Ledamöter tankesmedjan Fokus: Energieffektivisering
Lotta Bångens
Generalsekreterare Eneff
Louise Ödlund
Professor i energisystem Linköpings universitet
LiseLotte J Bate
Kultur- och hållbarhetschef Granitor
Peter Lindström
Strategiansvarig energi Vasakronan
Klas Tocklin
Vice vd Caverion Sverige
Jonas Tannerstad
Chef el och automation ÖBO
Peter Sundqvist
Försäljningschef key account manager Electrolux professional
Stefan Forsberg
Affärsutveckling/produktchef Fasadgruppen
Sverige har länge varit ett föregångsland inom energieffektivisering. Vi har lyckats bättre än många andra med att förena låg energianvändning med god inomhusmiljö, med flera svenska företag i framkant. Men något håller på att förändras.
Innovationskraften sviktar
Den hemmamarknad som är så viktig för företagens utveckling och innovationskraft har börjat svikta. Under flera år har regeringen lovat att se över målen för energieffektivisering – men när de nya målen till slut presenterades i början av november blev resultatet en besvikelse. De saknar både förankring i utredningar och konkreta, mätbara riktlinjer för hur energieffektiviseringen faktiskt ska se ut och stärkas.
Regeringen föreslår som mål att energianvändningen ska vara ”…effektiv och bidra till stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och samhällets elektrifiering” samt att den ska ”innebära god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring.” Det låter tilltalande – men säger i praktiken ingenting.
Hur kan Sverige sätta tydliga mål för andra energislag men inte för energieffektivisering? Vi har länge haft strategier för vindkraft och nyligen fastställdes nya mål för kärnkraften. Energieffektiviseringsarbetet borde ges samma tydliga inriktning. Det är inte bara en stödåtgärd, utan en central del av energipolitiken – och dessutom en av de mest lönsamma investeringarna Sverige kan göra.
Regeringen skjuter upp energieffektiviseringen
Enligt EU ska medlemsländer följa principen ”energy efficiency first”, där effektivisering ska beaktas före nya investeringar i produktion. Att effektivisera energianvändningen ska inte vara en bisak vid sidan av kärnkraft och förnybar energi som vind, sol och vatten. Sveriges vaga mål och brist på konkreta insatser visar att vi inte följer principen.
EU har även antagit ett bindande mål: att minska energianvändningen med 11,7 procent till 2030. Sverige riskerar att halka efter – både inom EU och globalt. Det är ingen slump att EU ökar kraven, effektivisering är själva grunden för ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem.
En avgörande del av energisystemet riskerar att marginaliseras
Sverige verkar dock vilja gå åt andra hållet. I augusti förra året skickade regeringen även in flera förenklingsförslag till EU-kommissionen som i praktiken handlade om att försvaga eller skjuta upp centrala krav på energieffektivisering i Sverige.
Regeringen menar att effektiviseringar inte leder till några miljöförbättringar. Men även grön energi måste användas effektivt, då räcker den till fler och importen av fossila bränslen (från till exempel Ryssland) kan minska i andra länder i Europa.
Missa inte vinsterna för Sverige
Regeringen underskattar potentialen i energieffektiviseringen och riskerar att gå miste om viktiga fördelar. Det gäller inte minst de stora samhällsekonomiska vinsterna. Energieffektivisering kan ge 866 miljarder kronor i vinst till 2045. Vinsterna sprids dessutom brett. Bland annat frigörs resurser till andra samhällsbehov samtidigt som företag och hushåll får mer pengar över.
Energieffektivisering är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att avlasta elnätet. Att bygga ut elnätet är både dyrt och tidskrävande. Genom att effektivisera använder vi i stället befintlig infrastruktur smartare, och skjuter utbyggnadsbehov på framtiden. Den globala marknaden efterfrågar energieffektiva lösningar. Att satsa på energieffektivisering skulle kunna leda till ökad konkurrenskraft och exportmöjligheter för svenska företag.
Genom att inte sätta skarpa, mätbara mål går Sverige emot EU:s krav och signalerar att energieffektivisering inte är prioriterat. En avgörande del av energisystemet riskerar att marginaliseras.
I stället för att stärka EU:s politik driver regeringen en linje som bromsar omställningen. Sverige, som länge varit en förebild, riskerar nu att gå i motsatt riktning. Vi behöver inte sänkta ambitioner – vi behöver skärpta krav och handling. Ledande aktörer är överens: Ge oss rätt förutsättningar att utnyttja Sveriges mest lönsamma energikälla.