Vid början av det nya året uppmanar påven Leo XIV till omfattande beredskap till att skapa fred. Under världsfredsdagens högmässa i Peterskyrkan betonade han att världen inte räddas genom eller vapen eller genom ”fördömande, förtryck eller eliminering av bröder och systrar”. Den räddas snarare genom outtröttliga bemödanden om förståelse, förlåtelse, befrielse och mottagande av alla ”utan baktankar och utan rädsla”.

I sin predikan erinrade påven om sitt nyligen offentliggjorda budskap inför världsfredsdagen den 1 januari. Som motta angav han: ”Fred vare med er alla: ända till en ’avväpnad och avväpnande’ fred.” I sitt budskap utövar han skarp kritik mot en tilltagande militarisering av tänkande, mot ökande upprustningsutgifter och mot religiös legitimering av krig. Vidare kräver han att strävanden efter fred genom diplomatiska insatser och förhandlingar mellan fientliga stater måtte intensifieras.

Det var påven Paulus VI som införde världsfredsdagen inför nyåret 1968, för att främja fred med anledning av kapprustningen mellan öst och väst och otaliga krig. Sedan dess offentliggör alltid påvarna ett särskilt budskap inför denna dag. I den kyrkliga liturgin firas den 1 januari även som ”Guds heliga moders Maris högtid”.

Vid nyårsgudstjänsten i den fullsatta Peterskyrkan deltog även åtskilliga diplomater från olika länder. Dessa hade redan i mitten av december fått påvens världsfredsbudskap. Vidare deltog barn, så kallade Sternsinger [”stjärnsångare”, utklädda till de heliga tre konungarna]. Dessa barn frambar gåvorna till altaret.

Påvens budskap till den 1 januari uppmanar enträget alla människor att ta ansvar för att engagera sig för fred. Fred är ”inte något abstrakt begrepp utan en konkret verklighet” som dagligen måste vårdas.

Religiöst motiverat våld en typ av hädelse

En annan viktig punkt var kritiken av att religion används för våldsamma syften. Leo XIV betecknar religiöst våld som ”en hädelse som förmörkar Guds heliga namn”, och han uppmanar de troende att opponera sig mot denna utveckling, att opponera sig med ett trovärdigt liv och intensiv ekumenisk och interreligiös dialog. ”De troende måste aktivt vara vittnen om en gränsöverskridande fred som förenar över olikheter”, säger påven.

Påven tog även upp de utmaningar som vi ställs inför genom modern teknologi, särskilt användningen av AI till militära syften. Här varnade han för en ”spiral av rasering av humanismen” som alltmer delegerar ansvaret över liv och död till maskiner. Detta hotar den etiska grund som varje civilisation vilar på.

Avslutningsvis uppmanar påven det interner nationella samfundet till mera diplomati och till förstärkning av FN. Han citerar i detta sammanhang Johannes XXIII och betonar att en varaktig fred är möjlig enbart genom ”jämvikt som vilar på ömsesidigt förtroende, uppriktighet vid slutande av avtal och oskadliga överenskommelser”. ”Detta är diplomatins vapenlösa väg, för befordrande av folkrätten”, sade Leo XIV vidare.

I anslutning till årsskiftet utväxlade även påven och Italiens president Sergio Mattarella ömsesidiga välgångsönskningar. Både påven och presidenten betonade i sina hälsningar betydelsen av att verka för fred och försoning.

Det var vid årets första angelusbön inför mer än 10 000 människor på Petersplatsen som påven tog tillfället i akt att besvara presidentens hälsning. Han upprepade sin uppmaning till en ’avväpnad och avväpnande fred’ samt inbjöd till bön för freden.

Kathpress 2026-01-01

Detta är en nyhetstext.