Påverkan på människors liv och hälsa
År 2025 hade hälften av den globala landarealen fler dagar än genomsnittet med stark värmestress, vilket är definierat som en upplevd temperatur på 32 grader eller högre. Värmestress erkänns av Världshälsoorganisationen (WHO) som den främsta orsaken till globala väderrelaterade dödsfall. I områden med torra och ofta blåsiga förhållanden bidrog höga temperaturer också till spridningen och intensifieringen av exceptionella skogsbränder, som producerar koldioxid, giftiga luftföroreningar som partiklar och ozon, vilket påverkar människors hälsa. Detta var fallet i delar av Europa, som upplevde sina högsta årliga totala utsläpp från skogsbränder, och Nordamerika, enligt data från CAMS. Dessa utsläpp försämrade luftkvaliteten avsevärt och hade potentiellt skadliga effekter på människors hälsa både lokalt och i större skala.
Extremväder ökar klimatrisker
2025 präglades av en rad noterbara extrema händelser kopplade till klimat och väder i många regioner, bland annat rekordvarma värmeböljor, svåra stormar i Europa, Asien och Nordamerika samt omfattande skogsbränder i Spanien, Kanada och södra Kalifornien. Även om dessa enskilda händelser inte analyseras eller tillskrivs i den här rapporten, har många av dem analyserats på annat håll.
– För flera av de här händelserna har det gjorts så kallade attributionsstudier som visat att människans klimatpåverkan under 2025 bidrog till såväl intensivare och längre värmeböljor, mer utpräglad torka och gynnsamt väder för skogsbränder samt extrem nederbörd och höga vindhastigheter i samband med intensiva stormar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Behov av minskade utsläpp
Copernicus uppföljning och information om förändringen i växthusgaser och i klimatet utgör ett viktigt underlag i klimatarbetet, och som stöd för genomförandet av klimatpolitiska åtgärder.
– Det står klart att det krävs mycket kraftfulla utsläppsminskningar för att bromsa den globala uppvärmningen, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.