rätt mycket pengar i USA. Men det är inte kommissionen utan enskilda länder och företag som fattar dessa beslut. Timo Vuori bedömer att lösa löften av den här typen är en del av Trumps politik där han vill kunna presentera fina siffror till sina väljare.
Klorblekt kycklingkött och genmodifierade grödor
Avtalet ska bland annat underlätta livsmedelsimporten från USA till EU. EU:s mål är att den mat som importeras till EU ska hålla samma höga kvalitet som mat som produceras i unionen.
Men Max Schulman som är spannmålsombudsman på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK oroar sig för att USA kommer att kunna köra över EU i förhandlingarna.
Ännu under sommarens budgetdiskussioner hette det att primärproduktionen är en central del av livsmedelssektorn i EU.
Nu tycker Max Schulman att EU har gett efter.
– Vi inom primärproduktionen blev en spelbricka i förhandlingarna.
Som Schulman tolkar avtalet finns det nu en risk att amerikanska produkter som inte håller europeisk nivå kommer att säljas i Europa.
– De är inte producerade med de standarder som vi är vana vid. Det känns förargligt och tråkigt när det har sagts att jordbruket är en strategisk sektor som ska hållas igång.
Öppna bildvisare
Max Schulman på MTK tycker att EU:s avtal med USA är en kalldusch. Bild: Thomas Hagström / Yle
Max Schulman räknar upp att man i USA använder mera genmodifiering inom foderproduktionen både när det gäller majs och soja. USA har också andra produktionsstandarder än EU när det gäller bruket av bekämpningsmedel inom produktion av bland annat spannmål och frukter.
Fågelkött kan blekas med klor och svingårdar får använda tillväxthormon som är förbjudna i EU. Inom köttproduktionen använder man mera antibiotika i USA än i Europa.
– Odlarna i Europa är också mer klimatsmarta än odlarna i USA och använder mindre gödsel, säger Max Schulman.
Han är särskilt orolig för att EU ska backa från sina krav när det gäller produkter som inte odlas i EU, så som en del nötter och torkade frukter.
– Det kan bli svårt för konsumenter att avgöra hur tryggt ett livsmedel är.
Max Schulman oroar sig också för de finska böndernas framtid.
– Man kan alltid fråga varför man ska importera därifrån när vi inte kan producera på samma sätt och har en sämre möjlighet att konkurrera.
Av dessa orsaker hoppas Max Schulman att kommande förhandlingar ännu ska klargöra läget.
Finska bolag betalar en del av Trumps tullar
Då priserna på varor från Europa stiger i USA kan konsumtionen i USA minska. Det finns också en risk att amerikanska bolag kan konkurrera mera framgångsrikt på hemmaplan när de utländska konkurrenternas varor blir dyrare.
Många finländska bolag utgår ändå från att de kan överföra en stor del av tullkostnaderna till sina kunder i USA. I praktiken har många bolag ändå inledningsvis kommit överens med sina handelsparter i USA att dela på bördan.
På den punkten kan Trump delvis få igenom sitt löfte att det är exportländerna som får betala hans tullar.
Öppna bildvisare
Timo Vuori på EK utgår från att det slutligen blir amerikanerna själva som får betala Trumps tullar, och tycker att Trumps regering skjuter sig själv i foten. Bild: Sasha Silvala / Yle
Trumps egentliga mål är att tvinga utländska bolag att börja tillverka sina varor i USA. Bara 12 procent av de finländska bolagen är ändå intresserade av att öka sin produktion i USA.
Att starta produktion i USA kan ta upp till fem år. Och USA är ett dyrt land att producera varor i.
– Trump kommer inte att kunna tvinga produktion till USA med sina tullar, säger Timo Vuori.
Svåra förhandlingar
Samtidigt har avtalet fått kritik och många har tyckt att EU lade sig platt inför Trumps krav i förhandlingarna. Allmänt hade man i Europa räknat med lägre tullar än Storbritanniens 10 procent.
USA:s tullar på 15 procent samtidigt som EU:s tullar på amerikanska varor blev noll har gjort många besvikna.
Timo Vuori påminner ändå om att alternativet skulle ha varit ett handelskrig med tullar på mellan 30 och 50 procent.
Under ett handelskrig skulle Europas läge ha varit betydligt mera utsatt än USA:s. I Europa utgör exporten ungefär 40 procent av bruttonationalprodukten. I USA står exporten för bara 10 procent av bnp.