- Andelen finländare med fetma förväntas fortsätta öka.
- Experter föreslår en bred hälsoskatt på ohälsosam mat och begränsningar i reklam som riktar sig till barn och unga, samt satsningar på bättre vård.
- Livsmedelsindustrin är kritisk till mer reglering.
Allt fler finländare har fetma. Andelen förväntas stiga från nuvarande knappt 30 procent till 40 procent år 2035, enligt Världshälsoorganisationen WHO:s bedömning.
Ökningen är inte helt jämn när man tittar regionalt, men den långvariga trenden är klar.
Samtidigt har andelen med svår fetma mer än fördubblats sedan millennieskiftet, från 4 till 10 procent bland män och från 6 till 13 procent bland kvinnor.
Kartorna visar andelen personer med fetma i välfärdsområdena under åren 2020, 2022 och 2024. Ju rödare området är, desto större andel har fetma.
Läkare förespråkar nationellt program mot fetma
Pia Pajunen som är specialistläkare vid Folkpensionsanstalten (FPA) och docent i folkhälsovetenskap efterlyser nu ett nationellt program för att bekämpa fetman.
– Vi behöver både förebyggande åtgärder och bättre vård, och de utesluter inte varandra, säger hon.
Hon vill till exempel att politiker i Finland överväger att begränsa marknadsföringen av snabbmat riktad till barn och unga, i stil med de regler Storbritannien införde i början av januari i år.
I Storbritannien förbjöds reklam för ohälsosam mat och dryck på tv före klockan 21, och på nätet förbjöds den helt.
Öppna bildvisare
Pia Pajunen vill se en bra helhetslösning.
Förebyggande ger bättre liv och billigare vård
- Fetma ökar markant risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och högt blodtryck. Det beror på att fettet ofta lagras på skadliga ställen i kroppen, runt inre organ och blodkärl. Det här fettet påverkar kroppens ämnesomsättning och kan leda till hälsoproblem.
- Fetmarelaterade sjukdomar i Finland uppskattas redan i dag kosta samhället 3,5 miljarder euro om året.
- Satsningar på förebyggande åtgärder skulle spara pengar, öka antalet levnadsår och minska de allvarliga hälsoskadorna.
- Överviktsläkemedel kan minska fetmaproblemet i viss mån, men de är relativt dyra och kan ha biverkningar. Dessutom kräver de livslång behandling. Därför är det betydligt mer kostnadseffektivt att förebygga fetma än att behandla den, påpekar experter.
Pajunen anser också att det behövs en bättre samordning av fetmavården på nationell nivå. Vården är ganska splittrad i dag och det finns inte tillräckligt med resurser för den överallt i landet.
– Vårdkedjor, prevention och vårdstrukturer borde koordineras och utvecklas nationellt, så att vetenskapligt beprövade metoder sprids så brett som möjligt, säger hon.
Hon understryker att fetma är en långvarig sjukdom som ska behandlas som sådan.
Samhälleliga orsaker bakom ökningen
Bakom det ökade fetmaproblemet ligger samhälleliga förändringar som gör det svårare att hålla vikten i schack. Matmiljön har förändrats så att det har blivit enklare att få i sig kalorier än att förbränna dem.
– Närbutikerna är fyllda med godsaker och ohälsosam mat marknadsförs aktivt, säger Pia Pajunen.
Det har dessutom blivit vanligare att beställa hem mat, och den är ofta energirik.
En bred hälsoskatt?
Mika Salminen, generaldirektör på Institutet för hälsa och välfärd (THL), konstaterar att den energi vi får i oss via maten har mycket större betydelse än hur mycket eller lite vi rör på oss.
Han anser därför att det skulle vara viktigt att sänka priset på hälsosammare livsmedel, något han har kallat hälsoskatt.
Regeringen försökte tidigare höja mervärdesskatten på sötsaker och choklad, men backade efter kritik. Enligt Salminen var försöket ett steg i rätt riktning, men otillräckligt.
– Jag kan förstå att industrin ansåg skatten vara orättvis eftersom den bara tacklar en liten del av problemet. Man borde ta en mycket bredare ställning till hela saken och titta på hela livsmedelssortimentet, säger han.
Öppna bildvisare
Mika Salminen talar för att hälsosammare livsmedel borde få lindrigare beskattning. Bild: Henrietta Hassinen / Yle
Salminen föreslår beskattning baserad på sockerhalt, salthalt, totalt energiinnehåll och mättade fetter. Grönsaker och frukt skulle få nollskatt, medan starkt processerade produkter skulle beskattas hårdast.
– Data finns redan hos både producenter och THL. Det är inte svårt att införa, säger han.
Han tillägger att systemet samtidigt skulle ge livsmedelsindustrin drivkraft att utveckla hälsosammare produkter.
– Det här är på många sätt en win-win-win-situation om man skulle kunna införa det här, säger Salminen.
Inget land har ännu infört en bred hälsoskatt på livsmedel. Enligt Salminen skulle Finland därför kunna bli föregångare.
Högre skatt på sockriga drycker och alkohol
Världshälsoorganisationen WHO har också den här veckan nämnt att forskning visar att det skulle vara bra att höja skatten på vissa livsmedel, för att främja hälsan.
WHO syftar till exempel på sockerrika drycker och alkoholdrycker, vilka har blivit billigare i många länder.
I Finland förnyas ändå skatten på läskedrycker i april 2026, så att en drycks skatt baserar sig på hur mycket socker den innehåller. Ju mer socker, desto högre skatt.
Skatten på alkoholdrycker höjdes också en aning vid årsskiftet.
”Konsumenten går inte över till morötter”
Marleena Tanhuanpää som är direktör på Livsmedelsindustriförbundet är ändå kritisk till planerna på en bred hälsoskatt.
– En sådan bred hälsoskatt är detsamma som en mycket bred livsmedelsskatt. Den skulle oundvikligen höja matpriserna, säger hon.
Hon är skeptisk till att skatten skulle påverka konsumenternas val.
– Konsumenten som tänker köpa kex kommer att köpa kex och väljer inte nödvändigtvis morötter istället för choklad, säger Tanhuanpää.
Dessutom skulle skatten kräva enorma datasystem och ta resurser från produktutveckling, säger hon.
Tanhuanpää betonar att matkunskap och upplysning som uppmuntrar till hälsosam och balanserad kost skulle vara viktigare än skatter eller förbud.
Men skulle det inte vara värt att åtminstone pröva en hälsoskatt?
– Jag ser inte varför Finland skulle vara i framkant med att orsaka sig själv och företagen en sådan här administrativ börda, när det inte finns någon liknande beskattning annanstans i världen, säger hon.
Kritisk till reklamförbud
Livsmedelsindustrin stöder inte heller förslaget om att begränsa marknadsföring av ohälsosam mat till barn.
– Finländska företag agerar redan mycket ansvarsfullt i sin marknadsföring. All ytterligare reglering är onödig när vi har fungerande självreglering, säger Marleena Tanhuanpää.
Hon pekar på att industrin redan låter bli att rikta marknadsföring till barn under 13 år.
Tanhuanpää menar också att det finns större problem att fokusera på.
– Vi borde vara mer oroade över om skolelever och barn äter skolmaten, som nu alltför ofta förblir helt oäten. Det är en mycket större utmaning i vårt samhälle än om barn möter matreklam vid någon busshållplats, säger hon.
Experterna: Bättre att förebygga än behandla
Både Pia Pajunen och Mika Salminen betonar ändå flera gånger att det behövs satsningar på förebyggande åtgärder för att få bukt med fetmaproblemet. Begränsning av reklam och hälsoskatt är alltså två exempel på sådana åtgärder.
– Det är bättre att förebygga än att bara tänka på att vi till exempel behandlar fetman med medicinering när problemet redan har uppstått, säger Salminen.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till de föreslagna åtgärderna.
Borde samhället stötta människor till hälsosammare vanor, och hur då? Du kan svara i kommentarsfältet.