När Google möter ChatGPT måste gymnasielärare anpassa sin undervisning för att möta elevernas nya utmaningar. En avhandling visar att tekniken inte bara förändrar hur elever lär sig, utan också kräver ett nytt digitalt tänkande i klassrummet.

Hur söker gymnasieelever information och använder digitala verktyg i ämnen som biologi och naturkunskap? Det har doktoranden Anna Lodén undersökt i en avhandling vid Umeå universitet. Hon har observerat undervisningen i naturvetenskapliga klassrum, samlat in elevuppgifter och även intervjuat elever.

– Resultaten visar att verklig digital kompetens inte handlar om tekniska färdigheter utan om att förstå hur till exempel Google och ChatGPT fungerar och hur man skapar mening i svaren, säger Anna Lodén vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik på Umeå universitet i ett pressmeddelande.

I de första delstudierna analyserades hur eleverna arbetade med information via Google – från formulering av sökord till urval och värdering av källor. När generativ AI slog igenom under forskningsarbetet förändrades förutsättningarna, vilket gjorde det möjligt att pröva analysmodellerna i ett nytt digitalt sammanhang.

Ny utmaning för lärare

Övergången från Google till ChatGPT förändrar hur elever söker information, visar forskningen. Med Google utgår eleven från en fråga och får många källor att välja mellan som sedan ska granskas. I ChatGPT får eleven i stället ett färdigt svar som måste tolkas, kontrolleras och ibland omformas.

– Utmaningen för läraren blir därför inte längre att lära eleven att välja rätt källa, utan att guida dem i att analysera och bedöma svaret de får, säger Anna Lodén.

Hennes forskning visar att elevernas informationssökning sällan följer en linjär process från sökning till värdering av olika svar. I stället växlar de mellan att förstå begrepp, pröva strategier och reflektera över sina val – en förmåga som beskrivs som digital mångsidighet. Elever med goda ämneskunskaper kan fördjupa sina resonemang, medan andra riskerar att fastna i ytliga tolkningar.

Källkritik kommer för sent

Samtidigt finns ett glapp i de svenska styrdokumenten för gymnasiet. I de naturvetenskapliga ämnena betonas källkritik, men själva sökprocessen ges begränsat utrymme. Det innebär att elever förväntas granska information utan att ha fått tillräckligt stöd i hur den hittas.

– När generativ AI nu blir en naturlig del av lärandet blir det här glappet ännu tydligare. Om undervisningen inte tar upp hur elever söker och tolkar digitala svar, riskerar källkritiken att komma för sent – efter att tolkningen redan är gjord av AI, säger Anna Lodén.

Avhandlingen lyfter även fram behovet av att undervisningen inte fastnar vid teknikanvändning eller att ytliga AI-svar tas för en sanning. I stället bör ämneskunskap, språk och reflektion stå i centrum för elevernas digitala lärande.

Avhandling:

Elevröster om digitala förmågor i naturvetenskaplig undervisning – mot modeller för digital mångsidighet i online-sökande och samskapande med AI, Umeå universitet.