USA:s beslut att stoppa biståndet till Afghanistan har lett till att över 400 sjukvårdskliniker stängts, vilket sannolikt särskilt har påverkat kvinnor under graviditet och förlossning. Dessutom råder det brist på kvinnliga läkare och barnmorskor, vilket troligen kommer att förvärras eftersom utbildning av barnmorskor och sjuksköterskor har förbjudits, precis som all annan högre utbildning för kvinnor.
Mödradödligheten minskade stort i Afghanistan under åren 2000–2023, från 1 372 till 521 per 100 000. Men dödligheten var fortfarande mycket hög jämfört med andra länder. I Pakistan är siffran 155 per 100 000, i Bangladesh 115, i Indien 80, i Uzbekistan 26, i USA 17 och i Norge 1.
Det finns inga nyligen genomförda studier av mödradödligheten i Afghanistan. Därför är vi hänvisade till anekdotisk bevisföring, men allt tyder på en ökning, vilket sjukvårdspersonal och personer från hälsomyndigheter också uppger i intervjuer gjorda av Afghanistan Analysts Network.
En prognos från FN:s befolkningsfond UNFPA i februari var också skarp: Stängningen av hälsokliniker, orsakad av USA:s avbrutna finansiering, kommer sannolikt att orsaka ytterligare 1 200 dödsfall bland nyblivna mödrar och 109 000 ofrivilliga graviditeter 2025–2028.
De intervjuade uppgav alla att försämringen av sjukvårdssystemet i deras provinser drev på en ökning av mödradödligheten. Den medicinska personalen anförde flera orsaker till försämringen. Den mest framträdande var bristen på professionell personal samt bristande tillgång till sjukvårdskliniker i avlägset belägna områden, det senare som en följd av avbruten finansiering.
En del talade också om hur fattigdomen gjorde det omöjligt för familjer att betala för medicin eller ens transportera en kvinna med komplikationer till närmaste klinik.
Fattigdomen innebär också att gravida kvinnor är svaga eller undernärda, eller att de måste arbeta med fysiskt ansträngande uppgifter, vilket alla är faktorer som ökar risken för mödradödlighet.
Försämring efter republikens fall
En gynekolog i provinsen Samangan berättade att mödravård och barnsjukvård började försämras redan efter republikens fall i augusti 2021, eftersom många vårdanställda lämnade sina arbeten och moralen hos dem som stannade störtdök eftersom lönerna sjönk så mycket. Men nu, sade hon, efter att barnmorskeutbildningarna stängts och finansieringen från USA upphört, smulades den sjukvård som kvinnor är beroende av sönder.
BBC rapporterade i augusti att personal på provinssjukhuset i Badakhshan vittnade om att budgeten hade skurits ned med nära två tredjedelar, 300 patienter fick vård på ett sjukhus med 120 platser, och mödradödligheten hade gått upp. Fram till augusti hade lika många kvinnor dött i barnsäng i år som under hela förra året. Dödligheten bland nyfödda barn hade också stigit med en tredjedel. Sjukhusets chefsbarnmorska, Razia Hanifi, var utmattad, ”Jag har arbetat under 20 år. Det här året har varit det svåraste, på grund av överbeläggningen, bristen på resurser och på utbildad personal.”
Flera intervjuade tog både upp bristen på statistik och på underrapportering av dödsfall i otillgängliga områden. En tjänsteman på sjukvårdsmyndigheten i Badghis berättade att han hade kännedom om dödsfall i områden där det finns kliniker, men han berättade också att det finns stora delar av provinsen där det inte finns någon sjukvård alls. Människorna som bor där är fattiga och har ingen möjlighet att ta kvinnorna till sjukhus långt borta. ”Bara Gud vet hur många kvinnor som dör där”, sade han.
Avfärdar hög dödlighet
Emiratet anser att mödradödligheten inte är så hög som FN-organisationer påtalar. En talesperson säger att emiratet särskilt har uppmärksammat vård av barn och mödrar.
Men trots regimens uppenbara försök att kontrollera narrativet om mödradödlighet, visar AAN:s intervjuer varför dödligheten sannolikt kommer att öka. En av orsakerna är den allmänna försämringen av tillgång till sjukvård. 2010 bestod sjukvårdssystemet av över 3 000 sjukvårdsinrättningar. 2024 hade den siffran halverats. Som ett direkt resultat av USA:s indragna finansiering minskade antalet till 817, enligt WHO:s nyhetsbrev i juli.
USA var det största enskilda givarlandet och stod för 40 procent av allt bistånd 2024. Sjukvården var särskilt sårbar, eftersom den varit väldigt beroende av utländskt stöd, även under republiken. Trots att biståndet sjönk efter maktövertagandet lade det nya styret mycket lite pengar på sjukvård utan prioriterade andra sektorer, särskilt säkerhet.
Stängda familjekliniker
Särskilt stor betydelse för gravida kvinnor har nedskärningarna av UNFPA:s familjekliniker haft. De har funnits i avlägsna områden och erbjudit vård av mödrar och barn samt reproduktiv hälsovård. Nedskärningarna i USA:s bistånd påverkade bland annat UNFPA:s arbete i Afghanistan. Enligt UNFPA förlorade sex miljoner människor, främst kvinnor och flickor, tillgång till vård efter USA:s avbrutna stöd. Hundratals hälsocenter och mobila kliniker på landsbygden tvingades stänga, och antalet barnmorskor som fick stöd av UNFPA halverades.
Det verkar inte vara en överdrift att påstå att Afghanistans mödrahälsovård är i kris, hotad både av en förfärlig brist på finansiering och – särskilt med ett öga på framtiden – den avbrutna utbildning som hade kunnat säkra att nyutbildade sjuksköterskor, kvinnliga läkare och barnmorskor ersätter dem som slutar arbeta.
Att bli mamma i Afghanistan, att gå igenom en graviditet och förlossning, var redan farligare än i de flesta av världens länder, även under republikens tid då det ändå fanns relativt mycket resurser. Nu har det blivit ännu farligare. Som en barnmorska i Jawzjan uttryckte det: ”Afghanska kvinnor är bland de mest olycksdrabbade i världen … De förlorar sina liv till och med när de ger liv till nya människor.”
JELENA BJELICA
Afghanistan Analysts Network
Översättning och bearbetning:
EVA KELLSTRÖM FROSTE
Texten är en förkortad version av rapporten ”Is maternal mortality on the rise in Afghanistan? No official data, but much cause for concern”, publicerad på Afghanistan Analysts Networks hemsida.