– Det hela började med att min dåvarande chefs fru blev svårt sjuk. Till slut kom de fram till att det var en väldigt ovanlig blodsjukdom som kunde botas med stamceller, vilket också skedde, säger Felix Henning.
Chefen uppmanade senare alla på arbetsplatsen som var under 35 år att anmäla sig som stamcellsdonatorer till Tobiasregistret. Registret arbetar med att matcha potentiella donatorer med människor som på grund av sjukdom är i behov av stamceller.
Att kunna rädda liv
Trots att han tyckte att stamcellsdonation lät lite läskigt, anmälde han sig till registret. Tiden gick och det hela föll i glömska – fram tills några år senare. I början av 2023 ringde telefonen och Felix Henning fick beskedet att det fanns en potentiell matchning. Plötsligt stod han inför valet att kanske kunna rädda en annan människas liv. Rädslan som han tidigare känt förbyttes i något annat.
– Det var precis tvärtom, jag kände att shit, vad häftigt, det finns någon som behöver just mig för att överleva, säger han.
Ytterligare några månader förflöt innan Tobiasregistret hörde av sig igen och meddelade att matchningen var hundra procent mellan donator och mottagare. Det var dags att donera!
Får bara utföras på universitetessjukhus
Stamcellsdonation får bara utföras på ett universitetssjukhus och det närmsta Felix Hennings hemort Eslöv, var förstås universitetssjukhuset i Lund. En donation involverar flera olika moment och sträcker sig över flera dagar och vid det aktuella tillfället hade Skånes universitetssjukhus i Lund inte kapacitet för det. Istället blev det tåg till Linköping.
Där följde några dagar på hematologen med en inledande intervju, där läkaren försäkrade sig om att Felix Henning verkligen var redo att genomgå hela processen. Därefter fick han ta sprutor två gånger dagligen i fyra dagar, med ett läkemedel som stimulerar bildandet av stamceller.
Klockan 8 på måndag morgon var det till slut dags att skörda stamcellerna.
– Det är precis som när man ger blod, de tar blodet från vänster arm, säger Felix Henning.
Blodet leds in i en sorts centrifug där stamcellerna skiljs ut och sedan går det tillbaka till donatorn genom ett blodkärl i höger arm. Hela processen tar cirka fem timmar.
Visst motstånd mot nålar
Trots ett visst motstånd mot medicinska nålar, tycker Felix Henning inte att stamcellsdonationen var besvärlig.
– Jag älskar inte nålar, men när jag såg det där brevet, när de ringer och man fattar att man kan få rädda någon annans liv… ja, då får det väl vara lite tufft.
Efteråt mådde han bra. Den medicin han fick dagarna innan donationen kan ibland göra att man får värk i kroppen.
– De få biverkningar man får av sprutorna försvann nästan direkt, säger han.
Stamcellerna han donerade har kommit till en patient i Portugal. Det tog ett tag, men nyligen fick Felix Henning ett brev.
– Då fick jag höra att patienten är på bättringsvägen, att det faktiskt har gjort skillnad i någon annans liv, säger han.