Det säkerhetspolitiska läget är det sämsta sedan andra världskriget. Rysslands krig mot Ukraina har påmint oss om hur snabbt världen kan förändras. Detsamma gäller det alltmer aggressiva Kina såväl som hur Donald Trumps presidentadministration under det gångna året har satt såväl handelspolitik som folkrätt i gungning. Nu är det avgörande att Sverige står starkt.
När företrädare för stora delar av det säkerhetspolitiska Sverige nu samlas på Folk och försvars rikskonferens i Sälen kan vi konstatera att mycket har gjorts på bara några år. Sverige är säkrare och tryggare tack vare Nato-medlemskapet, den snabba upprustningen av både det militära och det civila försvaret. Därtill har svensk försvarsindustri gång på gång visat på utmärkt konkurrensförmåga genom viktiga avtal med omvärlden.
Samtidigt har regeringen gjort historiska satsningar på forskning och utveckling. Svenska positioner flyttas nu fram inom allt ifrån rymden till Arktis. Samtidigt som Sverige rankas som det mest innovativa landet i EU.
Men mer behöver göras. Inte minst på det forskningspolitiska området eftersom forskning har fått avgörande säkerhetsdimensioner. Vi lever i en tid där hoten blir mer komplexa och gränserna mellan traditionellt och digitalt försvar suddas ut. Inte minst visar lärdomarna från Ukraina att forskning och innovation utgör grunden för ett modernt försvar. Vi behöver därför som land göra än mer för att öka vår innovationstakt och tekniska förmåga. Nu är tid att säkerställa att Sverige kan tänka snabbare än Putin.
Samtidigt drar viktiga konkurrentländer liknande slutsatser i den globala dragkampen om tankar och talanger. Alltifrån Sydkorea till flera europeiska grannar investerar tungt i ny teknik, avancerad försvarsforskning och strategiska innovationsprogram – ofta med tydlig koppling till säkerhetspolitiken. För Sverige duger det inte att stå kvar på perrongen när andra redan skyndar mot nästa generationers försvarssystem, cyberförsvar och kritisk teknologi; vår forskningspolitik måste uppdateras i samma takt som hotbilden förändras.
Därför ger vi i Liberalerna i dag beskedet att vi vill att Sverige prioriterar forskningspolitiken än högre. Vi har i regering redan säkerställt historisk ambitiösa satsningar på svensk forskning. Men om Sverige ska stå tryggt i en orolig värld i snabb utveckling krävs än mer.
Det gäller direkt försvarsrelevant forskning med bäring på det militära eller tekniker med dubbla användningsområden, men även brett för reguljär forskning inom naturvetenskap, humaniora och samhällsämnen, alla ämnen med kompetenser och forskningsresultat som utgör pusselbitar för ett säkrare och mer resilient Sverige. Därför föreslår vi nu tre saker:
1. Tidigarelägg nästa forsknings- och innovationsproposition
Det är en styrka att forskningspolitiken hanteras med fleråriga budgetar och gedigen beredning. Men i det exceptionella läge som nu råder finns det goda skäl att påskynda nya forskningssatsningar genom en ny forskningsproposition i förtid. Vi intensifierar därför nu arbetet med dessa frågor på utbildningsdepartementet i syfte att möjliggöra ytterligare investeringar i excellent forskning.
Med snabb teknikutveckling, stora förändringar i världspolitiken och hårdnande konkurrens om idéer är den traditionella fyraårscykeln helt enkelt för långsam. Detta innebär inte att befintlig forskning ska prioriteras ned eller glömmas bort, tvärtom menar vi att det är läge att ytterligare växla upp arbetet för Sverige som forskningsnation på bred front.
2. Prioritera forskning ännu hårdare i EU:s budgetförhandlingar
Ytterligare en möjlighet för att stärka svensk forskning föreligger i de pågående förhandlingarna om nästa europeiska långtidsbudget. Sverige bör ytterligare flytta fram positionerna för att säkerställa att efterträdaren till Horizon får den storlek som krävs för att möjliggöra svensk och europeisk konkurrenskraft i ett oroligt världspolitiskt läge. Jordbrukspolitiken och regionalpolitiken kommer att behöva stå tillbaka om Europa ska bli tryggare.
3. Kartlägg hur hela politiken kan bidra till bättre forskningsmiljöer.
För oss i Liberalerna är det uppenbart att avgörande bidrag till framtiden för svensk säkerhet nu görs i städer som Linköping, Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Det gäller i privats sektor, men också i offentlig. Inte minst måste politiken bygga på insikten om att excellenta forskningsmiljöer behöver ett komplext samspel av alltifrån långsiktig kompetensförsörjning till sänkt regelbörda. Vi vill i regeringen därför samla ministrarna för relevanta politikområden för att diskutera hur vi kan utveckla svenska forskningskluster med ett särskilt öga på att stärka svensk säkerhet.
Sveriges frihet och trygghet kan aldrig tas för givna. När auktoritära regimer rustar, kriget återvänt till Europa och teknikutvecklingen omformar maktbalansen måste Sverige välja kunskapens väg. För Liberalerna är varje skattekrona till forskning och innovation som stärker vårt försvar, vår säkerhet och vår konkurrenskraft en investering i både fred och frihet.
Nu är tiden att kliva fram, samla kraften i akademi, näringsliv och politik – och göra Sverige till den kunskapsnation som säkerhetsläget kräver.
Simona Mohamsson, partiordförande Liberalerna
Lotta Edholm, vice partiordförande Liberalerna
Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson Liberalerna