Att upptaget i skogen ökar är bra.
Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är centerpartistisk.
Bild: Paul Wennerholm/TT
Centerpartiledaren Elisabeth Thand-Ringqvist beskrev Naturvårdsverkets statistik på Sveriges utsläpp av växthusgaser som ”Årets sämsta julklapp”. Samma siffror har också beskrivits i mer glädjande termer, kanske till och med som den bästa julklappen på mycket länge, eftersom det stora upptaget av växthusgaser av skog och mark till och med medförde att Sverige var klimatneutralt året 2024.
Så hur ska man egentligen förstå Sveriges utsläppssiffror från förra året? Jo. Kanske var det helt enkelt en halvdan julklapp, en där gåvomottagaren märker att givaren i fråga inte ansträngt sig alls. Utsläppen av koldioxidekvivalenter inom landets gränser ökade nämligen med tre miljoner ton jämfört med året dessförinnan. Boven i dramat är den högre användningen av fossil diesel i trafiken, sannolikt en direkt konsekvens av regeringens beslut att minska reduktionsplikten.
Annons
Annons
Att Sveriges hundratusentals skogsägare, där det stora flertalet utgörs av mindre familjeskogsbruk, är landets verkliga klimathjältar är ett perspektiv som saknats i den ständigt eldiga, stundtals enfaldiga skogsdebatten
Sedan den nuvarande regeringen tillträdde har som bekant försvinnande lite hänt på klimatområdet. Man har slopat eller sänkt ett par illa omtyckta ordningar (väljarna gjorde det tydligt att diesel för 30 kronor litern inte var ett gångbart alternativ för att nå Sveriges klimatmål). Och visst gör regeringen rätt i att slopa ineffektiva avdrag för den nybilsivrande övre medelklassen och symbolpolitik såsom plastpåseskatten – problemet är bara att somliga väljare föredrar symbolpolitik framför att göra mycket litet eller inget alls. Den allmänna känslan, som oppositionen gärna upprepar, är att regeringen sätter sin tillit till kärnkraftsutbyggnader i en mer eller mindre avlägsen framtid och hoppas att skogens koldioxidupptag ska bidra till att snygga till siffrorna dessförinnan.
Vilket det gjorde. Sveriges utsläpp uppgick år 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark var 54,3 miljoner ton samma år, en ökning med 8 miljoner ton jämfört med året 2023.
Det är förstås bra. Att Sveriges hundratusentals skogsägare, där det stora flertalet utgörs av mindre familjeskogsbruk, är landets verkliga klimathjältar är ett perspektiv som saknats i den ständigt eldiga, stundtals enfaldiga skogsdebatten. Att upptaget i skogen ökar är bra. Det hade den nya centerpartiledaren gott kunnat understryka.
Annons
Annons
Oppositionspartiernas ilska mot regeringen måste samtidigt begripas. Naturen, och mer specifikt skogen och dess roll som kolsänka, är en tillgång med generationslånga perspektiv. Av detta följer ett ansvar att skogsbruket bedrivs på ett både miljömässigt som ekonomiskt rationellt sätt. Skogstillgångarna är inte, och ska inte vara, något som räddar upp risiga utsläppssiffror år från år, eller som fråntar vid var tid sittande regering från att faktiskt försöka sänka svenskarnas egna utsläpp.
Däremot är den vidsträckta skogen just den försäkring som medger att svenskarnas gröna omställning kan ske klokt, varsamt och smart, snarare än dyrt, panikartat och destruktivt. Det är också vad opinionen önskar. En grön omställning som sker hand i hand med tillväxt och bibehållna förutsättningar att bo och verka i hela landet. Nästa regering kommer därför, vad än oppositionen säger, knappast höja reduktionsplikten till gamla nivåer igen.