Årets statsbudget läggs fram i en komplex ekonomisk verklighet. Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, men 2026 väntas bli återhämtningens år. Budgeten för 2026 är utformad för att få i gång ekonomin genom att ge människor mer pengar i plånboken. Samtidigt stärks tillväxten så att Sverige kan bli rikare även på lång sikt.

När regeringen tog över ansvaret för svensk ekonomi var inflationen stigande, tillväxten låg och arbetslösheten hög. Regeringen sjösatte därför snabbt en plan för att få ordning på Sveriges ekonomi: bekämpa inflationen, stötta hushåll och välfärd och återupprätta arbetslinjen och tillväxten. Det har vi gjort, steg för steg.

Nu börjar vi se resultatet – inflationen är bekämpad och tillväxten ökar. År 2026 väntas Sverige få EU:s sjätte högsta tillväxt, att jämföra med plats 22 när regeringen tog över. Men den ekonomiska återhämtningen är skör och det finns stora risker i vår omvärld.

Erfarenheterna från 2025, när tillväxten dämpades av global osäkerhet, visar att Sverige inte kan förlita sig på ekonomisk draghjälp från omvärlden. Att vi påverkar det vi kan med en väl avvägd finanspolitik är viktigare än någonsin.

Årets budget fokuserar därför på att bryta lågkonjunkturen med en expansiv finanspolitik. Med 80 miljarder i satsningar, exklusive försvarsinvesteringar och stöd till Ukraina, kommer de ekonomiska hjulen nu börja snurra fortare. Vid årsskiftet genomfördes flera åtgärder som stärker hushållens plånböcker – sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt – och när fler får mer att leva på ökar också konsumtionen, vilket stärker den inhemska efterfrågan.

Vi lägger också grunden för tillväxt på sikt. För det är endast en växande ekonomi som kan bära framtidens försvar, välfärd och infrastruktur. Det här borde vara självklart, men det har tagit ett tag för den ekonomiska debatten att återigen handla om tillväxt. Jag välkomnar nu att fler partier än Moderaterna diskuterar vikten av tillväxt, även om partierna på vänstersidan fortfarande inte har förstått vilken typ av ekonomiska reformer som behövs. För det här är viktigt – endast en procent i högre tillväxt leder till ca 30 miljarder kronor mer som staten kan satsa i ekonomin.

Vid årsskiftet stärkte vi därför arbetslinjen ytterligare. För tionde gången sänkte vi skatten på arbete genom att förstärka jobbskatteavdraget. Effekten blir att en sjuksköterska får behålla cirka 400 kronor mer i plånboken varje månad efter skatt – eller totalt med alla jobbskatteavdrag 4.400 kronor. Det här gör det mer lönsamt att arbeta, utbilda sig eller ta ett extra pass. Och det är det som är tillväxt, när vi alla anstränger oss lite till eller hittar nyare effektivare sätt att arbeta på. Bara årets förstärkta jobbskatteavdrag innebär att de arbetade timmarna i ekonomin ökar med nästan elva miljoner – det får effekt på tillväxten.

Det andra vi gör är att fortsätta stärka företagandet. Sveriges alla företagare utgör ryggraden för vår ekonomi. Det är i företag jobb och tillväxt skapas. Från bageriet på landsbygden där någon får sitt första sommarjobb till frisören som sliter hårt för att få sin verksamhet att gå runt. Det är bara med mer företagande som Sveriges ekonomi kan fortsätta växa och som vi tillsammans blir rikare.

Tidigare regeringar har prioriterat byråkrati framför företagarfrihet, att beskatta och begränsa företag i stället för att uppmuntra slit och hårt arbete. Det ändrar den moderatledda regeringen på.

Vid årsskiftet trädde nya 3:12-regler i kraft – regler som sänker skatten för över 60.000 fåmansföretagare och minskar den administrativa bördan av regelverket med en tredjedel. Det här får stor effekt för många småföretagare runt om i landet. Dessutom genomförs flera satsningar på regelförenklingar och kortare tillståndsprocesser. Till detta ska läggas de tidigare regelförenklingsåtgärder som regeringen genomfört, som avskaffat kvittokrångel och en högre omsättningsgräns för moms. Åtgärder som märks i företagarnas vardag och gör det enklare att starta, driva och växa företag.

Steg för steg bryter vi lågkonjunkturen och lägger grunden för långsiktig tillväxt. Den globala osäkerheten är fortfarande stor, men vi ska göra det vi kan för att se till att de positiva ekonomiska prognoserna blir verklighet. Det kräver en klok och väl avvägd ekonomisk politik som tar ansvar för Sverige, samt en stabil majoritet bakom budgeten. Det skapar lugn och framtidstro i ekonomin.

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)