Karin Pihl
Publicerad 10 jan 2026 kl 18.00
Taskigt beteende kan inte kriminaliseras. Regeringen är på väg att ge alla våldsverkare ett vapen.
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Karin Pihl
Våld definieras enligt ordboken som användning av fysisk styrka som maktmedel. Men det är gammaldags. Numera räknas inte bara slag, sparkar, strypgrepp och attacker med tillhyggen som våld. Begreppet har breddats. Stark ilska, nedsättande kommentarer och att kolla någons mobil är enligt Socialstyrelsen också våld – psykiskt våld.
Och nu ska det in i lagen.
Strax före jul lämnade regeringen över en remiss till Lagrådet. Kärnan i lagförslaget är att psykiskt våld ska införas som en ny brottsrubricering. Regeringen vill göra det straffbart att utsätta någon för upprepade kränkningar som skadar offrets självkänsla. Dit hör sådant som förolämpningar och övervakning.
Syftet är att stärka personer som lever i en destruktiv relation. Genom att bredda begreppet våld till att omfatta beteenden som inte är fysiska, men som kan orsaka själslig skada, får dessa handlingar en extra tyngd. Allvaret i psykiskt nedbrytande beteende inskärps. Så resonerar förespråkarna.
Det är bra att regeringen tar våld i nära relationer på allvar. Men effekten av förslaget kan bli den motsatta. Den nya lagen blir en present till förövarna. Regeringen bör inte gå vidare med det.
När våld innefattar allt från att snoka i någons telefon till att slå någon blodig blir ordet så oprecist att det tappar sin funktion. Det smetas ut. Grov misshandel trivialiseras.
Det är bra att regeringen tar våld i nära relationer på allvar. Men effekten av förslaget kan bli den motsatta.
Språkinflation är illa nog. Än värre är att psykisk misshandel som brott kan komma att användas som ett vapen av förövare. Flera remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten och Sveriges kvinnoorganisationer, varnar för så kallade motanmälningar. En person som misshandlat sin partner kan anmäla offret ”tillbaka”. Slag och sparkar kan ursäktas och bagatelliseras: ”Jag agerade i självförsvar för att hon misshandlade mig psykiskt.” Som om det vore fråga om en destruktiv men jämlik relation där båda parter är lika klandervärda.
Därtill kan psykiskt våld bli ett slagträ i infekterade vårdnadstvister och separationer.
Givetvis är det så att annat än våld kan skapa lidande i relationer. Manipulation, social utfrysning och dominansbeteende innefattar inte slag men kan vara nog så påfrestande. Det kan också vara olagligt. Olaga förföljelse, grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning är straffbart, liksom förtal, olaga hot, olaga tvång och ofredande, det vill säga att vid upprepade tillfällen stå och gasta utanför en bostad eller telefonterrorisera någon.
Kontrollerande makar och fruar kan alltså redan i dag lagföras om beteendet går för långt.
Och i ärlighetens namn. Att vid upprepade tillfällen kalla någon för könsord, bli rasande över småsaker och vara överdrivet svartsjuk kan vara mentalt nedbrytande för den som utsätts. Men alla tarvliga beteenden kan inte vara straffbara. Lagstiftning måste vara förutsägbar. Med den nya lagen blir det svårt att dra en gräns mellan vad som är dåligt uppförande och vad som är kriminellt. Det är ett skolboksexempel på dålig lagtext.
Gör inte våld på lagboken. Tänk om, Gunnar Strömmer.
LÄS MER: Könsstympad i en moské – men förbudet gäller inteLÄS MER: Så luras kvinnor att stanna hos våldsmän
