Ebba Busch varnar för konsekvenserna om inte Sverige blir bättre på att utnyttja sina naturtillgångar.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
Ebba Busch på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
USA:s president Donald Trump.
Foto: JULIA DEMAREE NIKHINSON / AP TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Ebba Buschs kofta matchar rikskonferensens informella klädkod perfekt, men näringsministern är ändå obekväm i sin fåtölj på Sälens högfjällshotell.
– Jag känner mina ben. En vanlig dag är man inte medveten om sina ben. Då bara knatar man på.
Du har åkt skidor nu på morgonen?
– Ja. Jag var ute och jagade hela dagen i fredags. Och sedan kom jag upp sent här i fredagskväll, och sedan åkte jag slalom med min landsbygdsminister i lördags.
Du är årets Magdalena Andersson. Förra året var det hon som haltade runt här uppe efter för mycket skidåkning.
– Det är viktigt att förstå sina meningsmotståndare på ett djupare plan. Så jag tänkte, jag gör exakt samma sak här nu.
Jag tänkte mer att det var ytterligare en position där ni närmar er varandra.
– Ett närmande, ytterligare ett närmande, ja.
”Vad gör oss oumbärliga?” frågar sig Ebba Busch.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
Tillsammans med de båda Carl-Oskar Bohlin och Pål Jonson, civilförsvars- respektive försvarsminister.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm”Kommer att vara obekvämt”
Varken Ebba Busch eller hennes frågor finns med i det officiella programmet på Folk och försvars rikskonferens, men sin vana trogen tar KD-ledaren över showen ändå.
Om det nu kan kallas show – den samlade pressen bjuds på en föreläsning om gruvnäringens historia och samtid, vilka länder som förädlar vad och vilka som inte gör det.
Powerpointbilderna för tankarna till högstadiets stenciler om det periodiska systemet, men i botten finns ett tydligt säkerhetspolitiskt budskap.
– Sverige kan inte lägga allt krut på att rusta militärt och diplomatiskt, säger Ebba Busch.
– Vad gör det svårare att runda Sverige? Vad gör oss oumbärliga för vänner i värdekedjor? Men vad gör det också svårare att förhandla bort oss?
Då är det Xi eller Trump som bestämmer
Sverige har egna naturtillgångar som kan stärka oss och även bidra till ökad säkerhet för andra, resonerar hon.
Och vad är det vi behöver göra för att kunna sätta oss i det läget?
– Radikalt ökat tempo för tillståndsprocesser. Det är det mandatet jag söker ifrån medborgarna nu. Det kommer att vara obekvämt när man går upp i så högt tempo. Det kommer att vara obekvämt att döma av intressekonflikter mellan så diametralt olika intressen som står emot varandra.
– Fördelen är att de här utdragna konflikterna som ibland har lamslagit hela områden i två, tre decennier. Det kan vi kanske slippa då.
Annons
Busch: Måste använda våra styrkor
Men kommer vi verkligen göra det? Tror du att det går att få stöd för att genomföra det här, i den omfattningen, på alla de politiska nivåer som krävs? Gruvor brukar inte vara populära i närområdet.
– Det jag ber svensken om, det är ett stöd för att i vägvalet mellan att vi ska arbeta med avskräckningsförmåga som innebär att vi faktiskt är beredda att offra svenska kvinnor och män vid fronten, i stället hitta en annan väg.
– Det jag egentligen försöker säga är att det finns en alternativkostnad om du inte är beredd att använda de styrkor du har. I Sveriges fall, gruvor. Då kommer du i stället antingen hamna i händerna på någon annan, då är det Xi Jinping eller Trump som bestämmer vad som händer i Sverige.
Busch och utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
Expressens Viktor Barth-Kron intervjuar Ebba Busch.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
På vilket sätt är en effektiv gruvnäring i Sverige krigsavhållande? Man skulle kunna tänka sig motsatsen, att det blir attraktivt att ta över territorier där det finns bra och upparbetade mineraltillgångar.
– Absolut, och det är därför vi fortfarande måste ha ett avskräckande försvar ihop med andra. Men det gör att vi har en förhandlingsvaluta i ett läge som har blivit mycket mer transaktionellt. Det gör också att vi blir intressanta att ha som partner för andra.
När du säger andra, då syftar du på USA? För vi vill väl inte ha Ryssland som partner?
– Nej, men antingen blir vi en annan part till USA, en respekterad part. Den andra vägen är ju att vi faktiskt blir mer avgörande för andra europeiska länder. För det här beroendet, alltså de siffrorna som jag visade där Kina har kontroll på 70 procent respektive 90 procent av förädlingen, den situationen sitter hela övriga Europa med. Kan Sverige vara de som hjälper EU och Europa med detta då blir vi också tyngre i en europeisk kontext.
Risker med energisystemet
Det är ett drygt halvår kvar av mandatperioden. Vad kommer den här regeringen konkret hinna göra för att det ska bli som du vill?
– Vi säger att nu kommer gruvnäringen tillföras som en del av svensk säkerhetsstrategi. Det är det nya beskedet i dag. Och vi räknar med att kunna återkomma med nyheter under hela våren på det här temat.
Det är inte bara gruvfrågorna som ligger på Ebba Buschs bord och har säkerhetspolitisk laddning. Energin är också högaktuell.
Under rikskonferensens första dag presenterade statsministern och försvarsministrarna en satsning på luftvärn till skydd för civila mål – däribland viktig elinfrastruktur. Något som inte varit prioriterat tidigare.
Annons
Att mer av ledningarna grävts ner och att Svenska kraftnät blivit sektorsansvarig beredskapsmyndighet har gjort energiinfrastrukturen mindre sårbar, enligt Busch.
– Men ja, svensk energi och infrastruktur är i allt väsentligt alldeles för oskyddad.
Busch vill att gruvnäringen ses som en säkerhetsfråga.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm”Naturligt led”
Svenska kraftnät har ju inga egna luftvärnssystem. Så den som skulle vilja skjuta på svenska kraftstationer kan göra det ganska ostört?
– Det är dessutom så att vi inte har haft ett tydligt leveranssäkerhetsmål. Det har vi nu äntligen fått. En av dem är om det blir störningar i ett område, klarar man då så kallad ödrift? Då kan vi ändå hålla i gång centrala delar av en stad. Så att man har pejl på rättsvårdande instanser, sjukvården, äldreboenden. Går det att ha roterande kontrollerade blackouts där man hushåller med elen? Det har vi nu och det är ett jättestort skifte jämfört med för tre år sedan.
Vi har den förmågan?
– Framför allt att vi har ett tydligt mål och regelverk för hur vi ska kunna ta oss dit. För det behöver göras en del till kan man säga.
Jag tänker att det ändå kan vara lite förvånande för allmänheten. Vi är snart inne på år fem av ett krig där det var tydligt från början att vår troliga motståndare, Ryssland, har attacker mot energiförsörjningen som strategi. Hur kommer det sig att vi först nu tar steg för att skydda oss mot sådana angrepp?
– Därför att det började med att sätta ett leveranssäkerhetsmål. Det började med resan till fullvärdigt Natomedlemskap och upprustningen av försvaret. Det här är ett naturligt led i det. Jag skulle vilja säga så här, det är inte så att tankegodset inte har funnits där, men det blir mer uttalat och riktat mot energisektorn än vad det var för till exempel två år sedan.
Tror extremt mycket på det nordiska samarbetet
Lojaliteten mellan de nordiska länderna och befolkningarna behöver öka, menar Busch.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
När USA nu vill lämna ledartröjan för den europeiska delen av Nato, vilket land i Europa ser du helst tar upp den tröjan? Eller ska vi ha ett roterande överbefälhavarskap, halvårsvis, där Malta och Cypern får vara med?
– Dels är det här något som behöver göras inom ramen för Nato: Borde detta formaliseras på något vis? Jag tror extremt mycket på det nordiska samarbetet. Hade man sett oss som en enhet hade vi tagit plats som G10, en av de tio största ekonomierna.
Det kanske är dags för en förbundsstat?
– Hela vägen dit ska vi kanske inte gå. Men jag skulle vilja att vi satte som uttalad ambition att vi, våra folk, vi ska öka lojaliteten mellan norrmän, danskar, svenskar och finländare. Är det en granne som blir attackerad på något vis, då ska det finnas tillräckligt med folklig legitimitet för att verkligen stå upp fullt för varandra. Jag tror att vi har en resa att göra där.
Det gjordes ju ett försök åt det hållet någonstans i mitten av 1800-talet, men det gick i stöpet när vi inte hjälpte danskarna i kriget mot Preussen.
– Och vi har inte råd att hamna i ett liknande läge i modern tid. Jag tror att Sverige och Finlands relation för evigt har förändrats i och med Natoprocessen, för de generationer som är nu. Men varje generation måste vinnas på nytt.
Viktor Barth-Kron är politisk kommentator på Expressen och gör intervjupodden ”Viktor möter”. Läs alla intervjuer från Folk och försvar här – och hör avsnittet med Ebba Busch från sommarens Almedalsvecka här.
LÄS MER: Magdalena Anderssons besked om Nato i GrönlandskrisenLÄS MER: Amanda Lind (MP): Svensk vapenindustri är braLÄS MER: Kristerssons S-pik: Vill komma undanLjudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare