Digitalisering, AI och distansarbete har på kort tid förändrat arbetslivet i grunden. Ledarnas nya framtidsrapport visar att investeringar i ny teknik inte räcker – det är förmågan att lära och anpassa som avgör om vi lyckas. Och ska vi få till fungerande processer och en kultur för lärande krävs att chefer och ledare får rätt förutsättningar.
Tekniken löser inte allt
Närmare 5 000 chefer har deltagit i Ledarnas stora framtidsundersökning. Resultaten är tydliga: svenska arbetsplatser har tagit stora kliv mot digitalisering och AI, men det finns ett växande glapp mellan möjligheter och verkliga förutsättningar.
Nästan sex av tio chefer använder generativ AI, men bara tre av tio har riktlinjer kring användandet på sin arbetsplats. Vidare uppger endast 19 procent av cheferna att det finns en uttalad AI-strategi och 20 procent att arbetsplatsen har utbildat personalen i hur AI ska användas. Samtidigt tror 72 procent att AI kommer att öka produktiviteten.
Det är lätt att tro att teknik är lösningen på framtidens utmaningar. Men rapporten visar att det är människorna, och deras förmåga att lära nytt, som avgör om tekniken blir en tillgång eller en belastning. Samma mönster syns inom cybersäkerhet. Trots ökade hot har bara hälften av arbetsplatserna utbildat sina anställda i cybersäkerhet, och endast en tredjedel har övat på att hantera incidenter.
Målkonflikter och frustration
Det saknas helt enkelt praktiskt arbete med att förankra säkerhet i vardagen. Detta trots att en av sju chefer uppger att de upplevt en IT-incident som skadat verksamheten, och en av tio blivit utsatta för ett cyberangrepp det senaste året.
Distansarbetet är ytterligare ett exempel på denna dragkamp. Cheferna vill ha mer flexibilitet, men många organisationer har inte anpassat processer och kultur för att distansarbete ska fungera långsiktigt.
Resultatet blir målkonflikter och frustration. Hela 70 procent av cheferna upplever att distansarbete förbättrar välmående samt 49 procent att det hjälper till vid rekrytering. Samtidigt anser 68 procent att det försämrar informationsutbytet mellan medarbetare och 46 procent att det påverkar organisationskulturen negativt. Det är tydligt att tekniken möjliggör distansarbete, men långsiktig framgång kräver organisatoriska anpassningar.
Hela 70 procent av cheferna upplever att distansarbete förbättrar välmående samt 49 procent att det hjälper till vid rekrytering
Arbetsplatsernas förmåga att hantera förändring avgörs av hur väl man lyckas skapa delaktighet och förankring i hela organisationen. Glapp mellan olika chefsnivåer kan bli hinder för att bygga en kultur med nya arbetssätt och processer.
För att överbrygga detta glapp behövs ett samverkande, flexibelt och närvarande ledarskap. Relationer mellan människor på arbetsplatsen blir allt viktigare, och det finns en tydlig rörelse mot ett mer relationsbaserat och flexibelt ledarskap.
”Investera i lärande och kompetensutveckling”
Vad krävs för att vi på bästa sätt ska kunna nyttja nya teknologiska förutsättningar?
Investera i lärande och kompetensutveckling – inte bara teknik. Det är först när vi får möjlighet att testa, öva och dra lärdom som verklig utveckling sker. Våga prioritera långsiktigt lärande framför kortsiktiga resultat.
Ge chefer mandat och resurser. I Sverige har vi en decentraliserad kompetensförsörjningsmodell där chefer på alla nivåer har stort ansvar. Cheferna är spindeln i nätet för att genomföra kompetenslyft.
Sätt upp tydliga mål och riktlinjer. Chefer behöver veta vad som förväntas för att kunna leda förändringen. Organisationer som lyckas skapa delaktighet och förankring i hela verksamheten kommer att stå starkast i framtidens konkurrens.
Sverige har alla möjligheter att bli en förebild för ett lärande arbetsliv. Men då måste vi våga satsa på både tekniken och människorna. Det är dags att börja kombinera investeringar med kompetensutveckling.