Sverige står inför flera allvarliga utmaningar. Tillväxten har varit låg under flera år, produktiviteten utvecklas svagt och arbetslösheten är fortsatt hög. I november var 470 000 personer arbetslösa – motsvarande 9,0 procent av arbetskraften. Samtidigt vittnar företag över hela landet om att de inte kan växa eftersom rätt kompetens saknas. Det är siffror som borde oroa alla som vill se ett starkare Sverige.

Arbetslösheten biter sig fast

Förklaringen till den höga arbetslösheten, framförallt från politiken, har länge varit den låga tillväxten. Men nu finns det tydliga tecken på att ekonomin är på väg att vända. Enligt Almegas senaste tjänsteindikator ökade produktionen i den privata tjänstesektorn med 2,6 procent i årstakt, och uppgången väntas fortsätta. Jobben börjar också komma tillbaka. Under det senaste året har antalet anställda i den privata tjänstesektorn ökat med över 12 000 personer.

Detta är ingen tillfällighet. Den privata tjänstesektorn är Sveriges tillväxtmotor. Sedan millennieskiftet har produktionen nästan fördubblats och sektorn står i dag för över hälften av BNP och nästan vartannat jobb. Sedan år 2000 har tre av fyra nya jobb skapats i tjänstesektorn. Det är här som instegsjobben finns, hit som topptalanger söker sig – och här som ny teknik och AI får störst genomslag på produktiviteten.

Men trots att konjunkturen vänt uppåt biter arbetslösheten sig fast. Förklaringen är inte brist på efterfrågan – företagen vill och behöver anställa – utan bristande förutsättningar. För få arbetslösa får tillgång till effektiva insatser som leder till jobb. Kostnaden för att anställa är fortsatt hög och incitamenten för kompetensutveckling otillräckliga. Resultatet blir ett dubbelt misslyckande: människor fastnar i arbetslöshet samtidigt som företag tvingas tacka nej till uppdrag, skjuta upp investeringar och avstå från att växa.

För få deltar i arbetsmarknadsutbildningar

Om Sverige ska kunna dra full nytta av ekonomins återhämtning krävs en ny arbetslinje för en ny tid. För att säkra kompetensförsörjningen behövs reformer som rustar människor för de jobb som finns och ger företagen rätt förutsättningar att växa.

Det måste alltid löna sig att gå från bidrag till arbete


I dag deltar alldeles för få arbetslösa i arbetsmarknadsutbildningar. Utbildningarna behöver anpassas så att fler arbetslösa kan matchas mot en utbildning som ger dem rätt kompetens för jobb. Resurserna för aktiva insatser för arbetslösa måste utökas. Samtidigt måste trösklarna till arbete sänkas, såväl genom morötter som piskor.

Arbetsgivaravgifterna bör minskas, förslagsvis genom att sänka den allmänna löneavgiften och jobbskatteavdraget måste utökas, framför allt för låg- och medelinkomsttagare. Dessutom krävs en bidragsreform som gör det entydigt: Det måste alltid löna sig att gå från bidrag till arbete.

Halvera den statliga inkomstskatten

För att bedriva en hållbar arbetsmarknadspolitik för framtiden måste flera tankar hållas i huvudet samtidigt. Det räcker inte att bara satsa på dem som i dag står utanför arbetsmarknaden. Vi måste även rusta dem som i dag har ett arbete, så att även de kan utvecklas genom sina arbetsliv – något som är särskilt betydelsefullt med tanke på digitaliseringen och AI. Därför föreslår Almega att ett kompetensavdrag på 50 procent av kostnaden införs när företag investerar i lärande. På samma sätt bör ansträngning och utbildning premieras genom en halvering av den statliga inkomstskatten.

Sverige står vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi med småjusteringar och kortsiktiga lösningar – eller så väljer vi en reformagenda som sätter jobb och tillväxt först. Tjänstesektorn är nyckeln till framtiden. Här finns jobben, innovationskraften och möjligheten att vända utvecklingen. Almega kommer att verka för att jobb och tillväxt står i centrum i nästa års valrörelse. Tjänstesektorn kan inte vänta – och Sverige kan inte vänta.