För andra året i rad minskade antalet organdonatorer i Sverige 2025. Sammanlagt 221 avlidna personer blev då organdonatorer – betydligt färre jämfört med toppnoteringen 2023 då 258 avlidna personer donerade organ till en annan människa. Det visar ny statistik som Socialstyrelsen tagit del av.
Minskningen innebär att färre organ har varit tillgängliga för transplantation, samtidigt som behovet fortsatt är stort och väntelistorna långa. Flest personer väntar på att få en ny njure. I juli 2025 fanns 630 personer på den väntelistan, en siffra som nu i början av januari 2026 ökat till 671 personer.
– Det här är en bekymmersam trend. Bristen på organ innebär att patienter riskerar att få vänta allt för länge på livräddande transplantationer, och i värsta fall hinner vissa aldrig få den vård de behöver, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Hur många avlidna personer som under ett år kan bli donatorer har flera olika orsaker. Till exempel hur många människor som avlider under sådana omständigheter att organdonation är möjlig, oftast på en intensivvårdsavdelning, och hur stor andel av de möjliga donatorerna som uttryckt sin vilja att donera i Donationsregistret eller till sina anhöriga.
Rekordår för transplantation av hornhinnor
När det gäller vävnadstransplantationer syns däremot en tydlig förbättring. Under 2025 genomfördes hela 826 transplantationer av hornhinnor – den högsta siffran som hittills noterats i Sverige. Motsvarande siffra var 685 år 2024 och 760 år 2023, enligt Svenska Cornearegistret. Detta visar på en stark och positiv utveckling inom området.
– Det är mycket glädjande att allt fler kan få tillbaka synen tack vare nya hornhinnor. Det visar vilken skillnad donation kan göra, säger Camilla Olofsson, utredare på Nationellt Donationscentrum vid Socialstyrelsen.
Anmälningar till Donationsregistret fortsätter minska
Totalt finns närmare 1,9 miljoner personer i Donationsregistret, varav ungefär 80 procent säger ja till donation. Det innebär att färre än var femte svensk registrerat sin donationsvilja i Donationsregistret. Antalet anmälningar som görs till Donationsregistret minskar för tredje året i rad, från omkring 109 000 anmälningar 2022 till cirka 52 000 år 2025. Alltså en minskning med över 50 procent. Att ta ställning i Donationsregistret underlättar för både hälso- och sjukvården och anhöriga, och bidrar till att den avlidnas vilja kan bekräftas och respekteras.
Behöver vara självklar del av vården i livets slutskede
Alla kan ta ställning till organ- och vävnadsdonation, oavsett hälsotillstånd och ålder. Att vara registrerad i Donationsregistret gör ens vilja känd, men det garanterar inte att man får möjlighet att donera organ eller vävnader efter sin död. Det är flera medicinska kriterier som måste uppfyllas innan donation är möjlig.
– Frågan om donation behöver vara en självklar del av vården i livets slutskede. Genom att fler tar ställning kan vi rädda fler liv och förbättra livskvaliteten för många patienter, säger Camilla Olofsson.