Att pröva och besluta om nätkoncession, det vill säga tillstånd att bygga och driva elledningar, är ett omfattande arbete med flera inblandade, både internt på Ei och externt. Externt har alla berörda rätt att ge sina synpunkter i ärendet och samhällsnytta ska vägas mot såväl intressenters intressen som mot miljö-, djur- och naturvärden. Elnätsföretag, länsstyrelser, kommuner, markägare, allmänheten och Försvarsmakten är exempel på aktörer som Ei behöver konsultera innan vi kan besluta om en ny elledning.
Samarbete och information viktiga pusselbitar
En viktig del i att korta ledtiderna är att sprida kunskap, vägleda och göra det enkelt att göra rätt. Därför har Ei tagit fram ny information till ei.se och filmer som visar hur tillståndsprocessen för elledningar går till. En annan viktig del är att effektivisera processer och testa nya arbetssätt. Ei testar exempelvis gemensamma möten och tidplaner mellan involverade myndigheter och nätföretag tidigt i processen för att undvika sena omtag och kompletteringskrav. Ei prövar också att låta länsstyrelser granska miljökonsekvensbeskrivningarna i ett tidigt skede, och en första utvärdering pekar mot att åtgärden har en tidsförkortande effekt i komplexa ärenden.
– Samarbete är nyckeln till att korta ledtiderna. Det kan vi se i alla processer. Ett exempel är samarbetet mellan Ei och Försvarsmakten, där vi gemensamt har arbetat fram underlag som är anpassat och relevant för just deras behov, säger Josefine Radon Bertilsson, projektledare på Ei.
Kortare handläggningstider trots stor ökning av ärenden
År 2020 hanterade Ei 42 ärenden om ut- eller ombyggnad av elnätet. Under 2025 är siffran 142 – en ökning med hela 238 procent. Trots den stora ökningen har Ei lyckats korta handläggningstiden av koncessioner från 17 till 10 månader under samma period.