Publicerad 2026-01-12 12.44
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Hjärnan krymper vanligtvis efter 70, men enligt forskare går processen långsammare för de 80-åringar som är på samma nivå som 50-åringar. Foto: Getty Images
De är över 80 år men är på samma nivå som 50-åringar.
Nu försöker forskarna ta reda på varför vissa svenskar blir supergamlingar.
– Det verkar som om deras hjärnor krymper långsammare, säger professor Lars Nyberg.
Medellivslängden i Sverige är i dag för män 82,3 år och för kvinnor 85,4. Det är också vanligt att man på äldre dagar får ett sämre minne, hälften av alla 90-åringar har också en demenssjukdom.
– Vi har valt att följa 15 personer här i Västerbotten för att försöka förstå varför vissa i 80-årsåldern är ovanligt pigga, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet.
Annorlunda hjärnstruktur
Han berättar att hjärnan normalt krymper mellan 70 och 80 år, både hjärnbarken och hippocampus blir mindre.
– Men för de här personerna går den här processen långsammare. Det verkar också som om strukturen på hjärnan är annorlunda och även hur hjärnan aktiveras när man använder den.
expand-left
helskärm
Lars Nyberg, professor.
Studien om supergamlingarna är en del av det så kallade Betula-projektet där forskarna har följt cirka 4 500 personer under årens lopp och där både hälsotester, minnestester och hjärnavbildningar har ingått.
– Resultatet kommer att presenteras nästa år, och då har vi träffat dem flera gånger, säger Lars Nyberg.
I de så kallade blå zonerna i världen lever många tills de blir 100 år. Här äter man mer vegetarisk kost, är fysisk aktiva men har också ett rikt, socialt liv och mindre stress.
– Det finns faktiskt ingen sådan gemensam nämnare bland de här personerna, då hade det varit enkelt. De har i snitt lite högre utbildning, men det gäller inte alla, säger Lars Nyberg.
Mer fysiskt aktiva
Supergamlingarna är dock mer fysiskt aktiva än normalt.
– Så här långt ser vi också att det mest dominerande är genetiska faktorer. Dels när det gäller den kognitiva förmågan när man var barn, ungdom och aktiv vuxen. Men också för hur hjärnan förändras och om man har riskgener för Alzheimers sjukdom.
Arbetshypotesen är att det finns vissa skyddande faktorer som är ärftliga och som gör att de förändringar som hänger ihop med åldrandet inte slår igenom.
– Men det finns också betydande undantag.
”Stora individuella skillnader”
Lars Nyberg berättar också att det inte heller finns några enkla knep som andra forskare har kommit fram till som gör att man kan bli en supergamling.
– I vissa fall har man till exempel sett att Medelhavsdieten är att föredra, men andra studier har inte sett något samband.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan och kan vara bra att tänka på.
– Men det finns inte ett sätt att bli en supergamling på, det är stora individuella skillnader, säger Lars Nyberg.
– Men det betyder inte att det inte finns saker man kan göra.
Upptäcka snabba förändringar
Forskarna i Umeå samarbetar också med amerikanska forskare och just nu pågår även ett projekt där men med nya avbildningsmetoder av hjärnan ska kunna upptäcka förändringar som sker inom en kort tidsperiod.
– Vi har varit ganska bra på att se vad som händer med hjärnan på längre sikt. Men för att nu kunna upptäcka demenssjukdom tidigt och eventuellt påbörja en medicinering, är det viktigt med pålitliga bilder av hjärnan som kan visa förändringar som sker på kort sikt.
Lars Nyberg berättar också hur imponerad han är av personerna i studien.
– De är positiva och alerta och de är väldigt väl fungerande äldre människor. Det är inte bara ett nummer i ett statistikblad, och det är viktig att framhålla.
expand-left
helskärm
Foto: Getty ImagesFAKTADet går att förbygga demenssjukdom, här är vad forskarna kommit fram till så här långt:
- Välj hälsosam, mångsidig kost. Ät grönsaker, frukt och baljväxter, fisk och skaldjur, nötter och frön. Ät mer fullkorn och dra ned på feta mejeriprodukter. Ät mer vegetabiliska oljor, dra ned på smör, charkprodukter och rött kött. Minska även på salt och alkohol och livsmedel med tillsatt socker.
- Försök vara fysiskt aktiv på ett sätt som är minst måttligt ansträngande minst 150 minuter sammanlagt i veckan. Varje minut räknas. Minska på stillasittandet
- Träna din hjärna med svårare korsord och liknande. Lär dig nya saker.
- Delta i sociala aktiviteter och upprätthåll goda relationer. Ge dig själv tid till avkoppling.
- Ha koll på blodtryck, kolesterol och blodsocker. Behandling med mediciner kan krävas om dina värden är för höga. Gå ner i vikt om du är överviktig.
Källa: ”Hjärnhälsa på dina fem fingrar” av Miia Kivipelto, professor i geriatrik, och Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention.
Läs mer