8 jan 2026 • 6 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
Tuva Haglund har föreläst om Booktok på många fortbildningsdagar för bibliotekarier.
Matilda Nilsson, frilansjournalist
Väggarna är rosa – en hyllning till Lennart Hellsing – men cigarettlukten är borta.
I författarens gamla kontor på Svenska barnboksinstitutet jobbar numera Tuva Haglund som har ägnat två år åt att studera Booktok.
– Han hade alla sina böcker här och så rökte han mycket. Så när det här skulle göras om till arbetsrum fick man röksanera allt.
Tuva Haglunds laptop ligger på den stora bänkytan. Mobilen bredvid. När hon jobbar med forskningsprojekt på Tiktok är mobilen och plattan hennes viktigaste verktyg. Hon har tre olika profiler på plattformen där hon följer innehållsproduktionen och kommunikationen kring den populära hashtagen #booktok.
– Intresset för Booktok är stort, säger Tuva Haglund.
Hon har föreläst om Booktok på många fortbildningsdagar för bibliotekarier. Kunskaperna om fenomenet varierar, men Booktok är välkänt bland en del, särskilt bibliotekarier som jobbar med ungdomslitteratur.
– Jag tycker inte att man ska behöva ha Tiktok – om man inte vill.
Det finns en oro för litteratur som lyfts på Booktok – snästa uppslag. Men Tuva Haglund delar inte känslan. Foto: Joar Vestergren
För den som inte är van att använda sociala medier kan det kännas främmande att ge sig ut på plattformen – och alla bibliotekarier behöver kanske inte heller vara där, menar hon.
– Det är en ny plattform för litteraturförmedling som har visat sig betydelsefull. Precis som bibliotekarier orienterar sig på andra platser där litteratur är viktig så är det här också en viktig plats. Jobbar man specifikt med ungdomar så tror jag det kan vara till stor hjälp att ha koll på Booktok, säger Tuva Haglund.
– Min bild är att det finns ett intresse bland bibliotekarier för den här miljön.
Booktok har för många kommit att förknippas med en läsfrämjande miljö, ett återtåg till bokläsning och bokintresse bland unga tack vare deras interaktioner digitalt. Det är något bibliotekarier, lärare och bokhandlare vittnar om, berättar Tuva Haglund. Böckerna som får uppmärksamhet på Tiktok är också samma böcker som många skolungdomar vill se på skolbiblioteket.
Tuva Haglund tipsar
Tre Booktok-böcker att ha koll på
- 1. Ett hov av taggar och rosor av succé-författaren Sarah J Maas. Romantisk fantasy-serie som tagit sig upp på New York Times bästsäljarlista.
- 2. Kärlekshypotesen av Ali Hazelwood. Romance i akademisk miljö som även ska bli film.
- 3. Quicksilver av Callie Hart. En av de senaste Booktok-succéerna som översatts till svenska.
– Det kommer uppenbarligen ungdomar till skolbiblioteken och frågar efter böcker de sett på Tiktok. Men hur många ungdomar rör det sig om? Det är svårt att uppskatta hur stort fenomenet är bland skol- och gymnasieelever.
I sin avhandling undersökte Tuva Haglund social läsning på nätet och rörde sig mycket i fankulturmiljöer som Tumblr, Archive of Our Own, Facebook och Instagram. Hon började därefter intressera sig för läsgemenskaper, till exempel via communityn Wattpad.
– Booktok är inte ett isolerat fenomen, betonar Tuva Haglund. Det finns en hel palett med plattformar för läsande. Men under pandemin växte Booktok fram på Tiktok och fick ett starkt genomslag.
En fluga på Tiktok-väggen
Det snabba videoformatet, som helt dominerar, är annorlunda mot tidigare lässammanhang på sociala medier. Tuva Haglund har tillbringat mycket tid på plattformen sedan 2021. Hon har särskilt fokuserat på communityn kring den populära genren romance, kärleksromaner med lyckligt slut. Det är närmast en etnografisk studie hon gjort av innehåll, innehållsskapare och läsgemenskaper inom vissa delar av Booktok.
– Det är ofta starka känslouttryck på plattformen. Det gäller att fånga din uppmärksamhet och det ska gå fort. För om du inte är intresserad så swipar du vidare, säger Tuva Haglund.
Hon lägger inte själv upp något innehåll på Tiktok, utan väljer att styra eller inte styra plattformens kraftfulla algoritm på andra sätt. När hon skrev en forskningsartikel om olika troper inom romance-genren var hon en fluga på väggen som följde interaktionerna i realtid.
Nu undersöker hon främst den svenskspråkiga delen av Booktok och väljer då att stanna upp längre vid videoklipp som motsvarar hennes kriterier. Hon arbetar med ett treårigt postdokprojekt om ungdomars läsning och sociala interaktioner på Tiktok. Tuva Haglund vill ta reda på hur Booktok blivit en del av läsarnas vardag och kommer att intervjua gymnasieungdomar om det.
– Jag vill förstå hur de här digitala sammanhanget samspelar med annan läsning, som till exempel skolläsning och attityder till läsning.
Hon vill också nå användare som kanske inte lägger upp så mycket utan mer gillar och kommenterar.
– Mitt intryck är att de som lägger ut inlägg och syns inom Booktok är lite äldre, runt 23–30 år. Därför tycker jag att det är intressant att vända mig direkt till gymnasieungdomar och undersöka hur stort intresset är bland dem.
I Biblioteksbladet har flera debattörer skrivit om Booktok, och det är en rätt mörk bild av plattformen som målas upp. Det varnas för riskerna att bli alltför påverkad av böcker som trendar på Tiktok.
Tuva Haglunds bild stämmer inte överens med debattörernas. Hon beskriver Booktok som en tillåtande och lekfull social plattform.
– Booktok är en jättestor miljö med många olika gemenskaper. Den svenskspråkiga delen, där jag är mycket, domineras inte av dark romance, utan snarare av genrerna romantasy, young adult och romance. Jag upplever att det är en ganska snäll miljö. Det finns någon sorts grundidé om att all läsning är bra läsning.
Tuva Haglund betonar att hennes roll skiljer sig från en bibliotekaries. Foto: Joar Vestergren
Debatten om Booktook
All läsning är bra läsning, just den dogmen som en av debattörerna i Biblioteksbladet specifikt kritiserat.
– Det som debattörerna är ute efter är ju att intresset för litteratur förflyttats lite med Booktok, att det går mer mot det farliga och det förbjudna. Jag tror inte det är en generell tendens, men oavsett ligger det långt bort för mig som forskare att bedöma om litteratur är lämplig eller inte, fortsätter Tuva Haglund.
– Med det sagt så har jag har full respekt för att bibliotekariens yrkesroll ställer andra krav, säger hon. Är du bibliotekarie på en skola ska du välja vilka böcker som ska köpas. Där kommer säkert andra saker in: vad har jag för uppdrag? Vilka böcker ska jag ställa fram? Vad är bäst på lång sikt? Det är parametrar som inte behöver handla om ifall boken är bra eller dålig. Det blir en svårare fråga.
Hon betonar att hennes roll skiljer sig från en bibliotekaries. Hon vill inte säga hur professionen ska förhålla sig till den nya plattformen.
– Men när det gäller den generella frågan – är det här farliga böcker eller inte? – så spelar det också in vad läsaren gör av sin läsning.
Inom forskningen talar man ofta om att läsaren själv är viktig i själva läsprocessen.
– Bokens innehåll rör sig inte rakt in i våra hjärnor och ändrar våra tankar – utan som läsare är man medskapare. Det är viktigt att fråga sig vad en ung läsare gör med bokens innehåll. Och just det är så spännande med Booktok, att jag som utomstående kan vara med och se och höra när läsare pratar och umgås kring böcker.
Romance och dark romans
Hon har tittat mycket på romance inom Booktok, men inte underkategorin dark romance, som oron handlar om. I debatten på Biblioteksbladet varnas bland annat för en bok med innehåll som stalking och våldtäkt med pistol.
– Dark romance är en genre som utforskar mörka teman och tabun, så det är inte något extremt i sammanhanget, säger Tuva Haglund.
I sin vetenskapliga artikel Enkelsängar, äkta fiendeskap och oplanerade graviditeter beskriver hon de uttryck, kallade troper, som Booktok-användarna använder för att rappt beskriva gemensamma referenser inom romance. Hon hittade 37 olika troper bland 100 inlägg. För att ge några exempel: enemies to lovers (fiender som blir älskare), one bed (när blivande kärleksparet hamnar i en situation – kanske på ett hotell – där det bara finns ett rum/en säng) och friends to lovers (vänner som inleder en kärleksrelation).
Enemies to lovers är ett exempel på en trop som funnits inom romancelitteraturen sedan 1980-talet, skriver Tuva Haglund i sin artikel. Det kan handla om en känslokall alfaman som successivt mjuknar och lär sig älska hjältinnan. Men i dag förknippas tropen enligt Tuva Haglund med en dynamik där båda parter närmar sig varandra genom att se konflikten ur varandras synvinklar.
När det gäller romance finns det empirisk forskning där man tittat på vad genren har för betydelse i läsarens liv. Tuva Haglund refererar till Reading the Romance, en banbrytande studie av romanceläsare från 1980-talet.
– Där betonar Janice Radway själva handlingen att lustläsa bara för sin egen skull som centralt för majoriteten av de hemmafruar som deltog i studien. Booktoks romance-läsare tillhör en annan generation, men även i dag kan situationen runt läsningen vara betydelsefull. Den sociala gemenskapen på Booktok kan i sig vara en faktor som skapar läslust.
Svenska barnboksinstitutet får in hela årsutgivningen på svenska inom barn- och ungdomslitteratur, men bland böckerna finns än så länge få av de titlar som fått sin popularitet via Booktok. Även på den svenska delen av Booktok talas det framför allt om böcker på engelska.
– Det kan också vara något som kommer att förändras med tiden. Mitt intryck av den svenskspråkiga delen av Booktok är att den har vuxit. Så även om böckerna är på engelska är samtalen på svenska.
Matilda Nilsson, frilansjournalist