Konflikter om gruvor och brytning av mineraler är lika gammal som brytningen av mineraler i sig. Den säkerhetspolitiska dimensionen har alltid varit stort, från den tidiga brytningen i Mesopotamien till den makt som fyndigheter och brytning av sällsynta jordartsmetaller ger i vår tid.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje.För kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Bild: Henrik Montgomery/TT
Det kan ses som historielöst att detta perspektiv varit så frånvarande under de senaste decennierna i Sverige. Vi har ju i vår egen historia ständigt påmints om att våra omfattande mineraltillgångar tilldragit sig antagonistiska makters intresse.
Nazitysklands blickar mot malmfälten i Norrbotten under andra världskriget är det mest kända exemplet. Närmare östra Småland låg den så kallade tyskgruvan i Taberg utanför Jönköping från vilken det exporterades malm till Tyskland. Och efter kriget bilades det samarbete som växte fram till EU, Kol och stålunionen för att kontrollera just kolet och stålet som är avgörande produkter för vapenproduktion.
Annons
Annons
Även om statliga LKAB varit och är hörnstenen i svensk gruvdrift har mycket av mineralpolitiken under de senaste decennierna präglats av ord som fria kapitalrörelser, konkurrens och vikten av internationella investeringar. Visst, detta har inte varit en värld som kännetecknats av någon stark privat äganderätt. Den som upptäckt det tidigare oägda – under marken- har i praktiken tilldelats äganderätten till det och markägaren har fått två promille av vinsten. För att tala på gruvnäringens eget språk. Res nullius-principen – om det oägda- har kombinerats med ”en princip om att staten överlåter ägande till upptäckaren och med ett visst inslag av ”pars fundi-teorin” där jordägaren har en oinskränkt rätt till marken.
Men nu tillkommer också den säkerhetspolitiska dimensionen. Näringsminister Ebba Bush (KD) konstaterade på Folk och försvars rikskonferens att etableringen av nya gruvor för att bryta så kallade sällsynta jordartsmetaller är en del av en svensk säkerhetsstrategi. Sju av de 17 sällsynta jordartsmetallerna finns nämligen här i vår svenska berggrund.
Fastlands-Kinas dominans och monopolliknande ställning i världen gällande brytning och bearbetning av sju särskilda mineraler som används för bland annat vindkraft och mobiltelefoner är riskabel för västvärlden. Exporten kan användas som ett utrikespolitiskt maktmedel mot andra stater. Pekingregimen äger idag 70 procent av brytningen och 90 procent av bearbetningarna av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna.
Annons
Annons
Svenska gruvor kan således minska beroendet av Kina, det handlar om att i ett europeiskt sammanhang också bidra till råvarusolidaritet i en tid av stormaktsrivalitet.
Svenska gruvor kan således minska beroendet av Kina, det handlar om att i ett europeiskt sammanhang också bidra till råvarusolidaritet i en tid av stormaktsrivalitet.
I sammanhanget nämns hur USA motiverar agerandet i Venezuela med dess oljetillgångar och att intresset för Grönland ska ses utifrån förekomsten av mineral på ön.
Det är dock resonemang som bör nyanseras. I båda fallen handlar det om att uppvisa makt och styrka. Oljeargumentet syftar mer mot att övertyga amerikanska väljare om insatsens fördelar. Och mineraltillgångarna på Grönland kan ju USA nå betydligt enklare och inom ramen för folkrätt utan att behöva hota med en annektering av konungarikets territorium.