Hur lycklig är du?
Det är en fråga som sällan ställs rakt ut, men som ofta smyger sig på när ledigheterna är slut. När kalendern fylls igen, mejlen tickar in och vardagen tar plats. Då är det lätt att tänka att lyckan hör semestern till – att den får vänta till nästa ledighet, nästa helg, nästa paus.
Men tänk om vi har tänkt fel.
Lycka går nämligen inte att jämföra. Den låter sig inte mätas på samma skala för alla. Den är personlig, formad av våra erfarenheter, vår vardag och våra drömmar. Det som gör mig glad kanske inte betyder någonting för dig – och det är helt i sin ordning.
Forskare menar att lycka ofta börjar långt innan något faktiskt händer. Den tänds i samma stund som vi börjar tänka på sådant vi ser fram emot. Michael Dahlén, ekonomiprofessor och lyckoforskare, visar att människor ofta känner sig som lyckligast på fredagar. Inte för att helgen har börjat, utan för att förväntan har gjort det. Vi tänker på middagen, vilan, mötet med vännerna eller promenaden vi längtar efter. Paradoxalt nog sjunker lyckokänslan ofta när helgen väl är här. Förväntan byts mot genomförande.
Det säger något viktigt om oss människor.
Vi är som lyckligast när vi upplever frihet. Friheten att välja tempo, innehåll och riktning. Friheten att göra det vi annars inte hinner. Därför kan ett enkelt, men kraftfullt råd vara att ta ut glädjen i förskott. Att redan nu njuta av det du ser fram emot. Smaka på känslan och låt den stanna kvar lite längre. Forskning visar att människor som tänker mer positivt om framtiden också, i genomsnitt, är lite lyckligare.
Men här kommer kanske den viktigaste poängen – särskilt nu när vardagen drar i gång igen.
Lycka handlar inte om att pressa in fler roliga aktiviteter i livet. Den växer inte av ett fullare schema, utan av större närvaro. Det handlar om att tillåta sig själv att verkligen njuta av det man redan gör. Och att fira.
Forskningen visar att när vi firar så att det syns, när glädjen får ta plats och uttryckas, då förstärks känslan. Inte bara hos oss själva, utan också hos människorna runt omkring oss. Ett firande behöver inte vara stort eller påkostat. Det kan vara ett leende, en gest, ett ”bra jobbat” eller en high-five. Små uttryck – stor effekt. När glädje delas blir den starkare. Den smittar.
Forskare menar också att vi behöver grotta ner oss i känslan. Att verkligen känna efter när något känns bra. Att njuta av småsaker är inte oviktigt – det är avgörande för hur vi upplever vår vardag. När något gör dig glad, stanna upp en stund. Känn efter. Sätt ord på känslan, om så bara för dig själv.
Ett konkret sätt att göra detta är att föra dagbok över när du firar din lycka. Och nej – det behöver inte handla om stordåd. Det kan vara att du äntligen svarade på det där surdegsmejlet som legat och väntat alldeles för länge. Att ett möte gick smidigare än väntat. Att du tog en paus utan dåligt samvete.
När människor vänjer sig vid att känna lycka, även i det lilla, stiger lyckonivån faktiskt något över tid. Och det stannar inte där. Lycka sprider sig. När du tillåter dig själv att vara glad påverkar du också din omgivning – på jobbet, i familjen, i samhället. Ett leende, ett skratt, en känsla av lättnad smittar snabbare än vi tror.
Tänk dig en arbetsplats där någon ger en high-five efter varje möte. Det låter kanske banalt. Men det skapar fler leenden, mer värme och en känsla av gemenskap. Små handlingar kan förändra stämningen i ett helt rum.
När vardagen nu tar över igen, kanske det är dags att sluta vänta på lyckan. Den är sällan dramatisk. Den är lågmäld, vardaglig och ofta redan närvarande. Den väntar inte på att livet ska bli perfekt.
Den väntar på att du ska lägga märke till den.
Fira den.
Och låta den få ta plats.
Katarina Ikonen
organisationskonsult