Forskare vid Lunds universitet har tagit fram ett recept som gör det möjlig att omvandla hjärnans stödjeceller till parvalbuminceller. Dessa celler fungerar som hjärnans supersnabba bromssystem och har betydelse bland annat vid schizofreni och epilepsi.
Kortfakta om studien: Nervceller // grundforskning // in vitro // omprogrammering av celler
Parvalbuminceller har en central roll i att hålla hjärnans aktivitet i balans. De styr tempot, dämpar överaktivitet och ser till att hjärnan arbetar i rytm. Forskare beskriver dem ofta som cellerna som ”får hjärnan att låta rätt”.
När dessa celler inte fungerar som de ska, eller blir färre, rubbas hjärnans balans. Tidigare studier tyder på att skadade parvalbuminceller kan orsaka bland annat schizofreni och epilepsi.
Byter identitet på cellen
Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en metod för att direkt omprogrammera gliaceller (stödjeceller i hjärnan) till nya parvalbuminceller utan att gå via ett stamcellsstadium. Studien har publicerats i Science Advances. Forskarna har tidigare publicerat liknande studier, men nu har metoden finslipats och protokollet över processen förbättrats.
– I vår studie har vi för första gången lyckats omprogrammera mänskliga gliaceller så att de blir till pavalbumin-neuron – nervceller som liknar de naturligt förekommande. Vi har dessutom kunnat peka ut flera nyckelgener som verkar spela en avgörande roll i själva omvandlingen, säger Daniella Rylander Ottosson, forskare inom regenerativ neurofysiologi vid Lunds universitet, som lett studien.
Hoppar över stamcellsfasen
På sikt hoppas Daniella Rylander Ottosson att det recept man nu tagit fram för att kunna omvandla gliacellerna till parvalbuminceller ska kunna hjälpa patienter.
En utmaning är att parvalbuminceller bildas sent under fosterutvecklingen – och att det därför varit svårt för forskare att ta fram dessa från stamceller.
– Det fiffiga med omprogrammeringen är att vi kan styra om gliacellerna direkt till nervcellerna i en mycket snabbare process. Genom att aktivera rätt gener tvingar vi gliacellerna att utvecklas till parvalbuminceller, utan omvägen via stamceller och med de nya generna vi identifierat kan man förhoppningsvis förbättra metoden, säger Daniella Ottosson.
På kort sikt ger detta forskarvärlden ett nytt sätt att ta fram cellerna (från patienter) i labb för att studera schizofreni och epilepsi. På längre sikt öppnar resultaten förhoppningsvis för terapier där förlorade eller skadade celler kan ersättas direkt i hjärnan.
Kontakt
Daniella Rylander Ottosson, universitetslektor, docent, Wallenberg Accademy Fellow som forskar inom regenerativ neurofysiologi vid Lunds universitet, +46709402106, daniella.ottosson@med.lu.se
Finansiering
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Craafordska stiftelsen, Olle Engkvist Stiftelse, Hjärnfonden, Jeanssons stiftelse, Åhléns stiftelse, Kungliga Fysiografiska sällskapet.
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Taggar: