- USA:s president Donald Trump har verbalt attackerat Colombias president Gustavo Petro och anklagat honom för droghandel.
- De två presidenterna har en historia av verbala angrepp på varandra.
- Trumps uttalanden ses som ett försök att påverka det kommande valet i Colombia och stödja landets högerpartier.
- I Colombia har uttalandena inte väckt panik, utan de ses som en del av den redan pågående heta valdebatten.
Efter räden mot Venezuela väckte USA:s president Donald Trumps uttalanden mot Colombias president Gustavo Petro starka reaktioner i omvärlden.
– Colombia är mycket sjukt, och leds av en sjuk man som gillar att tillverka kokain och att sälja det till USA. Men han kommer inte att göra det länge till, sa Trump.
Trump tillade att ett liknande militärt angrepp som det mot Venezuela men riktat mot Petro ”låter bra i mina öron”.
De två männen har redan i ett år utbytt fräna verbala attacker på sociala medier, säger Finlands ambassadör i Colombia Eija Rotinen till Svenska Yle.
Öppna bildvisare
Eija Rotinen tillträdde som ambassadör i Bogotá i september i fjol. Bild: Ulkoministeriö
Någon större panik eller rädsla om ett militärt hot har Trumps uttalande inte utlöst, men det har blivit en del av den redan heta och tudelade politiska debatten i landet.
– Det är valår i Colombia. Mycket av det här kan förklaras med det, säger Rotinen.
Moderat reaktion
Med tanke på historien mellan Trump och Petro och nivån på retoriken i deras onlinegräl, beskriver Rotinen Colombias reaktion på räden i Venezuela som moderat.
– Sett till de officiella reaktionerna, presidentens, regeringens, utrikesministeriets, var det mycket moderata reaktioner. Visst fördömde man angreppet och att Maduro fördes bort med våld, men inte värst i grova eller hårda ordalag eller ens speciellt kraftfullt, säger Rotinen.
– Man efterlyste dialog och erbjöd sig att medla mellan USA och Venezuela.
Varför gick då Trump till så hårt angrepp mot Colombia och Petro?
Öppna bildvisare
Gustavo Petro har lovat försvara landet, men retoriken går het inför valet i år, påminner Rotinen. Bild: EPA-EFE/Mauricio Duenas Castaneda
Rotinen säger att det inte finns några som helst indikationer på att Trumps anklagelser skulle grunda sig på sanning. Petro är inte inblandad i droghandel eller andra olagligheter och är en demokratiskt vald president.
Colombia och Venezuela är totalt olika, och sina stora problem med brottslighet och konflikter till trots är Colombia för det mesta ett välmående, utvecklat och demokratiskt land.
Flera experter ser det som en förlängning av Trumps försök att blanda sig i val i Latinamerika.
Han har inför flera val kommit med löften och hot för att stödja högerkandidater, och anses ha haft en avgörande roll i val som avgjordes med mycket liten marginal.
”Viskar i Trumps öra”
Rotinen säger att flera colombianska högerpartier, till skillnad från Petro och landets övriga vänsterpartier, har mycket goda relationer till Washington.
– Det sägs här att framförallt ytterhögern har varit i Washington och viskat om att vi har en rutten regering, som för droghandel och vad som helst, och att den borde ni nog fälla, säger Rotinen.
Hur mycket av det som stämmer är oklart, men att den colombianska högern får gehör framför vänstern i Washington, speciellt under Trump, ser hon som ett faktum.
– De kontakterna utnyttjas, och här ska allt ses som om det är kopplat till valet senare i år, säger Rotinen.
Valåret och tudelningen syns tydligt i hur partierna diskuterar skeendena i grannlandet, säger Rotinen.
Vänstern fördömer USA:s brott mot folkrätten och kallar den imperialism, utan att nämna Maduro-regimens brott. Högern lyfter fram brotten, men säger inget om att grannlandets suveränitet har kränkts.
Ingen verkar se en militär inblandning som sannolik.
– Det är ju så klart många månader till valet, men här vill man nog tro på att USA skulle orka vänta på en ny regering där Petro inte ingår. Han kan inte ställa upp igen. Så oberoende om nästa regering styrs av vänstern eller högern kommer nästa regering inte att ha hans relation till USA som barlast, säger Rotinen.
Förberedde sig på flyktingvåg
Rotinen säger att Colombias främsta reaktion vad gäller händelserna i grannlandet var att förbereda sig på att ta emot fler flyktingar från Venezuela.
Det finns redan åtminstone 3 miljoner venezuelaner i landet, på grund av det politiska och ekonomiska läget i hemlandet.
Öppna bildvisare
Colombianska soldater övervakar en gränsövergång vid gränsen mot Venezuela. Bild: SCHNEYDER MENDOZA / Lehtikuva
Colombias regering skickade både förnödenheter och 30 000 soldater till gränsområdet, för att kunna ta emot ännu fler människor om läget i Venezuela skulle urarta.
Men någon flyktingvåg, eller någon återflyttningsvåg, har än så länge inte synts till.
Efter en första euforisk reaktion verkar nu också de venezuelanska flyktingarna mer försiktigt inställda, tolkar Rotinen.
Rotinen säger att en del flyktingar uttrycker hopp om att kanske kunna åka hem snart, men samtidigt verkar ingen riktigt ännu våga ta steget.
– Jag skulle säga att deras reaktion är en blandning av både hopp och rädsla. Så klart hoppas man på bättring, då läget med Maduro stadigt vid makten var så hopplöst.
– Men nu hörs också fler röster som säger att regimens ideologi, chauvinismen, fortfarande är kvar, hela resten av regeringen sitter kvar, vicepresidenten sitter kvar och hela apparaten för kontroll och förtryck är kvar, säger Rotinen.
Trumps uttalanden om att fredsprisvinnaren och oppositionsledaren María Corina Machado inte är förmögen att styra landet har också väckt starka reaktioner.
– Flyktingarna frågar sig, varför inte?
– Man har nog också reagerat kraftigt på att Trump har talat så lite om demokrati, att det ordet har saknats nästan helt, säger Rotinen.