Mats Larsson
Publicerad 13 jan 2026 kl 18.43
Det är ett datum Vladimir Putin valde att ignorera.
En historisk jämförelse han inte vill tala om.
Kriget i Ukraina har nu pågått längre än Sovjets krig mot Nazityskland.
Ukrainska soldater nära fronten utanför staden Pokrovsk.
Foto: AA / STELLA PICTURES
Öppna bild i helskärm
Ryssland president Vladimir Putin.
Foto: PAVEL BEDNYAKOV/AP/TT
Öppna bild i helskärm
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Mats Larsson
Det har varit en tuff start på 2026 för den ryske presidenten. Han har förlorat en vän i Venezuelas Nicolas Maduro, hans allierade i Iran är under hård press och USA har bordat en ryskflaggad oljetanker trots Moskvas varningar.
Och denna vecka startade med en siffra han garanterat inte är så stolt över. 1 419 dagar.
Det är så länge kriget i Ukraina pågått sedan den fullskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022. (Det går förstås att räkna konflikten även från 2014).
Det måste ha varit smärtsamt för Putin att se hur effektivt de amerikanska elitsoldaterna agerade i Caracas natten mot den 3 januari.
Det var exakt vad han själv hoppades och räknade med skulle ske i Kiev under krigets första dagar. Ett undanröjande av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och ett snabbt byte till Moskvatrogna ledare i Ukraina.
I stället hade kriget alltså i måndags pågått i 1 419 dagar. En dag längre än det Stora fosterländska kriget.
Det är så Sovjetunionen – och därefter även Ryssland – kallar det andra världskriget. De har alltid föredragit att räkna konflikten från den 22 juni 1941 då Adolf Hitlers Nazityskland invaderade Sovjetunionen.
Molotov-Ribbentrop-pakten, uppstyckningen av Polen 1939, anfallet mot Finland i finska vinterkriget, ockupationen av de baltiska staterna – det är inte riktigt något som de ryska historikerna och politikerna vill uppmärksamma.
Vladimir Putin har som president lagt desto mer fokus på den ryska insatsen under kriget mot Nazityskland. Det som alltså inleddes i juni 1941 och slutade den 9 maj 1945, 1 418 dagar senare.
Under den tiden hade de sovjetiska soldaterna – många av dem var förstås ukrainare – först retirerat till Moskvas ytterförorter och floden Volgas strand, för att sedan slutligen segerrikt erövra Berlin.
Soldater med den sovjetiska flaggan på riksdagshusets tak i Berlin i maj 1945.
Foto: JEVGENIJ CHALDE/TT
Öppna bild i helskärm
Det är en bra bit på kartan. Putins krigskartor ser inte lika imponerande ut.
Det Stora fosterländska kriget slutade med seger, men Sovjetunionens invånare betalade ett ohyggligt högt pris. Redan mot slutet av 1941 uppgick de sovjetiska militära förlusterna – döda och tillfångatagna – till cirka tre miljoner.
”Ack så blygsamma”
Men även Putins krig i Ukraina har stått ryssarna dyrt. Förlusterna tros vara över en miljon, med minst 160 000 dödade, antagligen betydligt fler.
Men till skillnad från åren 1943 till 1945 – då krigslyckan vände på östfronten – så har de ryska avancemangen i Ukraina varit ack så blygsamma.
Ingenstans är det tydligare än i Donetsk-regionen där de mest intensiva striderna har pågått de senaste två åren. Minns att ryska separatister höll regionhuvudstaden Donetsk och en rejäl bit av provinsen redan när invasionen inleddes 2022.
Ukrainskt artilleri öppnar eld vid fronten i Pokrovsk.
Foto: AA/STELLA PICTURES
Öppna bild i helskärm
Frontlinjen går i dag bland annat genom staden Pokrovsk. Det är 60 kilometer från staden Donetsk. Det är cirka 1 800 kilometer från Moskva till Berlin.
Putin och Ryssland firar segerdagen över Nazityskland med en stor parad på Röda torget varje år den 9 maj. Segerdagen över Ukraina känns ännu avlägsen.
Putins främsta hopp är antagligen att kunna övertyga Donald Trump och USA om att tvinga fram ukrainska eftergifter och överlämnande av de områden de fortfarande kontrollerar i Donetsk-regionen.
Frontlinjen där är rejält befäst och inget tyder på att Ryssland står inför något genombrott. Inte minst drönarkriget sätter stopp för det.
Den ryska stridsvagnen T-34 var ett av Sovjets segervapen under andra världskriget. Ukrainska drönare har i detta krig förvandlat stridsvagnar och bepansrade fordon till dödsfällor.
Ryssland har utvecklat olika skydd för stridsvagnar och presenterade nyligen en ny variant. Den kallas ”maskrosen” och förser stridvagnen med en mängd metallspröt som får den att likna en överblommad maskros.
Det känns inte som något segervapen. Så kriget fortsätter. Dag 1 420, 1 421, 1 422…