STOCKHOLM. – Vi behöver få in fler svenskar i EU-institutionerna. Vi behöver få mer inflytande i Bryssel. Sverige behöver det.

Rektorn för Regeringskansliets EU-karriärsprogram, Karin Eckerdal, har läget klart för sig.

Samtidigt som allt fler av de svenskar som började jobba inom EU-institutionerna efter det svenska inträdet i unionen 1995 nu börjar gå i pension så fylls det inte på tillräckligt med nya svenskar. Sveriges inflytande inom EU är hotat.

När det ettåriga EU-karriärsprogrammet inom Regeringskansliet lanserades förra våren var det just som en del av en bredare insats från regeringens håll för att få in fler svenskar i EU:s institutioner.

Även här i Regeringskansliet behöver man bättre förstå hur arbetet konkret fungerar i EU


Karin Eckerdal
Rektor för Regeringskansliets EU-karriärsprogram

Spetsprogrammet syftar till att främja EU-karriärer för svenska tjänstemän genom att lyfta den generella EU-kompetensen – som det enligt Karin Eckerdal under många år rått ett litet underskott på inom Regeringskansliet.

– Vi behöver ha en tydligare och kompetent röst i EU. Även här i Regeringskansliet behöver man bättre förstå hur arbetet konkret fungerar i EU. Hur formulerar vi oss i våra inspel och instruktioner? När bör vi gå vi in i processer? Hur allierar vi oss med andra? Hur är vi tydliga? Allt det här behöver vi bli bättre på här hemma, säger Karin Eckerdal.

Många aha-upplevelser

EU-karriärsprogrammet drog i gång i april förra året med en första kull på 12 tjänstemän som under ett års tid deltar i programmet parallellt med sina vanliga jobb.

Efter en kick off med EU-minister Jessica Rosencrantz (M) har deltagarna under året bland annat fått träffa en rad högt uppsatta diplomater och politiker.

Fokus är på att höja kompetensen kring exempelvis förhandlingstekniker, genom tips och insyn i hur det faktiskt fungerar på plats. Men även att höja kompetensen inom konkreta sakområden som långtidsbudgeten, jordbrukspolitiken, konkurrensfrågorna eller skogspolitiken.

Deltagarna får gå en förhandlingskurs och en studieresa till Bryssel är inplanerad i februari. Deltagarna har bland annat även fått öva sig i att genomgå typiska anställningsintervjuer till EU-insitutionerna.

Parasto Nosrati, kansliråd med ansvar för luftfrågor på klimatenheten på Klimat- och näringslivsdepartementet, är en av de 12 deltagarna i årets program.

– Vi har fått otroligt mycket insikter. Det har varit väldigt högt i tak så att man har kunnat ställa alla möjliga frågor och få ovärderliga tips och medskick och exempel på olika situationer som kan uppstå i olika förhandlingslägen, säger Parasto Nosrati.

Det är saker som man inte lär sig på annat håll, anser hon.

– Du kan läsa hur många böcker som helst, du kan vara expert på EU, men har du ingen insyn i hur det faktiskt kan gå till i rummet eller vad man kanske borde tänka på ur ett förhandlingsperspektiv så räcker inte det. Det är de här tillfällena som ger dig den kunskapen och insikten, säger Parasto Nosrati.

– Så det är många aha-upplevelser som jag känner är jättevärdefulla att få.

Sverige har lutat sig tillbaka

Karin Eckerdal tog efter sommaren över posten som rektor för programmet efter att Daniel Svensson lämnat uppdraget för att bli regeringens särskilda sändebud för regelförenkling.

Hon kom då själv direkt från EU-bubblan, från tjänsten som EU-ambassadör och biträdande chef för Sveriges EU-representation i Bryssel.  

– Jag känner mig väldigt besjälad av att Sverige ska vara en stark aktör på EU-nivå. Det tror jag på. Så det här uppdraget känns väldigt kul, säger Karin Eckerdal.

Vi har inte riktigt förstått att vi måste jobba mycket mer framåtlutat


Karin Eckerdal
Rektor för Regeringskansliets EU-karriärsprogram

Hon tycker att Sverige under alltför lång tid har lutat sig lite för mycket tillbaka i EU-sammanhang och inte riktigt insett att inflytande kräver ett ihärdigt jobb på många nivåer tidigt i processerna. Då är det lätt att man blir omsprungen av andra medlemsländer i takt med att unionen växer.

– Vi har inte riktigt förstått att vi måste jobba mycket mer framåtlutat. Fler måste ha en djupare EU-kompetens, inblick och insikt vad gäller historia, EU:s utveckling i de olika sakområdena, och i hur beslutsprocesserna ser ut. 

Vad är det du tänker att man missar om man inte är så där framåtlutad?

– Det är ett tidigt inflytande på det som kommer från kommissionen, som ytterst blir vår egen lagstiftning, men också över den övergripande inriktningen kring vart unionen är på väg. Och som sagt, allt hänger ihop. Har vi riktigt EU-kunniga personer på RK så får vi bra personer till Bryssel-representationen och då ökar vi också på sikt möjligheten att få in drivna personer in i kommissionen, säger Karin Eckerdal.

Livsbalansen får svenskar att tveka

Varför det är så svårt att få ner svenskar till Bryssel är en fråga som Karin Eckerdal har funderat mycket på.

– Jag tycker ju att det roligaste som finns är att vara i Bryssel. Det är ju ett fantastiskt ställe. Men det är ju inte så lätt om man jämför villkorsmässigt att vara familj i Bryssel jämfört med i Stockholm eller i Sverige överlag, säger hon.

Hon pekar på skillnaden vad gäller föräldraledighet, på förskolan där barnen i Sverige får vara utomhus och leka i skogen. Och på de ofta långa arbetsdagarna i Bryssel, och att det inte är samma uppdelning mellan jobb och privatliv i Bryssel som i Sverige.

– Tydligen väger det tyngre för svenskar än vad vi kanske har insett. Men det är fortfarande så att jag tror att kommer man ner och får en smak för det så inser man ju att det finns ju inget roligare än att vara i det här konstanta flödet av helt avgörande saker för vår vardag. Det är jättekul.

Oklart vad som väntar

Parasto Nosrati, som deltar i karriärprogrammet, pekar även hon på förutsättningarna till ett fungerande familjeliv som en osäkerhetsfaktor.

– Jag har ju alltid velat testa på Brysselspåret, resa ner och jobba där. Men det är klart, man har en familjesituation som man måste ta hänsyn till. Mitt mål är att vara i Bryssel och jobba där. Men jag väntar också på en rätt möjlighet för mig.

Det är många aha-upplevelser som jag känner är jättevärdefulla att få


Parasto Nosrati
Deltagare i EU-karriärsprogrammet

Personligen tycker hon att det säkra kortet för egen del skulle vara ett jobb på svenska EU-representationen.

– För att det är en svensk kontext fast i ett Brysselperspektiv. Man känner till kulturen, man är trygg. Att jobba på kommissionen känns lite skakigare, lite osäkrare. Vem blir din chef? Vad är det för kultur på plats? Vad förväntas av dig som anställd? Det är sådant som man inte kan veta förrän man hamnar där, säger hon.

Parasto Nosrati pekar även på bristen på information kring administrativa frågor som ett problem. Vad man kan förvänta sig av livet på plats, hur det fungerar med skolor och allt annat praktiskt.

– Där behöver vi också bli bättre, konstaterar rektorn Karin Eckerdal.

Använda de som kommer hem

Flera som Altinget pratat med som varit utskickade på EU-jobb beskriver en frustration över att ens erfarenhet inte värderas när man väl kommer tillbaka till Sverige.

Det här är också något som Karin Eckerdal har i åtanke.

– En annan del av mitt uppdrag är ju precis det här att titta på hur vi bättre tar om hand de som kommer tillbaka. Så att det inte blir ”jag hade jätteroligt men jag förlorade i fem år och ingen undrar vad jag har gjort”. Det där måste vi komma ifrån, säger hon.

Hon pekar på att det inte enbart gäller nationella experter som varit utskickade till EU-institutionerna under en period, utan också de sakpolitiska råden som kommer tillbaka från EU-representationen Bryssel.

– De har jobbat jättehårt och mycket och vill inte komma tillbaka och sätta sig på samma stol igen, utan vill bli sedda för allt det de plockar med sig. Vi måste använda dem, de har ju kontaktnät och förhandlingskunskap och allt det där måste vi ju ta till oss och använda i Regeringskansliet och se vad de kan bidra med. Det där funderar jag mycket på och jobbar med.

En kvalitetsstämpel

I mars avslutar karriärsprogrammets första kull sin utbildning. I april drar ett nytt år igång, och antagningen inleds i mitten av januari. Cirka 10 deltagare kommer i år att antas.

Det finns inget uttalat krav på att deltagandet i programmet ska leda till något konkret nytt steg omedelbart. Samtidigt är det är ju en satsning från Regeringskansliets sida, påpekar Karin Eckerdal. Stor vikt läggs på att de som går programmet ska vara ordentligt EU-intresserade- och kunniga men också motiverade av tanken att på kort eller lite längre sikt jobba i Bryssel under en period. 

De har jobbat jättehårt och mycket och vill inte komma tillbaka och sätta sig på samma stol igen, utan vill bli sedda för allt det de plockar med sig


Karin Eckerdal
Rektor för Regeringskansliets EU-karriärsprogram

– Det är väl bra om man har någon form av ideell vision om att EU är ett område som man vill gå vidare i under sin fortsatta karriär. Vi måste våga förse oss själva med personer som är drivna och duktiga och som får bygga sin kompetens också på det här området, säger hon.

För de som gått programmet ska det fungera som en slags kvalitetsstämpel, som ska vara meriterande när man söker EU-relaterade tjänster i Regeringskansliet eller på representationen i Bryssel. Tanken är också att man med tiden skapar ett nätverk av EU-intresserade medarbetare i RK.

Karin Eckerdal återkommer till behovet av att få in fler svenskar i EU-systemet.

– Vi behöver våga ta mer plats. Vi är inget litet EU-land, vi är ett medelstort EU-land som också ska ta plats enligt det. Jag tror att det här första steget, att vi vågar välja ut några på RK som får bli duktiga på det här, det är rätt viktigt. Sen kan man bygga vidare på det.