Sverige står i dag inför en utmaning som många känner igen: ungdomsarbetslösheten ligger fortsatt bland de högsta i Europa. Enligt Statistiska centralbyrån är omkring 24 procent av de 15-24-åriga utan arbete, medan siffran för hela befolkningen är omkring 8,3 procent.
Samtidigt döljer siffrorna stora regionala skillnader. I flera större städer ser situationen bättre ut, medan många mindre kommuner brottas med betydligt högre nivåer. För unga betyder det att chansen att få sitt första jobb varierar kraftigt beroende på var man bor.
Därför tog regeringens beslut i september att sänka arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19 och 23 år emot med lättnad på många håll. För företag med små marginaler kan just den här kostnadssänkningen vara det som gör det möjligt att anställa en ung person utan tidigare erfarenhet. Ett bra och relevant steg. Men även bra reformer räcker inte hela vägen. Sverige kan med rätta vara stolt över sina utbildningsmiljöer – bland annat i Lund, Uppsala och Stockholm — som under lång tid stärkt landets kunskap och innovationskraft.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att långt ifrån alla unga går den akademiska vägen. Många går direkt från grundskolan, gymnasiet eller yrkesutbildningar ut i arbetslivet, och för dem kan steget vara betydligt mer osäkert och mindre förutsägbart. För många av dessa unga handlar utmaningen om brist på praktisk erfarenhet, nätverk eller en tydlig väg in.
Därför behöver Sverige fler insatser som ger unga möjlighet att testa arbetslivet — under utbildningen eller direkt efter. Här spelar bemanningsföretag och rekryteringsföretag en viktig roll. De fungerar ofta som broar mellan unga och arbetsgivare: ett kortare uppdrag, ett vikariat eller en introduktionstjänst kan ge just den erfarenhet och trygghet som behövs för att ta de första stegen. För unga utan nätverk eller tidigare jobberfarenhet kan detta vara helt avgörande.
Dessutom kan bemanningsföretag snabbt matcha unga med arbetsplatser där behovet av personal varierar över året – något som är särskilt värdefullt i regioner med få fasta tjänster. Det handlar inte om att ersätta andra insatser, utan om att bredda verktygslådan. Sverige har engagerade skolor, aktiva kommuner och ett näringsliv som söker kompetens. Om dessa aktörer samarbetar ännu närmare – och om bemanningsföretag och rekryteringsföretag inkluderas som en naturlig del av lösningen – kan betydligt fler unga få en konkret och realistisk väg in på arbetsmarknaden.
Den sänkta arbetsgivaravgiften är ett starkt första steg. Men den fulla effekten kommer först när reformen kombineras med satsningar som ger unga verklig arbetslivserfarenhet och bättre stöd i övergången från skola till arbete – oavsett om de kommer från gymnasiet, en yrkesutbildning eller universitetet.
Lyckas vi med det, finns goda möjligheter att minska ungdomsarbetslösheten – som fortfarande är bland de högsta i Europa – och att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad där fler unga får chansen att komma igång på riktigt.
Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad Sverige