Publicerad 21 jan 2026 kl 09.46Uppdaterad kl 09.52
Kimmo var en friluftsmänniska som älskade fiske och havet.
Han dog i en sjukhussäng inställd i ett badrum, bredvid en toalett och tvättställ på Skellefteå sjukhus.
– I livets slutskede är det värdighet som gäller för alla. Det här är inte värdigt, säger dottern Johanna Larsson.
Skellefteå sjukhus.
Foto: Region Västernorrland / Pressbild
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
Johanna tog farväl av sin pappa – i ett badrum på Skellefteå sjukhus.
Familjen satt bland tvättmaskiner, platsbrist låg bakom.
”Ingen ska behöva uppleva det här”, säger Johanna.
Sjukvårdsdirektören säger att det hela ”inte är optimalt, men ibland nödvändigt.”
Visa mer
Sommaren 2024 fick Johanna Larsson ett samtal från Skellefteå sjukhus, där hennes pappa Kimmo vårdades.
Kimmo, som snart skulle fylla 66 år, hade kol och andra komplikationer som gjorde att hans kropp inte orkade mer. Det var dags att säga hejdå.
När Johanna, hennes syskon och mamma kom fram till avdelningen frågade de var pappan låg.
Längst ner i korridoren, i badrummet, fick de veta.
– När öppnar dörren… jag fick en sån klump i magen, det kändes hemskt att se pappa ligga där, säger Johanna Larsson och fortsätter:
– Det var ett litet rum med en toalett. Han låg bland torkställningar, tvättmaskiner.
Johanna har förståelse för att patienter kan behöva hamna på olika platser på grund av platsbrist. ”Men när det handlar om, om livets slutskede så tycker jag inte det är okej” säger hon.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm”Förstår han att han ligger i ett badrum och dör?”
Johanna ifrågasatte placeringen men fick höra att det inte fanns plats någon annanstans, att det var överbeläggningar och personalbrist. Istället fick familjen sitta hopträngda i badrummet, någonting även P4 Västerbotten uppmärksammat.
Sängen var kopplad med skarvsladd till ett uttag utanför badrummet så dörren gick inte ens att stänga. Precis utanför låg andra patienter med skärmar runt sig, och hörde allt från badrummet.
– Vi såg att pappa kände igen oss. Jag funderade mycket på hur mycket pappa förstår. Förstår han att han ligger i ett badrum och dör? säger Johanna.
Nattpersonalen, som kom in i samband med att Kimmo somnade in gjorde det så fint de kunde, med skärmar och tända ljus. Fortfarande inne i badrummet med toalett.
– Det kändes så ovärdigt. Man satt och tänkte är det så här svensk vård är? Har det gått så långt att vi sitter så här nu, i ett badrum med en man som tar sina sista andetag, säger Johanna.
”Andra ska inte behöva uppleva det här”
Johanna ringde senare chefen på kliniken och förmedlade sin kritik, sa att hon ville att de skulle göra en avvikelserapport, men fick ingen återkoppling.
– Jag vill inte att andra ska behöva uppleva det här. Vården måste bli bättre. Det är inte personalen på golvets fel utan högre upp. Man måste börja lyssna på de som jobbar på golvet sitter med all kompetens, säger Johanna.
Barnbarnen gav Kimmo en nalle, som fick vara med i slutet.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärmSjukvårdsdirektören: ”Inte optimalt”
Verksamhetschefen vill inte kommentera det enskilda fallet. Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Näsvall säger att vård på badrum inte är något regionen vill behöva ta till, men att det i vissa situationer ändå sker.
Annons
– Vi vill aldrig behöva nyttja andra utrymmen än rum som är avsedda för patientvård, men ibland har man av nöden tvungna att göra det. Det är inte optimalt, men då ska vi se till att det sker på ett patientsäkert sätt, säger hon.
Enligt Näsvall handlar det i generella termer främst om smittskydd och brist på lokaler. Att smitta inte var en aktuell risk i Kimmos fall och att flera avdelningar var sommarstängda vill hon inte kommentera utifrån det specifika fallet, men säger generellt:
– Det finns ju sommar och det finns annan tid på året. Vi vill kunna bemanna även på somrarna så att vi har tillräckligt många vårdplatser för att möta behovet.
Minnena som stannar
Johanna kommer minnas sin pappa på alla andra vis än sista timmarna i hans liv. En jordnära person som älskade att vara ute och vara i stugan och vid havet.
– Och han var en fin pappa, en fin morfar och en fin sambo till min mamma. Så vill jag minnas honom.