Migranter och vakter vid ett förvar i Albanien. Arkivbild från januari 2025. Foto: Vlasov Sulaj/AP/TT
Det var i juni 2024 som EU:s nya migrations- och asylpakt trädde ikraft. Regler som bland annat handlar om att i högre grad kontrollera migranter och asylsökande redan vid EU:s yttre gräns, att biometrisk data hämtas in från de som anländer och därefter läggs in i ett register, samt att EU-länderna nu till viss del tvingas dela på ansvaret för mottagandet genom en så kallad solidaritetsmekanism.
När paketet röstades igenom efter åratal av diskussioner hördes många missnöjda röster, både från de som ville se mer humana regler och de som ville se en ännu stramare migrationspolitik.
Efter införandet har medlemsländerna två år på sig att fullt ut implementera det nya regelverket, och i slutet av november presenterades en promemoria som varit ute på remiss till den 7 november.
Men i remissvaren syns kritik från flera håll, inte minst mot tidsfristen. Bland de remissvar Syre tagit del av har samtliga aktörer (utom Polismyndigheten) kritiserat den ovanligt korta svarstiden: enbart fem veckor för att analysera underlaget på 1500 sidor.
”Vi är kritiska till att svarstiden varit så kort i relation till utredningens omfattning och komplexitet. Det undergräver beredningskravet i grundlagen”, skriver Rädda barnen i ett pressmeddelande, och tillägger att denna tid dessutom sträckt sig över jul- och nyårsledigheten.
Även Domstolsverket skriver att tiden att svara har varit ”alltför kort” i förhållande till omfattningen och att myndigheten därför inte hunnit granska förslaget så ingående som hade varit önskvärt.
JK stämmer in i kritiken:
”Justitiekanslern konstaterar att promemorian är omfattande och i delar innehåller förslag till ingripande åtgärder beträffande enskildas rättigheter men att remisstiden, trots detta, satts ovanligt kort. Den korta remisstiden har begränsat förutsättningarna för myndigheten att med den noggrannhet som hade varit önskvärd gå igenom det stora antal förslag och överväganden som promemorian innehåller.”
Advokatsamfundet: Varför inte en statlig utredning?
Sveriges advokatsamfund påpekar att förslaget handlar om ändringar i ett tjugotal lagar och ett tiotal förordningar, och att det därför är ”högst betänkligt att beredningen för att anpassa svensk rätt efter EU:s migrations- och asylpakt inte gjorts genom tillsättandet av en statlig utredning, med erforderlig praktisk erfarenhet och expertis på området”, utan istället i form av en snabbare variant av utredning, internt inom Regeringskansliet.
Dessutom är det inte möjligt att lämna en fullödig analys av förslagen i promemorian, menar Advokatsamfundet, eftersom det ”getts osedvanligt kort om tid” till svar. Advokatsamfundet ställer sig därför frågande till om den korta remisstiden ens uppfyller kraven som finns i grundlagen.
När det gäller innehållet ställer sig Advokatsamfundet bakom flera ställningstaganden från Rådet för de europeiska advokatsamfunden, CCBE, som menar att flera delar av EU:s lagstiftningspakt strider mot både EU-rätten och Europadomstolens praxis.
”Risker för att barn olagligen frihetsberövas”
Även civilsamhällesorganisationerna riktar skarp kritik mot innehållet.
Rädda barnen menar att utredningens barnkonsekvensanalys är mycket bristfällig och att barnrättsperspektivet måste tydliggöras när pakten nu ska införas, särskilt när det gäller screeningförfarandet, gränsförfarande, asylboenden och möjligheter till förvarstagning.
”Här finns bland annat risker för att barn olagligen frihetsberövas, inte får rättigheter såsom utbildning och rehabilitering tillgodosedda, eller utsätts för våld eller andra farliga händelser på boenden”, skriver Rädda barnen. De trycker också på vikten av att samarbeta med civilsamhället när pakten genomförs, ”inte minst vad gäller att garantera barnvänliga platser inom de olika boendeformerna som etableras”.
Svenska Röda korset skriver i sitt remissvar att deras svar inte är heltäckande på grund av ”en oacceptabelt kort svarstid”, och att man fokuserat enbart på ett antal centrala frågor. Sammanfattningsvis ser organisationen ”omfattande risker för rättssäkerhet, hälsa och grundläggande rättigheter” och kritiserar att utredningen utgår från EU:s miniminivåer och ofta väljer ”den mest restriktiva tolkningen”.
”Utredningen prioriterar anpassning till EU:s miniminivå framför funktionalitet, och flera förslag går längre än pakten – särskilt när det gäller gränsförfaranden – vilket ökar risken för långvariga frihetsinskränkningar.”
Den konsekvensanalys som gjorts i utredningen har främst fokus på statliga och ekonomiska aspekter, fortsätter Röda korset. ”Analysen av konsekvenser för barn, tortyröverlevare, personer med psykisk ohälsa är bristfällig, och screeningprocessen riskerar att missa deras sårbarhet vilket kan leda till att skyddsskäl inte beaktas och grundläggande rättigheter inte tillgodoses”, skriver Röda korset.
Även Skolverkets korta remissvar ger kritik: ”Med hänsyn till barnets rätt till utbildning kan Skolverket inte tillstyrka förslaget”, skriver myndigheten, och tillägger att det behövs en översyn av förslaget och andra liknande förslag på området utifrån ett utbildningsperspektiv.
”Risk för betydande rättssäkerhetsbrister”
Organisationen Asylrättscentrum, som bland annat ger juridisk rådgivning till asylsökande, avstyrker i stora delar utredningens förslag och kritiserar den för att vara otillräckligt genomförd. ”Vi bedömer att utredningen i så centrala delar är otillräcklig att det saknas underlag för att genomföra annat än de delar som är absolut nödvändiga enligt EU-rätten”, skriver organisationen.
Organisationen påminner om att de föreslagna ändringarna behandlar grundläggande mänskliga rättigheter och att de ”riskerar att leda till betydande rättssäkerhetsbrister i asylprocessen och till en bristande efterlevnad av Sveriges internationella åtaganden. Vi ställer oss frågande till om systemet ur ett helhetsperspektiv lever upp till EU-rättsliga minimikrav.”
Utredningen har fått för omfattande uppdrag att genomföra på alltför kort tid, vilket har satt sina tydliga spår, menar Asylrättscentrum: ”Utredningen lämnar i många fall vaga, ofullständiga och svårtolkade instruktioner för hur det praktiska genomförandet av bestämmelserna ska ske. I vissa fall saknas helt kommentarer. Det saknas därmed inte bara tid för en djupgående analys för hur systemet kan väntas fungera i praktiken, men även förutsättningar att identifiera grundläggande frågor som därmed inte kommer att besvaras i tid för ikraftträdande.”
”Med mindre än ett halvår kvar till implementering föranleder de här bristerna oss att särskilt påminna om att godtycke genom vaga, otillräckliga och svårtydda förarbeten inom det nya migration- och asylsystem riskerar leda till kränkningar av enskildas rätt till liv, skydd mot tortyr och frihet från godtyckligt frihetsberövande.”Asylrättscentrum
Organisationen ifrågasätter också varför de föreslagna ändringarna ska ske samtidigt som en annan utredning föreslår att tillgången till juridiskt biträde begränsas, detta ”med tanke på det stora behov av praxisbildning som utredningens förslag kommer att skapa under lång tid framöver”.
Risker för hbtqi-personer
Även RFSL riktar kritik mot den korta svarstiden och väljer att lyfta några av de aspekter som de anser vara allra viktigast. Bland annat menar de att det är viktigt att Sverige fortsätter göra individuella bedömningar av ansökningar om internationellt skydd, speciellt då det nya regelverket använder sig av det som kommit att kallas ett ”säkert tredjeland”. Det vill säga: ansökningar om internationellt skydd kan avvisas om det bedöms att personen kunde ha sökt och beviljats skydd i ett land utanför EU som anses säkert. RFSL ser dock en risk i att sårbara personer med skyddsbehov, exempelvis på grund av hbtqi-skäl, kan komma att skickas till tredjeländer som bedöms som “säkra”, enbart på grund av skäl som att de till exempel har ratificerat Genèvekonventionen.
”Afghanistan, Belarus, Egypten, Iran, Libanon, Palestina, Pakistan, Ryssland och Syrien är exempel på länder som ratificerat Genèvekonventionen, men som samtliga har olika former av kriminaliserande lagstiftning mot hbtqi-personer”, skriver RFSL.
Ansvarsfördelning måste bli tydligare
Även Sveriges kommuner och regioner, SKR, riktar kritik mot den korta svarstiden. Organisationen menar också att det behövs en tydligare konsekvensanalys av vad förändringarna kommer innebära för kommuner och regioner, liksom en tydligare ansvarsfördelning. Bland annat menar de att det är oklart beskrivet när kommuner ska ta emot barn i skolan och vem som ansvarar för vad när det gäller sökande med särskilda mottagandebehov.
Dessutom anser SKR att det är otydligt hur socialtjänst eller hälso- och sjukvård ska bidra till den så kallade multidisciplinära åldersbedömningen som utredningen föreslår. Handlar det om krav på undersökning eller utredning eller handlar det enbart om en skyldighet att ge utdrag ur till exempel patientjournal eller personakt till Rättsmedicinalverket, frågar sig SKR.
Polisen och Migrationsverket positiva
Polismyndigheten och Migrationsverket tillhör de som överlag är positiva till förslagen som presenteras. Polisen konstaterar att det kommer att påverka deras verksamhet främst vid gränsen, men även ingripandeverksamheten, och ger främst några synpunkter kring praktiskt genomförande samt hur ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter borde delas upp.
Migrationsverket skriver att de överlag ser positivt på de förslag som läggs fram i promemorian.
”Migrationsverket välkomnar särskilt de förslag som lämnas för att nu anpassa den nationella asyllagstiftningen till EU-rättens systematik avseende internationellt skydd. Enligt Migrationsverket är det av stor vikt att nationell utlänningsrätt (inklusive mottagningslagstiftning) anpassas efter den systematik och terminologi som följer av EU:s rättsakter utifrån att dessa framöver kommer vara direkt tillämpliga”, skriver myndigheten, men tillägger:
”Migrationsverket ser dock ett behov av ytterligare förtydliganden och lagregleringar för att säkerställa en rättssäker, enhetlig och effektiv prövning som är förenlig med EU:s rättsakter”.