Skyddad natur.
Foto: Erik Hansson
Regeringen vill reformera artskyddet för att ”stärka rättssäkerheten, öka förutsägbarheten och säkerställa ersättning till markägare” och har nu lagt fram ett förslag för att åstadkomma detta.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari kommenterar förslaget så här vid en presskonferens:
– I dag finns det en obalans där ansvarsfulla markägare som bedriver ett hållbart skogsbruk riskerar att få sin avverkning stoppad helt utan ersättning, och där varje beslut riskerar att leda till långdragna processer, ökade kostnader och i värsta fall försvagad brukanderätt. Nu lägger regeringen fram ett förslag på ett potent ersättningssystem som förstärker både äganderätten och incitamenten för att vårda, värna och förvalta skog och mark.
Småslantar ska bekosta ersättning till markägare
Nu vill regeringen att markägare, vars pågående markanvändning kan stoppas på grund av artskyddet, ska kunna få ersättning motsvarande vad markägare idag får om det bildas ett naturreservat på deras mark; det vill säga 125 procent av marknadsvärdet.
För att kunna ge ersättning till de markägare som inte får avverka avsätter regeringen 100 miljoner kronor per år från och med 2027 – det vill säga efter nästa val. Denna summa kan jämföras med att budgeten för skydd av värdefull natur låg på sammanlagt 1,186 miljarder kronor för 2025. Under förra regeringen var anslaget för Skydd av värdefull natur 3,723 miljarder kronor (budgetpropositionen för 2022).
Hur regeringens nya förslag ska gå ihop ekonomiskt är också något WWF tar fasta på i en kommentar.
– Det är positivt att regeringen nu lägger fram ett förslag på ersättning till markägare om hänsyn till fridlysta arter krävs inom skogsbruket. Men vi på WWF är dock oroande att ersättningsförslaget kommer att bli mycket kostsamt för staten. Vi bedömer att det behövs betydligt mer resurser än de 100 miljoner kronor som finns för genomförandet. Vi ser en stor risk att mer pengar kan komma att tas från naturvårdsinsatser, exempelvis skydd av områden och restaurering framöver, säger Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy på WWF.
Artskyddet ska försämras
Förutom ersättningen så ser regeringen även över artskyddet så att det ska bli ”mer ändamålsenligt och bättre anpassat till arternas faktiska skyddsbehov”. Ändringarna går inte att tolka som något annat än en kraftig försvagning för landets arter:
- Förbuden ska inte gälla för verksamheter och åtgärder som inte har till syfte att skada en art
- Arter som inte är tillräckligt hotade ska inte få försvåra skogsbruk avsevärt
- Hänsynen till andra intressen behöver öka inom artskyddet
- Ny möjlighet till dispens från förbuden för verksamheter och åtgärder som behövs för att tillgodose viktiga samhällsintressen
- Regeringen avser att besluta om ändringar av bestämmelserna om nationell fridlysning under mandatperioden
Har lyssnat på kampanjen om felöversättning
Regeringen visar också hur noga de lyssnar på skogsindustrin när man helt tar hänsyn till skogsbolaget SCA:s och LRF:s kampanj i höstas om att fågeldirektivet skulle vara felöversatt. Regeringen ska nu införa en ”rättelse”, trots att kampanjen byggde på felaktig grund. Naturskyddsföreningen förklarar:
– I EU:s rättssystem existerar en lag på alla 24 språk i unionen samtidigt. Huvudregeln är att alla språkversioner har samma värde. Det är inte enskilda språkversioner som avgör hur ett direktiv ska tolkas. I stället är det EU-domstolens praxis och direktivets syfte som väger tyngst. Det innebär att även om formuleringar skiljer sig åt mellan olika språk, så är det den gemensamma innebörden och målet med direktivet som styr tillämpningen i medlemsländerna.
Att ändra artskyddsförordningen så att den följer andra länders språkversionen kommer alltså inte innebära att svenska myndigheter eller domstolar börjar tillämpa skyddet för fåglar mindre strikt.
– De följer EU-domstolens uttalanden och det borde även den svenska skogsnäringen göra, avslutar Naturskyddsföreningen.
Regeringens förslag kommer nu att skickas ut på remiss med målet att en proposition ska hanteras av riksdagen under nuvarande mandatperiod.
Läs mer om regeringens miljöpolitik
Källor: Regeringen