USA har en ny nationell försvarsstrategi som inte längre pekar ut Kina som det främsta hotet.
Grönland nämns fem gånger i dokumentet.
Målsättningen är att ”garantera amerikansk militär och kommersiell tillgång till nyckelområden”.
USA:s president Donald Trump.
Foto: EVAN VUCCI /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
En AI-bild som Donald Trump delade på sin sociala medieplattform Truth Social.
Foto: Truth Social
Öppna bild i helskärm
I den nya amerikanska försvarsstrategin nämns Grönland
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
USA har publicerat en ny nationell försvarsstrategi.
Grönland nämns fem gånger, att jämföra med tidigare år då landet inte nämnts alls.
Försvarsstrategi pekar inte längre ut Kina som det främsta hotet mot landet.
Fokus är ”säkerheten för det amerikanska hemlandet”.
Visa mer
När Donald Trump blev president en andra gång, i januari 2025, fanns det ett ”ökande tvivel” kring USA:s tillgång till Grönland. Det konstateras i USA:s nya nationella försvarsstrategi.
I dokumentet nämns Grönland fem gånger – att jämföra med de senaste åren då landet inte nämnts alls. Utan att nämna specifika länder, står det att amerikanska motståndare haft ett ökande inflytande över bland annat Grönland och att USA har tagit sin ledande roll för given.
Trots att strategin pekar ut ”säkerheten för det amerikanska hemlandet” som högsta prioritet för USA framträder en bild av ett mycket utåtriktat USA. Målsättningen är att ”garantera amerikansk militär och kommersiell tillgång till nyckelområden från Arktis till Sydamerika, särskilt Grönland, Mexikanska golfen och Panamakanalen.”
Till sin hjälp har Trump USA:s krigsdepartement som ska ge honom ”trovärdiga alternativ” för att uppnå det.
Pentagon ”kommer att garantera amerikansk militär och kommersiell tillgång till nyckelområden, särskilt Panamakanalen, Mexikanska golfen och Grönland” står det i dokumentet.
Svänger om Kina
Strategin nämner också Ryssland och Kina. Under Trumps första mandatperiod svängde Trump-administrationen om den amerikanska hotbildsanalysen och listade Kina som en huvudutmaning för amerikansk makt och inflytande.
Sedan 2001 hade fokus mer legat på hotet från terrorism och på senare år också Ryssland, som en regional maktutmanare.
Men nu markerar den nya nationella försvarsstrategin 2026 ett strategiskt omprioriterande där Trump svänger tillbaka från Kina till att prioritera ”säkerheten för det amerikanska hemlandet” och amerikanska intressen i hela den västra hemisfären högst.
Detta trots att dokumentet också slår fast att Kina aldrig har varit starkare.
Kängan till Europa
Ryssland bedöms kunna utgöra ett hot mot amerikanska intressen, framför allt då de fortsatt besitter världen största kärnvapenarsenal, och där ska amerikanska intressen säkras.
”Vi justerar USA:s styrkeplaceringar och aktiviteter i Europa för att bättre ta hänsyn till det ryska hotet mot amerikanska intressen”, står det.
Allierade länders egna kapaciteter ska man beakta på ett tydligare sätt.
Den nya administrationen skriver tydligt att Europa behöver – och kan – bära huvudansvaret för den europeiska säkerheten. Samtidigt nämns också att hoten mot USA också finns i den västra hemisfären.
”Fiender växte sig starkare över hela Västra hemisfären.”
En tydlig känga riktas också till Europa: ”Samtidigt, även om Europa fortfarande är viktigt, har kontinenten en mindre och minskande andel av den globala ekonomiska makten. Det följer att, även om vi är och kommer att förbli engagerade i Europa, måste vi – och kommer vi – prioritera försvaret av det amerikanska hemlandet och avskräcka Kina.”
Nato nämns 15 gånger i strategin.
”Departementet kommer också fortsätta spela en viktig roll inom NATO.”