Läget på Östersjön är på väg att bli explosivt.
I fokus är den ryska skuggflottan med transporter av olja och avvikande fartygsrörelser.
– Spänningarna i och runt Östersjön har redan ökat i och med Rysslands agerande, bland annat nyttjande av skuggflottan, säger viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för den svenska militära operationsledningen.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Kustbevakningen på sjöpatrullering.
Foto: Johnny Söderberg / Kustbevakningen
Öppna bild i helskärm
Viceamiral Ewa Skoog Haslum.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Öppna bild i helskärm
Långt från Östersjön inleds i dag Rikskonferensen Folk och försvar i Sälen. Här slår den politiska och militära hettan igenom, trots kylan och snön utanför Högfjällshotellet.
Det räcker med en snabb titt på programmet med rubriker som ”Navigera i en orolig värld”, ”Europa under press” och ”Hur agerar statsledningen om kriget kommer?”.
Artikeln i korthet
Ryska skuggflottan ökar risken för katastrof i Östersjön.
Svenska försvaret och Kustbevakningen punktmarkerar fartygen.
USA har nyligen bordat oljetankers till havs – spänningarna stiger.
Kustbevakningen har fått utökade befogenheter.
Visa mer
Drygt 400 deltagare är på plats under de tre dagarna. Kungen är där tillsammans med kronprinsessan Victoria. Regeringen har laddat med statsminister Ulf Kristersson och sex andra ministrar, Socialdemokraternas Magdalena Andersson, militärledningen ledd av ÖB Michael Claesson och Natos överbefälhavare i Europa, den fyrstjärnige generalen Alexus Grynkewich.
Kronprinsessan Victoria.
Foto: HENRIC WAUGE / SPA SPA | SWEDISH PRESS AGENCY
Öppna bild i helskärm
Informella samtalsämnen utanför det formella programmet kommer inte att saknas: ryska hybridoperationer, misstänkta sabotage, det ryska anfallskriget mot Ukraina, den amerikanske presidenten Donald Trumps hot mot Grönland och riskerar Nato kollaps om USA anfaller Grönland?
Viceamiral Ewa Skoog Haslum är en av talarna i Sälen och har satt rubriken ”Möta hoten i vårt närområde”.
Östersjön har blivit en orolig arena där ryska militära aktiviteter väcker oro, med fartygseskort av skuggflottans fartyg, uppgifter om rysk militär personal ombord på vissa oljefartyg och ryskt stridsflyg med hotande uppträdande.
Risk för militär konfrontation
Dels ökar risken för en militär konfrontation av misstag, dels risken för en oljekatastrof med något av de gamla fartygen i skuggflottan.
Spänningarna accelererar och har fått ytterligare en dimension i och med att USA bordat flera oljetankers runtom i världen de senaste veckorna.
– Spänningarna i och runt Östersjön har redan ökat i och med Rysslands agerande, bland annat nyttjande av skuggflottan. Hela Natos operationsområde kräver vår närvaro och kontroll, inte minst för att skapa säkerhet, säger Ewa Skoog Haslum.
Desperat Ryssland
Viceamiralen beskriver Ryssland som desperat när det gäller inkomsterna från oljan och gas för att finansiera kriget mot Ukraina.
– Vi målar ofta upp Ryssland som den stora björnen. Vi har ett desperat Ryssland. De lyckas inte sälja sin olja och gas i de mängder de vill och absolut inte till de priser de vill. Det är deras största inkomstkälla just nu. Det är en otrolig desperation.
– Vi har koll på ryssarna, säger viceamiral Ewa Skoog Haslum.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
Ett tydligt tecken på det skarpa läget var när det ryskflaggade lastfartyget Adler nyligen gick in på svenskt vatten.
Ewa Skoog Haslum berättar om Försvarsmaktens diskreta bidrag i övervakningen.
Under natten mot lördagen den 20 december meddelade fartyget Adler, som avgick från Sankt Petersburg några dagar tidigare, att de drabbats av maskinproblem och önskade att få ankra upp på territorialvatten.
Aktionen med kontroll av fartyget leddes av Tullverket som genomförde aktionen med hjälp av Kustbevakningen och polisen.
Det ryska fartyget Adlers position när det ankrade i havet utanför Höganäs.
Öppna bild i helskärm
Men på grund av det skarpa läget i Östersjön fanns även Försvarsmakten i beredskap.
– Vi skötte vår övervakning och bevakning. Med tanke på de resurser vi har, kunde vi använda både sjögående och markförband från militärregionen och beredskapsroten.
– För oss var det viktigt att ha kontroll på vårt område och även se vad som händer på anda ställen samtidigt, säger viceamiral Ewa Skoog Haslum.
En av Kustbevakningens patruller.
Foto: Johnny Söderberg / Kustbevakningen
Öppna bild i helskärm
Fartygets uppträdande skulle helt enkelt ha kunnat vara en skenmanöver.
– Det är så lätt att vi blir som flugor på en sockerbit. Det är viktigt för oss att kunna zooma ut, säger Ewa Skoog Haslum.
Annons
Skuggflottan i Östersjön punktmarkeras.
– Vi har koll på ryssarna, säger viceamiral Ewa Skoog Haslum.
”Ökad risk för olyckor”
Rysslands export av olja via Östersjön har ökat kraftigt de senaste åren och sker ofta med fartyg som ingår i den så kallade skuggflottan. Fartygen är sämre underhållna, har ofta bekvämlighetsflagg och besättningar med bristande sjömanskap. Det ökar risken för olyckor enligt svenska myndigheter.
– Vi ser det som en ökad risk för olyckor av alla slag: grundstötningar, kollisioner och att man tappar ankare. Det är anmärkningsvärt, säger Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning.
Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning.
Foto: Wretmarks foto
Öppna bild i helskärm
I dag finns 598 fartyg i den ryska skuggflottan, med olje- och gasfartyg på EU:s sanktionslista. Så sent som i december tillkom 41 fartyg på listan.
Skuggflottans roll för Ryssland
Den ryska oljeexporten är avgörande för att finansiera kriget mot Ukraina. Skuggflottan – ett pärlband av oljetankers genom Östersjön – transporterar oljan ut ur landet, trots omfattande sanktioner från väst.
– Det är ett stort maskineri, där mycket handlar om att kringgå sanktionerna för att kunna föra ut oljan, säger Daniel Stenling.
Fartygen flaggas ofta om till länder med lägre krav på säkerhet och försäkringar. Det innebär att om en olycka sker kan det drabbade landet tvingas stå för hela kostnaden.
– Vi har sett omflaggning av fartyg till stater som erbjuder bekvämlighetsflagg. Det är länder som ställer lägre krav på det mesta, inte minst försäkringar, säger Daniel Stenling.
Begränsade möjligheter att ingripa
Trots att många av fartygen är sanktionerade kan svenska myndigheter inte ingripa så länge de bara passerar genom svenskt vatten.
– Vi kan inte åka ut och säga stopp och belägg. Däremot får de inte anlöpa svensk hamn. Ingen från Sverige får heller åka ut till ett sanktionerat fartyg och förse det med till exempel mat, säger Daniel Stenling.
För att ingripa krävs att fartyget bryter mot havsrättens regelverk, till exempel genom att orsaka en olycka.
Två fartyg svarade inte på anrop
Svenska myndigheter har extra koll på fartyg som ingår i skuggflottan och omfattas av sanktioner.
– Vi ropar upp dem och frågar om försäkringen. Vi vill att de ska känna att vi har ögonen på dem, säger Daniel Stenling.
Sedan 1 juli 2025 har Kustbevakningen rätt att anropa fartyg i svensk ekonomisk zon och begära information från dem om de är försäkrade eller inte. Kustbevakningen har anropat fartyg vid 114 tillfällen.
Vid endast två tillfällen har kustbevakningens personal mötts av tystnad när de anropat fartyg från skuggflottan.
Expressens Leif Brännström på Folk och försvar i Sälen.
Foto: NISSE SCHMIDT
Öppna bild i helskärmLjudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare