- USA:s förnyade intresse för Grönland skapar spänningar mellan Danmark och Grönland. USA anklagas för att försöka splittra dem.
- Relationen är ansträngd på grund av Danmarks koloniala förflutna. USA:s intresse är inte nytt, säger professor Peter Stadius.
- Trycket från USA ger Grönland ett nytt förhandlingsläge och kan leda till större självstyre, vilket många grönlänningar vill ha.
Den amerikanska presidenten Donald Trumps signaler om att USA borde ta över Grönland, på ett eller annat sätt, har väckt oro och intensiva diskussioner, inte minst på Grönland och i Danmark.
Danmark har anklagat USA för att bedriva påverkanskampanjer med målet att försöka sälja in tanken på USA:s närvaro på Grönland bland grönlänningarna.
Man är också bekymrad för att de eldar på de grönländska krafter som sedan länge verkat för ett självstyre.
Metoden att driva in kilar mellan Grönland och Danmark genom att lyfta upp det ojämlika förhållandet mellan det danska kungariket och dess forna koloni kan till viss del ha effekt, tror Peter Stadius, professor i Nordenforskning vid Helsingfors universitet.
– Från grönländskt håll har man ju betonat att man vill att det ska vara ett mer jämlikt förhållande. Att Grönland och grönländska politiker och institutioner ska ha mera att säga till om. Det är en mycket känslig fråga, säger han.
Öppna bildvisare
Peter Stadius tror att USA:s utspel har skakat om Danmark och gett grönlänningarna nya förhandlingsmöjligheter i fråga om politisk jämlikhet. Bild: YLE / Mathias Gustafsson
Den här sprickan visade sig också tydligt häromdagen när flera danska och grönländska politiker samlades till ett onlinemöte för att diskutera USA-situationen. Meningen var att visa enighet inför hotet från Trump, enligt Danmarks radio som rapporterade om händelsen.
Men i stället hamnade man i gräl med varandra, och Danmark anklagades för att ha ett nykolonialistiskt förhållningssätt till hela processen.
Dessutom dök det också upp ett grönländskt förslag upp på att Grönland och USA borde föra en dialog direkt med varandra utan Danmarks inblandning, något som inte ska ha fallit i god jord hos danskarna.
Ett sådant möte skulle strida mot grundlagen eftersom Danmark har rätten att hantera utrikesfrågor för Grönlands räkning.
Dragkampen om Grönland är historisk
Stadius säger att det nordiska synsättet skiljer sig markant från det amerikanska när det gäller vissa delar av Norden.
– När man skriver Nordens historia finns det en ganska grundmurad tanke här i Norden att det då handlar om de fem nordiska länderna och de tre autonoma områdena [Grönland, Färöarna och Åland].
Vikingar från Norge anlände och byggde bosättningar på Grönland omkring år 985 innan inuitbefolkningen drev bort dem cirka 400 år senare.
Danmark koloniserade Grönland 1721 med missionären Hans Egede i spetsen och har kontrollerat ön sedan dess.
USA:s försök att köpa Grönland
Efter köpet av Alaska från Ryssland 1867 växte USA:s intresse för hela den arktiska regionen.
Man ville undersöka naturresurser, nya handelsvägar som Nordvästpassagen, och utvidga sitt inflytande i det nya närområdet.
Samma år som Alaskaköpet började USA:s utrikesministerium även utreda möjligheten att köpa både Grönland och Island från Danmark, men det blev aldrig någon officiell köpeskilling eller förhandling.
USA köpte danska Västindien av Danmark 1917, det som nu kallas Amerikanska Jungfruöarna, för 25 miljoner dollar.
I samma veva slöts avtalet Treaty of the Danish West Indies där det på dansk begäran skrevs in en paragraf som erkände Danmarks fulla suveränitet över Grönland.
Det betyder att USA, genom det här avtalet, erkände att Grönland tillhörde Danmark och inte hade några anspråk på området.
USA gav trots det här inte upp tanken på Grönland. Ett mer konkret erbjudande att köpa ön kom år 1946, när USA formellt erbjöd Danmark 100 miljoner dollar för att köpa den arktiska ön. Danmark avböjde även då.
Men Stadius bedömer att USA tvärtom ser Grönland som en geografisk del av Nordamerika.
– Idén om att köpa Grönland som president Trump har lagt fram är inte ny på något vis. Den dök upp för första gången för över hundra år sedan, säger han.
USA noterade under 1800-talet Arktis potential och betydelse, och har sedan dess försökt köpa Grönland av Danmark vid flera tillfällen på grund av bland annat handels- och geopolitiska intressen.
Öppna bildvisare
Är Grönland en självklar del av Norden, eller geografiskt en bit av Nordamerika – USA och Danmark har olika åsikter om detta. Bild: Sarah Lönnqvist/Yle, Mapcreator, Openstreetmap
Man har i modern tid uppehållit sig militärt på ön sedan andra världskriget på 1940-talet då USA ockuperade Grönland.
Den amerikanska militären upprätthåller en permanent närvaro vid flygbasen Pituffik i nordvästra Grönland enligt ett avtal från 1951 som ger USA frihet att bygga baser, förutsatt att Danmark och Grönland informeras.
– Så det är nog snarare frågan om ett geopolitiskt intressetänkande från USA:s sida som pågått länge, inte bara ett plötsligt infall från Trump, säger Stadius.
En väckarklocka för Danmark
USA:s utspel har enligt Stadius varit en ögonöppnare och en väckarklocka för det danska folket. Det har tvingat landet att på nytt ta en titt på hur man behandlat Grönland.
Grönland var en dansk koloni fram till 1953 och har nu status som ett autonomt område inom Danmark.
Utöver den politiska jämlikhetsfrågan har förhållandena också varit ansträngda på grund av diverse oförrätter i den moderna historien där Danmark försökt begränsa eller utradera den grönländska identiteten.
Danmarks och Grönlands historiska bagage
Under 1950-talet tvångsförflyttade danska myndigheter den inuitiska majoritetsbefolkningen på Grönland till storstäder där deras egen kultur och språk marginaliserades.
Under samma period separerades också 22 grönländska barn från sina familjer och skickades till Danmark som en del av ett experiment.
Tanken var att de här barnen skulle lära sig ”danska värderingar” och sedan utgöra ett exempel för andra grönländska barn att följa.
Danmarks regering bad officiellt de här barnen om förlåtelse 2020.
2025 framförde man också en ursäkt för de systematiska tvångssteriliseringarna av tusentals grönländska kvinnor och flickor.
Dessa fick under slutet av 1960-talet preventivspiraler installerade utan samtycke och ibland utan att de själva visste om det.
Vissa befolkningspolitiska övergrepp ska ha pågått ända in på 1990-talet.
Enligt Stadius har Danmark sedan slutet på sjuttiotalet gradvis börjat se på Grönland med större respekt än tidigare.
Danskt uttalande överraskade grönlänningar
Grönland fick så kallat ”hjemmestyre” 1979. Det gav Grönland omfattande självstyre över inrikesfrågor, men Danmark behöll ansvaret för utrikespolitik, försvar och vissa andra områden. Det här självstyret utökades ytterligare 2009 genom en ny lag.
I samband med det här bestämdes det också att Grönland kan förklara självständighet genom en process som kräver en folkomröstning och godkännande av det danska parlamentet.
Men den danska premiärministerns uttalanden under förra året om att Grönland inte är danskt utan grönländskt har, enligt Stadius, höjt många ögonbryn bland grönländska toppolitiker.
– Det är unikt. Något sånt har man inte sagt tidigare. Kontexten är att den danska regeringen vill få det att framstå som att det är grönlänningarna själva som ska bestämma.
Grönland kan vända läget till sin fördel
Trots de många bekymmer som de amerikanska kraven medför, ger det samtidigt också grönlänningarna nya möjligheter att påverka sin situation, menar Stadius.
– Trycket från en part som är betydligt starkare militärt och ekonomiskt än Danmark gör att den här konstellationen blir väldigt annorlunda. Det ger en ny förhandlingsposition för de grönländska politikerna.
Stadius tror att situationen kan leda till en större självständighet och autonomi för Grönland.
Han påpekar dock att det är svårt att sia om framtiden men att grönlänningarna, åtminstone i nuläget, ändå är mera intresserade av att förbli en del av Danmark om valet står mellan dem och USA.
Sedan betyder det ju inte att alla problem mellan Grönland och Danmark kan lösas på en natt, påpekar han.
– Men det som de flesta på Grönland helst vill är att man själv har möjlighet att bestämma om sina egna angelägenheter. Och just nu är den danska regeringen väldigt lyhörd, mer lyhörd än tidigare, i den här typen av frågor, säger Stadius.