Linnea Lindquist
Publicerad 25 jan 2026 kl 07.00
Efter tre års löften kommer nu en flod av skolreformer. Men när det gäller friskolornas mest upprörande privilegier tar reformviljan slut.
Utbildningsminister Simona Mohamsson, L, vill se offentlighetsprincip i friskolor.
Foto: Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en text av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
I måndags meddelade äntligen utbildningsminister Simona Mohamsson, L, att offentlighetsprincipen ska införas för friskolor. Det är ett viktigt steg – föräldrar måste ha insyn i skolorna de väljer mellan.
Branschorganisationen Almega utbildning är kritisk, och påstår att lärare nu kommer att drunkna i arbete med att lämna ut allmänna handlingar.
Det är svårt att ta dem på allvar. Lärare lägger noll minuter på att lämna ut handlingar i dag, och så kommer det att förbli – även med ny lagstiftning. Har de aldrig hört talas om administratörer?
Regeringen har utlovat de största skolreformerna på tre decennier. Och nu brakar det loss: propp-listan för våren 2026 är smockfull. Hela 12 nya lagförslag ska antas under våren. Riksdagsledamöterna får räkna med träningsvärk i pekfingret av alla knapptryckningar.
Mycket är både bra och efterlängtat:
Sekretesshinder mellan skolor har utretts flera gånger, utan att det lett fram till ny lagstiftning. Men nu ska de alltså rivas.
Äntligen får rektorer också möjlighet att göra bredare registerutdrag för att hindra olämpliga personer från att arbeta i skolan. Varför det inte varit standard de senaste tjugo åren är en gåta – men bättre sent än aldrig.
Vi får dessutom läroplaner som utgår ifrån hur barns hjärnor faktiskt fungerar och ett betygssystem som inte är genomkorrumperat. Man förtydligar lärares och rektorers befogenheter när det kommer till trygghet och studiero. Färre lärare kommer bli sjukskrivna när undervisningstiden regleras.
Det är bra för eleverna.
Liberalernas utlovade helrenovering kom av sig när de beslutade att inte röra skolpengen, den fria etableringsrätten och friskolornas köer
Men trots alla reformer som ligger i pipeline saknas det fortfarande förslag som skapar ordning och reda i friskolesystemet. Liberalernas utlovade helrenovering kom av sig när de beslutade att inte röra skolpengen, den fria etableringsrätten och friskolornas köer.
Det mest upprörande av allt är att regeringen väljer att behålla det fruktade friskolestraffet.
Friskolorna kommer alltså fortsätta att vara överkompenserade, eftersom principen om bidrag på ”lika villkor” blir kvar. Kommunen måste hålla sig med extra skolplatser – men friskolorna får lika mycket betalt utan att behöva axla samma ansvar och kostnader. När de egna skolorna sedan går med underskott tvingas kommunen betala ut extra ersättning till friskolorna.
Varför vill regeringen fortsätta att skicka hundratals miljoner till skolägare, varav vissa befinner sig i andra länder? Friskolestraffet är en ersättning utan krav på motprestation. Det är obegripligt att regeringen inte gör något åt problemet.
Annons
Regeringen rör inte heller den fria etableringsrätten och friskolornas köer. Det innebär att friskolor kommer att kunna öppna, även där kommunen stänger skolor på grund av minskade barnkullar. Köerna behålls, vilket gör att systemsmarta föräldrar får förtur till attraktiva skolor. Föräldrar som kör spårvagn eller jobbar i vården och därför inte kan sitta klistrade vid datorn när köerna öppnar får snällt ställa sig sist.
Det finns mycket att välkomna på propp-listan, men en hel del arbete återstår. När regeringen tar viktiga steg för att stärka undervisningen och skapa öppenhet i friskolesystemet borde den också våga gå vidare med att ge skolpeng efter ansvar och avskaffa både den fria etableringsrätten och köerna.
En halvfärdig renovering gör ingen glad.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
LÄS MER: Skolverket öppnar dörren för fuskareLÄS MER: Fisk med kall sås kan inte rädda Liberalerna