Uppdaterad 18.26 | Publicerad 16.45
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Must-chefen Thomas Nilsson varnar för att Ryssland kan börja flytta resurser i Sveriges riktning. Foto: Andreas Bardell
Putin har stärkts i tron att Rysslands mål går att nå, bedömer Sveriges militära underrättelsetjänst.
Sveriges säkerhet riskerar därmed att bli ännu sämre framöver.
– Det går tyvärr åt fel håll, säger Must-chefen Thomas Nilsson.
Säkerhetsläget är allvarligt. Hotbilden bred och komplex.
Så brukar Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (Must) alltid säga nuförtiden.
Men tyvärr har vi nog ännu inte nått botten på nedåtkurvan för svensk säkerhet.
– Om vi tittar lite framåt så ser vi en risk att den kan försämras ytterligare, säger Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (Must).
Ryssland har inte gett upp sina övergripande strategiska mål.
– Snarare finns det saker i omvärldsutvecklingen som vi bedömer stärker deras uppfattning att de kan nå sina mål. Det finns ingenting som vi ser som skulle få Ryssland att ändra sin uppfattning, säger han.
– Det i sig är ju allvarligt eftersom Ryssland är vårt dimensionerande militära hot.
Mycket hänger på vad som händer i Ukraina.
expand-left
helskärm
Ett ryskt robotsystem under en övning i Belarus i slutet av december. Foto: Ryska Försvarsministeriet”Frigör resurser”
– Skulle det bli någon form av vapenstillestånd, fred eller vad man nu kallar det,
som frigör ryska resurser, så tror vi och gör bedömningen att de kan tillföras i vår riktning. Det innebär att hotet skulle utvecklas i negativ riktning. Det är det vi ser.
Östersjöområdet är prioriterat för Ryssland, enligt Thomas Nilsson.
– Det innebär att de kommer att göra sina satsningar i vårt närområde.
Ryssland har en hög produktionskapacitet, det visar intensiteten i luftattackerna mot Ukraina. Det gör att reserver snabbt kan byggas upp till ett nytt krig.
– Behöver man då inte använda de volymerna i Ukraina, kopplat till ett stillestånd, då kan man lagra dem eller placera dem på andra ställen.
Vad gäller USA:s intresse för Grönland kopplar Thomas Nilsson det till stormaktsrivaliteten i Arktis, där USA, Kina och Ryssland har olika intressen.
expand-left
helskärm
En rysk drönare släpps iväg vid fronten i Ukraina. Foto: Ryska Försvarsministeriet”Stormaktsrivalitet”
– Jag skulle uppmana till att man inte ser det som en jättestor överraskning, som ändrar eller vänder upp och ner på allting. Det följer en utvecklingstrend som vi har sett sedan tidigare.
– Stormaktsrivaliteten kommer vi att behöva leva med och förhålla oss till. Vi har den geografi vi har. Vi är ett arktiskt land. Vi är en del av NATO. Men vi är också ett litet eller medelstort land, och när stormakterna agerar på det här sättet så blir det till del utmaningar som små och medelstora länder måste förhålla sig till.
Bedömer du att USA menar allvar med det här, att man vill ta över Grönland med alla tillgängliga medel?
– Jag vill inte spekulera i exakt vad man menar. Däremot så tror jag att man ska följa utvecklingen. Läser man den amerikanska nationella säkerhetsstrategin, tittar på kartan och funderar på Arktis och Grönlands strategiska betydelse, så tror jag det är viktiga delar i det här. Stormaktsrivaliteten måste man ha i fond till varför saker och ting sker. Jag har åtminstone inte uppfattat att USA på något sätt har vacklat i hur man ser på NATO eller artikel 5.
– I min värld finns det inget som talar för att Nato inte kan hantera även den här krisen.