Uppdaterad 11.35 | Publicerad 09.22

share-arrowDela

unsaveSpara

expand-left

helskärmCarl Bildt anländer till rättssalen.Carl Bildt anländer till rättssalen. Foto: Magnus Wennman

Målet har pågått i två år – och väckt uppmärksamhet över hela världen.

Hjälpte oljebolaget Lundin till med folkrättsbrott?

Nu tar den mest kända styrelsemedlemmen plats i vittnesbåset.

Vid 9.30 under torsdagsmorgonen anlände Carl Bildt till rättssalen.

Det är fullt, och flera från nationell och internationell media har fått ta plats i en säkerhetssal i en annan del av rätten för att lyssna på distans.

– Du ska höras om din kännedom om den sudanesiska regeringens krigföring, säger huvuddomaren och fortsätter:

– Också om dina kontakter med regeringen och oppositionen inom ramen för ditt styrelseuppdrag.

– Jag lovar och försäkrar att jag ska säga sanningen, säger Carl Bildt när han avlägger eden.

Minns inte vem som frågade

Åklagare Ewa Korpis första fråga är varför han fick uppdraget som styrelseledamot. Han vet inte varför, svarar Bildt.

– Jag tackade ja för att jag tyckte det var ett intressant bolag med uppdrag i olika delar av världen.

Han har glömt vem som kom med frågan.

– Men jag antar att det var Adolf Lundin.

Det var för att bidra med en bred politisk kompetens.

– Energifrågor är ofta politiska. Dessvärre är det så att vår herre har placerat tillgångar i stundtals komplicerade områden, säger Bildt.

expand-left

helskärmRuth Nyaleel Kai Thoat anländer till rätten.Ruth Nyaleel Kai Thoat anländer till rätten. Foto: Magnus Wennman

Bildt påminner om att händelserna ägde rum för ett kvarts århundrade sedan, så han har ibland svårt att placera saker rätt på tidslinjen.

Vad hade du för uppfattning om läget i block 5A när du blev styrelseledamot? undrar åklagaren.

– Jag skulle utgå från att min bild av detaljerna var mycket begränsad. Det var många länder och många projekt, detta var ett av dem. Jag hade aldrig varit i Sudan.

Tar du själv reda på vad som händer, när rapporter kom om attacker mot befolkningen under år 2000?

– Nej.

”Enorma summor pengar”

Bildt berättar att han flög över området, när kommer han inte ihåg, men att flyget inte kunde landa på grund av översvämningar.

Han uttrycker att samarbetet mellan styrelsen och ledningsgruppen fungerade väl.

– Att borra efter olja är en äventyrlig verksamhet som kostar enorma summor pengar. Det var mycket sådana svåra beslut av förklarliga skäl.

expand-left

helskärmAdvokaten Thomas Bodström är på plats. ”Det är en speciell dag när en tidigare statsminister vittnar i rätten”, säger han.Advokaten Thomas Bodström är på plats. ”Det är en speciell dag när en tidigare statsminister vittnar i rätten”, säger han. Foto: Magnus Wennman

Åklagaren vill veta om Bildts kunskap och kännedom om vad som hände i oljeområdet. Kände han till fredsavtalet som hade slutits och förhållandet till oljan?

– Det var en viktig del av den samlade dynamiken i en mycket komplicerad konflikt. Det var ett krig som pågick innan självständigheten utropades 1955 och med olika grupperingar, olika regimer. KPA (fredsavtalet) var en del av detta och ett utflöde av motsättningarna.

Kan du dra dig till minnes om parternas inställning till armégruppers närvaro i block 5A?

– Ingen närmare kunskap om detta. Det fanns ingen anledning – det var ingen frågeställning. Block 5A är väldigt stort.

I maj 1999 skedde en attack mot en av Lundins oljeriggar. Åklagaren undrar om Bildt fick information om det.

– I grunden nej. Jag kan inte erinra mig om det.

– Jag hade viss erfarenhet av konfliktområden och säkerhetsbedömningar för olika säkerhetsorgan men det var osedvanligt lite av den arten.

”Kamp om betesmarker”

Det är först i samband med ett vägbygge år 2000 som han får reda på säkerhetsproblem, uppger han.

Påklagaren visar en incidentrapportering och Bildt påpekar att det var ett inflöde av flyktingar från stridigheter till de områden som oljebolaget var verksamt – inte tvärtom.

Åklagaren frågar om en bombning av ett Antonov-plan i februari-mars 2000, och en attack mot en oljerigg – om han kände till detta. Nej, det gjorde han inte, svarar han. Kände han till relationen mellan parterna i konflikten?
– Det fanns strider mellan milisgrupper, och det var skiftande lojaliteter. Det var kamp om betesmarker och annat.

Att armén startade bränder för att bränna ut rebellerna i blocket, som bolagets egen incidentrapport uppger? Nej, det kände han inte heller till, uppger han.

En intern bolagsrapport tar upp ett brev från Ian Lundin till Sudans regering om att en väg måste vara klar i december 2000 och att det var positivt att armén skulle vara kvar i block 5A under regnperioden.

Var det en fråga om det var lämpligt att ha verksamhet där då? Det är ingen ovanlig fråga generellt för ett oljebolag, understryker han.

– Om det var lite fram och tillbaka lokalt, var ingen styrelsefråga.

I december 2000 deltog Bildt i ett styrelsemöte där man tog upp att verksamheten pausats. Diskuterade man anledningen till det?

– Om man suspenderar en operation kostar det pengar och det är väl vad som diskuteras här.

expand-left

helskärmIan Lundin i rätten i september.Ian Lundin i rätten i september. Foto: Jonas Ekströmer/TTPågått sedan i september

Ett tjugotal målsäganden, tidigare anställda, experter, vittnen och de åtalade Ian Lundin och Alex Schneiter har hörts under långa dagar i sal 34 i Stockholms tingsrätt. Rättegången har pågått ända sedan september 2023 och omskrivits i media över hela världen.

Det handlar om vad som hände när det svenska oljebolaget Lundin Oil slöt avtal med den våldsamma regimen i det krigshärjade Sudan 1997, om att leta olja.

Enligt åklagaren hjälpte de åtalade tidigare cheferna regimen att begå folkrättsbrott, när bolaget anlitade militären för att säkra oljefälten. Topparna borde enligt åtalet ha känt till att invånarna dödades och tvingades på flykt.

Bildt förhördes av Säpo

Nu är det Carl Bildt som ska vittna om vad han kände till. Hela torsdagen är vikt åt hans vittnesmål i rätten.

Carl Bildt förhördes av Säpo 2015, och förnekade då att han ska ha känt till något om attacker mot befolkningen på Lundins oljeområde.

På plats finns flera målsäganden som tagit sig till rätten för att höra just Bildt, som den senaste tiden, i samband med uttalanden om Gaza och Venezuela, ofta lyfts som en förkämpe för folkrätten. I en intervju med Aftonbladet säger en av dem, Ruth Nyaleel Kai Thoat, att hon ser Bildts upphöjda status kring internationell rätt som ironisk.

Texten uppdateras.

FAKTACarl Bildt, Lundin och misstänka folkrättsbrotten i Sudan

Carl Bildt var statsminister (1991–1994) för Moderaterna, och satt i styrelsen för det svenska oljebolaget Lundin Oil (som senare bytte namn till Lundin Petroleum, Lundin Energy och nu Orrön Energy).

Bildt satt i styrelsen mellan 2000 och 2006, då han lämnade alla styrelseuppdrag när han blev utrikesminister.

Lundin Oil slöt 1997 ett avtal om att leta olja i dåvarande Sudan, nu Sydsudan, i ett område som kallades block 5A.

Tidigare hade invånarna i block 5A varit relativt förskonade från det pågående inbördeskriget i landet. Men med oljan eskalerade konflikterna just där, enligt rapporter från en lång rad organisationer som beskriver i stort sett samma sak: hur regeringslojal militär rensade områden nära oljeverksamheten på människor.

En rapport från organisationen Ecos talar om tiotusentals dödade och över 100.000 människor tvingats fly. Tidigare militärer vittnar om att deras uppgift var att just att säkra oljefälten. Säkerhet ingick i Lundinbolagets uppgörelse med regimen.

2010 startade åklagare förundersökning mot Lundin Oil, om vad som hände då bolaget verkade i Sudan 1997-2003.

2015 förhördes Carl Bildt av Säkerhetspolisen om fallet.

2021 väcktes åtal mot Ian Lundin och Alex Schneiter, som båda varit höga chefer i koncernen, för medhjälp till grovt folkrättsbrott.

Enligt åklagaren har bolaget tjänat 2,4 miljarder kronor på affärerna i Sudan, som ska betalas som en företagsbot vid fällande dom.

De båda åtalade förnekar brott och bolaget bestrider grunden för boten.

Lundin/Orrön Energy har nu sålt all oljeverksamhet till norska Aker BP som fått kritik för att man inte tagit hänsyn till misstänkta folkrättsbrott då man köpte verksamheten. Familjen Lundin har parallellt gått in som delägare i Aker BP.

Källor: Åklagarmyndigheten, European Coalition on Oil in Sudan, ECOS, Orrön Energy. Swedwatch. Human Rights Watch.

Läs mer