Den 18 oktober 2025 nådde det första ljuset multiobjektspektrografen 4MOST, installerad på VISTA-teleskopet vid Europeiska Sydobservatoriets (ESOs) Paranalobservatorium i Atacamaöknen i Chile.
– Med hjälp av det nya instrumentet kommer vi få en bättre förståelse för Vintergatans olika delar och struktur, och hur vår galax har bildats i detalj, säger Paul Barklem, professor vid Institutionen för fysik och astronomi och en av forskarna i projektet.
Storskaliga undersökningar
4MOST är ett av de mest effektiva instrumenten för storskaliga undersökningar, men till skillnad från vanliga teleskop tar 4MOST inte bilder av natthimlen utan registrerar istället spektra. Tack vare ett nätverk av optiska fibrer som riktas mot specifika himlakroppar kan instrumentet observera 2 400 himlakroppar samtidigt. Varje fiber samlar in ljus från ett objekt och skickar det till ett spektroskop som delar upp ljuset i upp till 18 000 färgkomponenter som analyseras med hjälp av så kallad spektralanalys.
– Genom att analysera dessa spektra kan vi studera stjärnor och galaxers detaljerade kemiska sammansättning och fysiska egenskaper. 4MOST kommer kunna skapa kataloger med bland annat temperaturer, kemiska sammansättningar, hastigheter och ålder för tiotals miljoner objekt spridda över hela den södra stjärnhimlen, säger Paul Barklem.
Konstruktionen av 4MOST-instrumentet inleddes 2010 vid VISTA-teleskopet och anläggningen är idag den största spektroskopiska kartläggningsfaciliteten på södra halvklotet. Projektet involverar över 330 forskare från 15 europeiska länder och Australien.
Sverige har spelat en central roll
Observationerna utförs över lång tid av lokalanställd personal vid teleskopet i Chile, men mycket av observationerna är också automatiserade. Sverige har spelat en central roll i 4MOST-projektet sedan starten och förutom forskare från Uppsala universitet deltar forskare från Stockholms universitet och Lunds universitet.
– Vår del av projektet handlar mycket om utveckling av mjukvara och modeller, som vi har stor kunskap om och erfarenhet av vid Uppsala universitet. Mjukvaran används för att klassificera, modellera och analysera spektra av de enorma datamängderna. Vår del handlar också om att tolka data, såsom kemisk sammansättning, ålder och rörelse, för att förstå hur olika delar av galaxen har bildats och de fysikaliska processerna som har påverkat det, säger Paul Barklem.
Camilla Thulin