Publicerad 22 jan 2026 kl 00.01Uppdaterad kl 00.10

Vladimir Putin är känd för att ta chansen att kritisera västvärlden.

Men den ryske ledaren har hållit låg profil under den senaste tidens kriser som drabbat regimer som är hans allierade.

Experter som The Moscow Times pratat med har teorier om varför Putin beter sig som han gör.

Senaste nyhetsklippen från Expressen.

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: VYACHESLAV PROKOFYEV/KREMLIN POO / STELLA PICTURES

Öppna bild i helskärm

Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei.

Foto: AA / STELLA PICTURES

Öppna bild i helskärm

USA:s president Donald Trump.

Foto: MARKUS SCHREIBER /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Rysslands president Vladimir Putin har fortfarande inte uttalat sig offentligt om den amerikanska räden då Venezuelas president Nicolás Maduro greps. Han uttalade inte heller något stöd för Iran eller kritik mot USA när president Donald Trump pratade om att vidta militära åtgärder mot landet och dess högste ledare ayatolla Ali Khamenei.

Det är stor skillnad på hur Putin reagerade 2019 då det var omtvistade valresultat i Venezuela eftersom USA stödde Maduros utmanare. Då varnade Putin för att ”destruktiv extern inblandning är ett grovt brott mot de grundläggande normerna i internationell rätt”.

Men den här gången kommenterade Putin inte ens Maduros tillfångatagande. Det föll i stället på Rysslands utrikesministerium att beskriva USA:s ”väpnade aggressionshandling” mot Venezuela som ”djupt oroande”.

”Ryssland har bränt sig”

Analytiker The Moscow Times pratat med anser att Putins tystnad återspeglar Rysslands fokus på kriget i Ukraina och tvekan att provocera USA – men man menar att det är en hållning som riskerar att alienera långvariga allierade.

– Det finns ett argument för att de vill tassa försiktigt runt USA i övrigt och att amerikanskt beslutsfattande är ovanligt känsligt för förolämpningar. Om man ser på förhandlingarna det senaste året tror jag att Ryssland har bränt sig eftersom de inte alltid förstått vem de haft att göra med, säger Julian Waller, Rysslandsforskare vid tankesmedjan CNA.

”Kan få betydande konsekvenser”

Waller menar att den ryske ledaren ”verkar angelägen om att undvika att reta upp” USA, men han anser att Putins brist på uttalat stöd kan leda till sprickor mellan Iran och Ryssland.

– Om Ryssland inte offentligt stöder regimen kan det få betydande konsekvenser om den överlever, säger Waller.

En annan anledning till den ryske ledarens låga profil kan enligt politiske kommentatorn Andrey Pertsev vara att Putin helst undviker att uttala sig kring nyheter som ”belyser Rysslands vacklande stöd för sina globala allierade”.

”Kreml använder sig tydligt av en välbekant strategi: Säg ingenting om ett pinsamt bakslag och hoppas att historien försvinner ur nyhetscykeln”, skriver Pertsev i tidskriften Riddle.

Kan bära kärnvapen • Ska nå mål i Europa snabbare.