share-arrowDela
unsaveSpara
chevron-leftföregående
expand-left
helskärmchevron-rightnästaTv- och datorspelande är en stor del av många människors liv, framför allt unga. Arkivbild.
1 / 2Foto: Fredrik Sandberg/TT
44 procent av unga killar är i riskzonen för att utveckla spelberoende, enligt en ny svensk studie.
– Det låter väl högt, säger en expert på området som ändå tycker studien lyfter viktiga poänger.
Studien, genomförd av Jönköping University och Region Jönköpings län, bygger på svar från 5 300 ungdomar i åldrarna 15–17 i Jönköpings län under hösten 2023 och är publicerad i tidskriften Comprehensive Psychiatry.
Studien visar att 27,8 procent av ungdomarna ligger i riskzonen för att utveckla spelberoende när det kommer till tv- och datorspel.
– Det är ett jätteproblem, säger medförfattaren Gunilla Björling, professor i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan Jönköping University.
Varannan kille
Sett till studien är det ett ännu större problem bland unga killar än tjejer. 44 procent av killarna ligger i riskzonen att utveckla spelberoende jämfört med 12 procent av tjejerna.
– Förutom speltid är mental ohälsa en tydlig riskfaktor bland killar, och för tjejer är stillasittande en riskfaktor, säger Björling och fortsätter:
– Det här är ett riktigt beroende så det är viktigt att definiera vilka som är i riskzonen. Sedan är det viktigt att man jobbar individuellt för att förebygga problemen.
”Nytt fält”
Annika Hofstedt, enhetschef på Mottagning för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller med om att tv- och datorspelsberoende är ett verkligt problem. Men hon ifrågasätter en del av studiens siffror och definitioner.
– Det låter väldigt högt, säger hon och fortsätter:
– Hur många som klassas som dataspelsberoende påverkas mycket av hur hög gräns man sätter för problematiskt spelande. I den här studien har man inte satt upp något sådant tröskelvärde.
– Det man faktiskt kan säga utifrån studien är att det är cirka 70 procent som inte har några problem alls. Men inte hur många av resterande som har det, säger hon.
Riskfaktor
Hofstedt betonar att formuläret Gaming Disorder Test (GDT) som studien använt är ett vedertaget verktyg och bygger på den definition av dataspelsberoende som världshälsoorganisationen WHO formulerat.
– Det finns en del metaanalyser av olika studier som har gjorts globalt och där brukar man landa någonstans runt två procent när man pratar om hur många som är dataspelsberoende.
– Det är såklart inte rimligt med sådana här skillnader i resultat. Diagnoskriterierna för dataspelsberoende är ett sätt att försöka få till en mer likvärdig bedömning. Och för diagnosen har man satt en ganska hög tröskel. Speltid är, inte så konstigt, den vanligaste riskfaktorn men det är när det går ut över andra saker som det blir ett problem.
FAKTADetta är spelberoende
Världshälsoorganisationen WHO klassade spelberoende som en sjukdom 2018.
Beroendet kännetecknas av att personen får en försämrad förmåga att kontrollera sitt spelande och att spelandet prioriteras över andra intressen och aktiviteter.
Trots att det uppstår negativa konsekvenser av beteendet för personen fortsätter hen och det kan ske en eskalering av spelandet.
För att en diagnostisering ska kunna ske måste beteendemönstret vara av den allvarlighetsgrad att det sker en betydande försämring av personliga, familje-, sociala, utbildnings-, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden och ska normalt ha varit uppenbart i minst 12 månader.
Källa: WHO
Läs merFAKTAVarningssignaler för spelberoende
Abstinenssymptom som rastlöshet eller irritation om det inte finns möjlighet att spela.
Oförmåga att minska eller avbryta spelandet.
Tappar intresset för andra aktiviteter.
Ljuger för andra om hur mycket man spelar.
Spelar för att hantera svåra känslor.
Arbete eller relationer riskeras av spelandet.
Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs mer