Publicerad 12 jan 2026 kl 09.59Uppdaterad kl 10.26
Tove Ericson tog medalj på JVM och spåddes en lysande framtid.
Men i fjol funderade 22-åringen på att lägga skidorna på hyllan.
– Man kan inte lalla runt hela livet, säger Ericson.
Tove Ericsson, tvåa från vänster, jublar efter JVM-bronset.
Foto: LUKAS JOHANSSON
Öppna bild i helskärm
Linn Svahn och Tove Ericsson från söndagens prispall.
Foto: DANIEL ERIKSSON / BILDBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Inne på målområdet på Lugnets skidstadion i Falun går en 22-åring omkring och strålar av glädje. Tove Ericsson har för första gången i sitt skidliv fått kliva upp på pallen i en seniortävling.
Hon slutade trea i 10 kilometersloppet i klassisk stil i Smart Energy Cup bakom Linn Svahn och Evelina Crüsell.
– Det här betyder jättemycket för mig, säger Ericsson.
Läget var ju något helt annat för ett år sedan.
– Jag var nog bland de sista här på 10 kilometer fristil och undrade om det var värt att hålla på med det här.
Flyttat hemifrån: ”Kommer inte hamna på gatan”
Tove Ericsson slog tidigt igenom som en supertalang. Hon vann medalj på ungdoms-OS och var med i JVM-stafettlaget som fixade ett brons 2020.
Men övergången till seniorvärlden blev tuff. Ericson bytte spår till långlopp men den satsningen varade inte länge.
Det här är den andra säsongen med traditionell längdåkning – och inför vintern gjorde 22-åringen ett stort beslut.
Hon flyttade från familjen i Sundsvall och startade universitetsstudier i Luleå.
– Det har varit bra med en förändring. Jag kommer inte hamna på gatan om jag gör ett dåligt lopp utan jag har något mer i livet, säger Tove Ericson.
”Någonstans måste man klara sig själv”
Nu studerar hon industriell ekonomi.
– När det gick jätte, jättedåligt kändes det orimligt att tro att man ska klara av att vara elitidrottare. Då får man landa på jorden.
Hur kändes det?
– När man lägger ner 800 till 900 timmar i träning varje år och åker i samma tempo som andra åker baklänges… då börjar man undra. Vad gör jag?
Tove Ericsson fortsätter:
– Man kan inte lalla runt hela livet. Någonstans måste man klara sig själv.
Nu hoppas hon få representera Sverige på U23-VM senare i vinter.
– Jag hade varit dum om jag inte hade sagt det. Nu ska jag jobba för att ta mig dit.
I söndagens distanslopp i fristil slutade Ericsson sexa.