Tre förslag – så ser vi över könstillhörighetslagen

M-topparna: Alla medborgare ska kunna känna sig trygga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

share-arrowDela

unsaveSpara

När könstillhörighetslagen uppdaterades år 2024, tog också riksdagen beslut om att lagen noggrant skulle följas upp så den fungerar som tänkt.

Den planerade översynen vill vi nu sjösätta, skriver Ulf Kristersson, Gunnar Strömmer och Camilla Waltersson Grönvall på Aftonbladet Debatt.

DEBATT. I över 50 år har det varit möjligt att byta kön i Sverige och sedan 1972 har det gått att ändra det som kallas ”juridiskt kön”, det vill säga att med namn och personnummer ändra det kön som är registrerat i folkbokföringen. När riksdagen 2024 beslutade om en ny könstillhörighetslag handlade det om att göra livet något enklare och motverka psykisk ohälsa för en grupp som lever i en ofta utsatt situation. Ingenting har ändrats på den punkten.

Den nya könstillhörighetslagen motiverades av respekt för de som upplever att deras könsidentitet inte stämmer överens med det registrerade könet. Det är en fråga som är långt mer komplex än vad som ibland ges utrymme för i en ofta polariserad debatt.

pullquoteSka inte kunna utnyttjas av kriminella

Även med den nya lagstiftningen har Sverige den mest försiktiga och restriktiva lagstiftningen i hela Norden. Vi är tydliga med att möjligheten att ändra juridiskt kön inte ska användas lättvindigt, utan finnas till för den som verkligen behöver det.

I arbetet med den uppdaterade lagen var vi noga med att den inte ska kunna utnyttjas av kriminella och försvåra för brottsbekämpande myndigheter i deras arbete. Vi var också tydliga med att konsekvenserna behövde följas upp. När riksdagen fattade beslut om att uppdatera lagen, fattade man därför också beslut om att lagstiftningen skulle följas upp noggrant så att den fungerar som det var tänkt.

Nu vill vi genomföra den planerade uppföljningen. I dag presenterar vi tre förslag på hur vi vill att könstillhörighetslagen ska ses över så att den lever upp till målen och inte får oönskade konsekvenser.

• För det första ska lagen leva upp till det ursprungliga syftet. Därför vill vi tillsätta en utredning som går igenom lagstiftningen och överväger eventuella förändringar. Vi vill inte minst gå igenom vilka effekter de nya reglerna faktiskt fått, om antalet ansökningar har ökat och i vilken utsträckning dessa godkänns eller avslås.
• För det andra ska kvinnor alltid kunna känna sig trygga i Sverige. Därför måste det biologiska könet vara avgörande i fler situationer, där det annars kan leda till ökad otrygghet. Moderaterna har redan gått fram med att vi vill ändra fängelselagen så att det biologiska könet ska vara avgörande för om en intagen ska placeras på en kvinnoanstalt eller inte. Det finns goda skäl att pröva om inte det också bör införas ett tydligare regelverk för exempelvis omklädningsrum eller idrottstävlingar.
• För det tredje ska vi vara säkra på att könstillhörighetslagen aldrig kan användas för att försvåra brottsbekämpningen. I samband med att den infördes säkerställdes att ett könsbyte inte skulle kunna utnyttjas av kriminella för att göra det svårare för myndigheterna att följa en person i brotts- och misstankeregister. När lagen nu har tillämpats ett tag, finns det skäl att se över om detta har fungerat som det var tänkt. Det kan finnas skäl att begränsa dömda brottslingars möjlighet att byta juridiskt kön.

Syftet med den nya könstillhörighetslagen är detsamma i dag som när den beslutades – att göra viktig skillnad för en mindre grupp personer som ofta befinner sig i en utsatt position. Samtidigt är det vår allra viktigaste uppgift att se till att alla medborgare i vårt land ska kunna känna sig trygga. Vi vet att det går att kombinera dessa ambitioner.

Ulf Kristersson (M), partiledare

Gunnar Strömmer (M)

Camilla Waltersson Grönvall (M)

expand-left

helskärmI dag presenterar vi tre förslag på hur vi vill att könstillhörighetslagen ska ses över så att den lever upp till målen och inte får oönskade konsekvenser, skriver M-topparna. Foto: Fredrik Wennerlund Och Dennis AlvdénFAKTASå skriver du en debattartikel

Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.

arrow Debattartikel:

Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.

arrow Replik:

Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

Läs mer