Så genomfördes studien
Forskarna följde 2 183 äldre personer med en genomsnittsålder på 79 år som inte hade demens vid studiens start.
Deltagarna bar under cirka tolv dagar en mätare som registrerade vila och aktivitet. Under en uppföljningstid på runt tre år diagnosticerades 176 personer med demens.
Resultaten visade att deltagare med svagast dygnsrytm hade nära två och en halv gånger högre risk att drabbas jämfört med dem med starkast rytm.
Forskningsledaren Wendy Wang förklarade: “Vår studie mätte dessa vilorörelsemönster och visade att personer med svagare och mer fragmenterade rytmer hade en förhöjd risk för demens.”
När dagen börjar för sent
Studien visade också att personer vars aktivitetsnivå toppade senare på eftermiddagen löpte större risk.
Ett sent aktivitetsmaximum kan vara ett tecken på att kroppsklockan inte längre är i takt med dagsljuset. Forskarna menar att störd dygnsrytm kan påverka inflammation, sömnkvalitet och hjärnans förmåga att rensa bort skadliga ämnen.
“Störningar i dygnsrytmen kan påverka processer som är kopplade till demensutveckling”, konstaterade Wang.
Resultaten pekar mot att regelbundna vanor, dagsljus och stabila sömntider kan spela en viktig roll för att skydda hjärnan på längre sikt.
Missa inte:
Därför påverkar mörkret vårt mående – E55
Bältrosvaccin kan skydda mot utveckling av demens – E55
Läs mer från E55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera