EU-parlamentet och ministerrådet har nått en överenskommelse om nya regler för betaltjänster.
Banker och andra betaltjänstleverantörer får i och med det ett utökat ansvar att ersätta kunder som drabbats av bedrägerier.
– Vi tycker det är jättebra för konsumenterna. Det stärker konsumentskyddet jämfört med den nuvarande situationen, säger Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare på Konsumentförbundet.
Öppna bildvisare
Juha Beurling-Pomoell är glad över förändringen. Bild: Anna Wikman / YleNär bedragaren utger sig för att vara banken
Enligt de kommande reglerna ska banker vara ersättningsskyldiga när en bedragare utger sig för att vara banken och lurar kunden att godkänna en betalning.
– För bedrägerier där någon utger sig för att vara anställd hos en bank ska kunden kunna få full återbetalning förutsatt att fallet anmäls till polisen och rapporteras till banken, säger Beurling-Pomoell.
Det här gäller troligen bluff-webbsidor som imiterar bankens inloggning eller kundtjänst, samt falska sms, mejl eller telefonsamtal där bedragaren utger sig för att vara från banken.
I dag ersätter banker endast obehöriga betalningar.
Den slutliga EU-lagtexten om starkare konsumentskydd vid nätbedrägerier är ännu inte offentlig, men den publiceras under år 2026 och reglerna väntas träda i kraft år 2028.
Teija Kaarlela, ledande sakkunnig på Finansbranschens centralförbund, bekräftar att bankernas ersättningsansvar växer.
– För nu ska bankerna vara skyldiga att ersätta också sådana betalningar som kunderna själva har gjort, säger hon.
Kunderna får ändå inte vara ”grovt vårdslösa”, alltså mycket oaktsamma eller slarviga. Om de är det så ligger ansvaret vid nätbedrägerier hos kunden och banken ersätter inte.
Öppna bildvisare
Teija Kaarlela säger att det handlar om en stor förändring i ersättningsansvaret. Bild: Finansbranschens centralförbundInvesteringsbedrägerier omfattas inte
Det finns samtidigt en del kritik mot överenskommelsen. Det utökade ansvaret fokuserar i praktiken nästan enbart på imitationer av banker eller betaltjänster.
Betaltjänster erbjuds till exempel av Visa, Mastercard, Mobilepay och Klarna.
Många andra vanliga nätbedrägerier får inte samma tvingande ersättningsskydd på EU-nivå.
Investerings- och romansbedrägerier, där bedragaren inte utger sig för att vara banken, omfattas till exempel inte.
Inte heller andra bluffwebbsidor omfattas, såsom där någon låtsas vara ett investeringsbolag, en kryptovaluta-plattform eller en nätbutik, utan att imitera banken.
Enligt den europeiska konsumentorganisationen EFRI är reformen för snäv. Över två tredjedelar av bedrägerioffren stöter först på ett bedrägeri genom reklam på sociala medier eller sökmotorer såsom Google. Det visar EFRI:s data från 20 länder.
”Plattformarna borde ha förebyggande ansvar”
Finansbranschens centralförbund ser det som orättvist att ansvaret främst läggs på bankerna.
– Sociala medier och andra plattformstjänster borde också ha ett ansvar för att förebygga det brottsliga innehållet, säger Kaarlela.
Hon betonar att de flesta bedrägerier börjar på plattformstjänster.
– Det är väldigt svårt för banken att förhindra någon att till exempel förfalska bankens webbsida. Det är på den där plattformstjänsten där de byggs, säger Kaarlela.
De nya reglerna innebär att också plattformar som Facebook kan bli ansvariga, om de inte tar ned bedrägligt innehåll, men först efter att banken har informerat dem.
Då måste plattformen ersätta de kunder som faller offer för samma bedrägeri.
Men på sociala medier länkas det sällan till bluff-nätbanker. Istället sprids investeringsbedrägerier, falska mäklare och vilseledande handelssystem på plattformarna, alltså bedrägerier som faller utanför de nya reglernas snäva tillämpningsområde.
Eftersom banker bara är skyldiga att ersätta offer i vissa begränsade situationer, kommer plattformarna i praktiken sällan att behöva betala, bedömer konsumentorganisationen EFRI.
Högre kundavgifter att vänta?
Det är möjligt att bankernas ökade kostnader kan leda till högre kundavgifter i framtiden.
– Bankerna måste på något sätt täcka de där kostnaderna, kommenterar Teija Kaarlela på Finansbranschens centralförbund.
Hon tar ändå inte ställning till hur det kommer att ske.
Kaarlela är också orolig för att kunderna kan bli mindre aktsamma om de vet att banken ofta ersätter förluster vid bedrägerier.
Många föredrar tryggare betalningstjänster
Bedrägerier kostar redan finländare över 100 miljoner.
Konsumentförbundet har gjort en enkät som visar samtidigt att en majoritet av finländarna föredrar tryggare betalningstjänster framför snabbare tjänster.
– Hittills har bedrägerier allt för ofta blivit något som konsumenten fått betala, säger Juha Beurling-Pomoell.