Uppdaterad 13.32 | Publicerad 13.30
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Ulf Kristersson (M) har både gott och ont att säga om Donald Trump. Foto: Andreas Bardell
SÄLEN. USA har fel om Grönland – och det måste Sverige påtala.
Samtidigt ska vi inte vara ”cowboys”, säger statsminister Ulf Kristersson i en stor intervju om säkerhetsläget i världen:
– Vi gör ingenting som inte Danmark vill att vi ska göra.
Det har gått flera år sedan Ulf Kristersson först talade om Sveriges säkerhetsläge som det allvarligaste sedan andra världskriget.
Men frågan är om statsministern någonsin kommit till Folk och försvars rikskonferens i Sälen i en mörkare och mer oförutsägbar situation.
Vad är din bild av läget?
– Det är en bra, men svår, fråga. När vi ser på det allvarligaste så består det. Det är i grund och botten invasionen mot Ukraina, säger Ulf Kristersson.
– Det ändrade hela föreställningen om vår kontinent. Och det är oförändrat allvarligt. Sen på uppsidan: Ukraina har klarat sig i fyra år på ett sätt som Ryssland inte hade en tanke på att de skulle klara. Men det är otroligt tufft för Ukraina just nu. Det har inte förenklats nu av den amerikanska administrationen. Det finns vissa ljusglimtar som jag inte vågar inteckna riktigt. Vi deltar ju väldigt intensivt själva i de här fredsdiskussionerna med Ukraina och med USA. Och där är USA viktiga. Vad vi än tycker om USA i andra frågor, så är USA helt avgörande för Ukrainas säkerhet just nu.
– Nästa stora fråga blir: Blir det en fred med säkerhetsgarantier som är så uppenbara och tydliga att alla förstår att Ryssland inte ens kommer att kunna försöka en gång till? Då är vi i ett bättre läge. Blir det inte så, så förblir vi i ett väldigt svårt läge.
Vad är ditt budskap till folk där hemma? Hur oroliga ska de vara?
– Var inte rädda, vi är förberedda. Rädsla är inget bra. Det hjälper inte. Det är ingen strategi.
– Jag tycker vi är förberedda, mentalt extremt förberedda. Vi börjar också bli mer förberedda rent fysiskt, med ett starkare försvar och starkare civilförsvar. Ju mer vi är det på riktigt, desto mindre behöver vi oroa oss för det som händer i världen. Jag förstår att många nu tänker på vad som händer i världen, och det gör jag också. Men det är svensk säkerhet som det här handlar om. Det är Sveriges säkerhet som vi är ansvariga för. Då måste vi kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt. Samarbeta med USA när det behövs. Och samtidigt bygga upp det europeiska försvaret. Och vara kritiska mot USA när de gör saker som vi tycker är helt felaktiga.
Apropå det, bedömer du att Donald Trump menar allvar när han säger att han tänker ha Grönland, ”the easy way or the hard way”?
– Jag vill varken gissa eller spekulera, utan vi hör vad som sägs och vi säger emot. Det är det vi kan göra just nu. Det är också det Danmark vill att vi gör. Vi har ju väldigt tät kontakt med Danmark. Jag med min danska kollega Mette Frederiksen, och Maria Malmer Stenergard med sin utrikesministerkollega hela tiden. Jag är noga med detta, för ibland får vi lite tips – ”Åk till Grönland och sätt dit svensk trupp!” – och sådär. Vi gör ingenting som inte Danmark vill att vi ska göra. De är inte betjänta av att andra länder är cowboys om Grönland.
chevron-leftföregående
expand-left
helskärmchevron-rightnästaSveriges statsminister Ulf Kristersson
1 / 2Foto: Andreas Bardell
Det är nog få som hade hoppats eller förutsett att vi i början av 2026 skulle se den mäktigaste medlemmen i vår allians hota att ta över territorium från en annan medlem. Är det här samma Nato som vi gick med i fortfarande?
– Nu ska vi vara noga här. Det här är USA, det här är inte Nato som gör detta. Vi har 31 allierade i Nato. Några av de för oss allra viktigaste heter Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Storbritannien. De samarbetar vi nog dagligdags med mycket, mycket mer än med USA. Så ibland tänker vi lite fel här. USA är viktiga för Nato och de bär en alltför stor andel av försvaret av Europa. Så stor att många presidenter i USA har sagt, fast i vänligare ordalag, att det vore bra om ni steppade upp.
Kan Nato överleva om ett militärt maktövertagande på Grönland blir verklighet?
– Jag tänker inte spekulera i sådana saker. Det vore nästan ansvarslöst av mig. Vi tar frågan på allvar och det kan jag garantera att Danmark också gör.
Att USA vill att vi tar ett större ansvar, det har varit tydligt länge. Men det här ganska öppna föraktet mot Europa som framkommer i den nationella säkerhetsstrategin är ändå en, tolkar jag det som, helt ny sak.
– Från vicepresidentens tal i München förra året, gång på gång. Sen ska vi säga, för rättvisans skull, det sägs också många andra saker på olika möten. Men jag håller med om att det tonfallet, det tonläget, den synen på Europa, den tycker vi helt enkelt är felaktig. Europa har oerhört många styrkor och tillgångar som jag tycker att de helt missar att se. Sen har vi ett antal brister. En av dem är att vi under lång tid inte har tagit försvaret av Europa på tillräckligt stort allvar utan tyckt att det nästan räcker med det amerikanska skyddet. Det har varit en dålig idé under en lång tid. Det ska vi reparera.
Det är ju en skillnad på att mellan vänner säga ”du borde bli bättre på det här” och att säga att ”jag hatar allt du står för och vill att du går under”, på något sätt.
– Nej, jag är också mycket frågande inför den. Sen tror jag att vi ska hedra vårt eget sätt. Vi uttrycker oss inte på det sättet. Jag tycker inte vi ska börja med det heller. Vi ska värdera sådant som vi uppskattar hos andra och tala respektfull klartext där vi inte tycker likadant.
Jag noterade att du häromdagen kallade räden för att tillfångata Maduro för ett folkrättsbrott. Varför var det viktigt att göra den markeringen?
– I princip har jag sagt samma sak hela tiden. Först är det viktigt att konstatera, vilket vi också sa direkt, att väldigt få kommer sakna Maduro. Sen är det en fara, tycker vi, när man tar sig friheter och skapar intressesfärer där man griper in, som om man hade rätten att bestämma över andra länder.
– Det är en farlig väg att gå på. Det tycker jag vi ska stå upp för, att det är farligt.
Jag väntade i somras på att ni skulle kalla de här, i min värld, minst lika illegala bombningarna av Iran för folkrättsbrott. Men det hände aldrig. Så jag undrar om ni har skiftat ton eller är det bara skillnad i fallen?
– Det finns ändå ganska många hänsyn att ta. I Iranfrågan tycker jag att risken för spridning av kärnvapen, det är ett hot som är så enormt. Vi vet ju inte exakt hur långt de har kommit, men det finns väldigt samstämmiga uppgifter om att de hade långt gångna planer.
– Men som grundprincip är folkrätten ett bra rättesnöre. Och som grundprincip så vill vi inte ha en värld där ett antal länder tar sig rätten att diktera villkoren i andra länder.
– Har man sagt det så vill vi inte heller ha ledare som i Iran. Iran är en skurkstat. Bara så vi kommer ihåg det, det är islamistisk diktatur. Få länder har fått uppleva det lika mycket i vår del av världen som just Sverige. De kidnappade Johan Floderus. De håller flera personer där, som de fällt och hotar med dödsstraff. Och de använder svenska gängkriminella för att utföra våldsbrott i Sverige. Så där kan vi inte ha det.
expand-left
helskärm
USA bombade i somras tre kärnanläggningar i Iran. Foto: AP
Om vi återgår till samtalstonen så har ju bland annat Centerpartiet efterlyst en hårdare retorik från regeringens sida vad gäller USA. Vad tycker du om det kravet?
– Jag tycker två saker. Det ena är att vi ska alltid värna svenska intressen. Ibland handlar det om att systematiskt samarbeta, till exempel med USA och andra länder i koalitionen för bästa tänkbara utfall för Ukraina. Då ska vi ha fokus på det. Ibland handlar det om att säga att det är Danmark som har rätt och USA som har fel när det gäller Grönland. Då ska man säga det också. Att allmänt symboliskt vifta runt och skrika högst, det är en gammal tradition i Sverige som jag inte är särskilt förtjust i.
expand-left
helskärm
Kristersson talade på Folk och Försvar Foto: Andreas Bardell
Det är mycket grejer som ska göras nu. Förutom det stora, försvaret, så har vi kärnkraften, vi har hört att Ebba Busch vill gräva efter sällsynta jordartsmetaller med större frenesi och sådär. Vad ska folk i Sverige vara beredda på att göra för uppoffringar?
– Ofta kan alla enas om att det är viktigt med säkerhet och försvar och kosta vad det kosta vill. Jag är den första att vara beredd att lägga ner enorma resurser på detta. Då vill jag bara vara lite retstickan som också säger: Det här kostar alltså pengar. De miljarder vi nu lägger på försvaret de kan vi inte lägga på skolan, på välfärden, på kulturen och andra saker. Vill vi ha råd att göra allt det som vi tycker är viktigt inklusive välfärden, grön omställning och att stötta Ukraina, då måste det här landet bli rikare, framgångsrikare, ha mer konkurrenskraft och mer tillväxt. Och därför kan man inte separera det här. Det är jättefint att vi nu är överens åtta partier om att spendera flera hundra miljarder kronor. Det vore bra om vi också var överens om att verkligen tjäna de pengarna.
Jag har svårt att se hur man bara med tillväxt skulle kunna täcka upp för allt det här som måste göras.
– Nej, bara ska jag inte säga, men det är klart att det är en avgörande skillnad av Sverige just nu enligt prognoserna har den sjätte bästa tillväxten i EU. Vi var på plats nummer 22, tror jag, när vi tog över. Det säger inte att vi har gjort allting rätt. Vi skulle behöva komma tillbaka till en riktigt hög tillväxt, och där är vi absolut inte.
– Men det är också så att man måste göra tuffa prioriteringar.
Hur ska ni göra det på ett sätt som får med alla då? Folk måste ju långsiktigt tycka att det här är rimligt.
– Just nu så tror jag att vi har med oss svenska folket i att bygga upp både civilt försvar och militärt försvar. Det är en livförsäkring som man ska betala och som får gå före andra utgifter. Sen tror jag också de flesta förstår att vill vi ha höga ambitioner på många områden. Då måste man också ha intäkter som klarar dem. Det finns inga gratispengar. Man kan låna under några korta år. Lånar man länge då landar man i samma ekonomiska situation som Italien, Frankrike och andra länder. Och då blir man svag på lång sikt. Och där ska vi absolut inte hamna.
chevron-leftföregående
expand-left
helskärmchevron-rightnästa
1 / 2Foto: Andreas Bardell