I Halmstad har polis, socialtjänst och skola byggt upp en framgångsrik samverkansmodell inom Bob. Målet är att agera snabbt och göra insatser för att motverka att barn och unga hamnar i organiserad brottslighet.
Bob, som står för barn och unga i organiserad brottslighet, är ett arbetssätt där myndigheter och andra aktörer samordnar insatser kring barn och unga som ligger i riskzonen eller redan är involverade i organiserad brottslighet. Stina Ljungdahl är kommunpolis i Halmstad och en av dem som ingår i det lokala Bob-arbetet.
– I Halmstad samverkar bland annat polis, skola och socialtjänst nära barnen i deras miljöer. Det handlar om att upptäcka dessa barn tidigt och att agera snabbt, säger hon.
Skydda barnen mot organiserad brottslighet
Bob-arbetet har på kort tid lett till flera goda effekter i Halmstad. Samverkansmodellen är ny men bygger på de mest framgångsrika delarna från andra samverkansformer kring barn och unga.
– I Bob-samverkan ingår verksamhetsnära chefer med mandat att leda det operativa arbetet och nyckelpersoner från barn och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningen, frivården, skolan, elevhälsan, socialtjänsten, räddningstjänsten, länsstyrelsen och polisen i så kallade Bob-råd. Här delas och omhändertas lägesbilder och olika beslut kan fattas direkt, säger Stina Ljungdahl.
Stina Ljungdahl framhåller att aktörernas ”synnerligen goda relationer” är avgörande i arbetet.
– Vi jobbar som ett Bob-lag med målet att skydda barnen mot organiserad brottslighet. Vårt gemensamma mindset ”inte sen, inte någon annan utan nu och vi tillsammans” ger effekt och ökar tilliten till att samhället agerar snabbt när det behövs, säger hon.
Aktionsgrupper samlar kraft kring individer och fenomen
Utöver Bob-råden finns särskilda aktionsgrupper som samlar aktörer utifrån specifika behov. Aktionsgrupperna arbetar bland annat med fenomen på gruppnivå som till exempel tjejer i kriminalitet, kriminalitet i skolan och unga på HVB-hem.
På individnivå kan det handla om att samverka kring unga utförare och ungdomar som ska tillbaka till samhället igen efter att ha varit frihetsberövade.
– Att komma tillbaka utan det mest basala som krävs för att kunna fungera i samhället, såsom ett fungerande bank-id eller ekonomiska möjligheter kan göra att den unga snabbt faller tillbaka i kriminalitet. Det måste vi tillsammans göra allt för att förhindra, säger Stina Ljungdahl.
Gemensam förståelse för uppdragen
Socialtjänsten och polisen i Halmstad jobbar tätt tillsammans för att för ge barn och unga rätt förutsättningar. Julia Sigvardsdotter Folkesson på socialtjänsten i Halmstad är med i arbetet kring Bob.
– Bob ger oss en gemensam förståelse för varandras yrken, uppdrag och ramar. Det ger oss trygghet i att dela rätt information med varandra och att tillsammans kunna fatta beslut för barnens och ungdomarnas bästa, säger hon.
Positiva effekter i skolan
Även skolan är en viktig aktör i Bob-arbetet. Jenny Wiemo och Magnus Ljungdahl är rektorer i Halmstad och beskriver hur Bob-samverkan snabbt har lett till positiva effekter. När kriminaliteten för en tid sedan började komma in i klassrummen på en skola krävdes snabba åtgärder. Frågan lyftes i Bob-rådet där aktörerna bidrog med olika kompetenser.
– Samarbetet med polis och socialtjänst stärktes, ett nytt trygghetsteam anställdes på skolan och utvecklingen förändrades snabbt. Det är den mest effektiva åtgärd jag sett som rektor. Vi har gått från ett rött till ett grönt läge på skolan och ser hur eleverna sköter sin skolgång igen, säger Jenny Wiemo.
Underättelseverksamheten central i arbetet
I Halmstad är polisens underrättelseverksamhet en central del i Bob-samverkan. Syftet är att kunskapsberika och stödja det gemensamma brottsförebyggande arbetet i ett tidigt skede och med så många samhällsaktörer som möjligt.
Andreas Ebeling på underrättelseverksamheten i polisregion Väst är aktiv i Bob-arbetet i Halmstad.
– Vårt arbete handlar bland annat om att beskriva lokala brottsfenomen och brottstrender och göra generella riskbedömningar i aktionsgrupperna. Dessa ligger sedan till grund för insatser från exempelvis socialtjänst och skola, säger han.
Andreas Ebeling arbetar också regelbundet med kompetensutveckling, bland annat genom att delta i föreläsningar tillsammans med kommunpoliserna.
– Den organiserade kriminaliteten förändras snabbt och vi behöver anpassa vårt arbete i takt med den. Föräldrar och personal som jobbar med barn och unga behöver veta vad de ska titta efter och vilka förändringar i barnens beteende som de ska vara uppmärksamma på, säger han.
Framgångsfaktorer för Bob i Halmstad
Bob-samverkan i Halmstad gästade nyligen det nationella Bob-rådet där Carin Götblad är ordförande. Det var Andreas Ebeling, underrättelseverksamheten region Väst, Magnus Ljungdahl och Jenny Wiemo som är rektorer, Julia Sigvardsdotter Folkesson, socialtjänsten och Stina Ljungdahl och Jörgen Karlsson, kommunpoliser som berättade om sin framgångsrika samverkansmodell i Halmstad.
Deras viktigaste framgångsfaktorer och tips till andra som vill bygga en hållbar Bob-samverkan i sin kommun.
- Bygg goda relationer – de är grunden för allt.
- Inkludera funktioner med rätt mandat och förankring i verksamheten.
- Våga testa nya arbetssätt och var nyfikna.
- Se till att ha snabba kontaktvägar, till exempel chattar.
- Var tillgängliga för varandra även utanför planerade möten.
Ny guide ger stöd i arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet
Bob – barn och unga i organiserad brottslighet
Bob – barn och unga i organiserad brottslighet – bygger på ett uppdrag som regeringen har gett till Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelserna. Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd, som är kopplade till polisens lokalpolisområden.
Tipsa polisen
Misstänker du att ditt barn eller någon du bryr dig om är på väg att dras in i en kriminell miljö? Tipsa polisen på webben. Du kan också ringa 114 14. Säg ”tips” i talsvaret för att komma vidare.